Sammanfattning Bakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke. Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal. Nio patienter och sex närstående intervjuades. Vid fokusgruppsintervjun deltog två arbetsterapeuter, två sjukgymnaster och en sjuksköterska. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Arbetssättet med tidig understödd utskrivning testades på tio patienter. Vårdtiden var något kortare, men osäkerhet finns i mätningarna och i den kvalitativa analysen framkom tveksamhet om vårdtiderna påverkades. Upplevelsen av trygghet i samband med hemgång var något högre bland deltagarna i projektet jämfört med baslinjemätningen. Vid intervjuerna med patienter framkom värdet av att erhålla rehabilitering i sin hemmiljö. Både patienter och närstående beskrev att teamet bidrog med kunskaper om stroke, rehabilitering och säkerhetsaspekter i hemmet, samt att kontinuiteten med samma personal var värdefull. Närstående beskrev också att de fått stöd av teamet i närståenderollen. Personalen framhöll vid fokusgruppsintervjun förbättrad kvalitet för patienterna, tidsbrist och svårigheter med prioriteringar samt en arbetstillfredställelse i nöjda patienter och att arbeta med förbättringar. Slutsats Tidig understödd hemgång med stöd av ett stroketeam upplevdes positivt av patienter, närstående och personal. Arbetssättet var engagerande men tidskrävande. Förhoppningen är att lärdomarna från detta projekt kan bidra till fortsatt utveckling av rehabiliteringsprocessen i samband med utskrivning.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet insjuknanden har generellt minskat däremot ökat i tidig ålder. Flertalet får svåra funktionsnedsättningar efteråt vilket kan försämra möjligheten att klara sig själv. Litteraturstudien förankrades i Antonovskys begrepp ”känsla av sammanhang”. Syfte: Syftet var att undersöka livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades nio kvantitativa artiklar i resultatet som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska begränsningar, Sociala relationer och Psykiska påfrestningar. Att drabbas av stroke påverkade den fysiska och psykiska hälsan vilket ledde till försämrad livskvalitet. Faktorer som hade negativ inverkan på livskvalitet var nedsatt fysisk funktion, nedstämdhet och förlorade relationer. Faktorer som hade positiv inverkan var familjerelationer, förmåga att utöva fritidsintressen och att återgå till arbetet. Slutsats: Flera olika faktorer påverkar en persons livskvalitet och de som drabbats av stroke skattade genomgående en lägre livskvalitet. Sjuksköterskor bör ge anpassad information till personer som drabbats av stroke men även förstå vikten att upptäcka nedstämdhet tidigt. Resultatet kan ge ökad kunskap som i sin tur kan öka livskvalitet hos personer drabbade av stroke.

Introduktion: Det sker en ökning av patienter som diagnostiseras med demens i tidig ålder, det vill säga att symtom uppkommer i en ålder innan 65 år. För patienter som får diagnosen demens i tidig ålder sker en stor förändring med mer drastiska förändringar, än för patienter som får diagnosen demens i äldre ålder.  Syftet: Beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen demens i tidig ålder. Metoden: Denna litteraturstudie baserades på en niostegsmodell av Polit och Beck (2017). Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar kvarstod efter kvalitetsgranskning där tre kategorier uppstod. Resultat: Det uppkom tre kategorier: Livet fortsätter där patienterna upplever att de accepterat sin situation och bevarandet av självständighet. Livet förändras där patienterna upplever ensamhet, ilska och skuldkänslor. Mot livets slut där upplevelsen maktlöshet inför att vara för ung, att diagnosen tagit över patienternas liv och en känsla av att snart dö.  Slutsats: Upplevelser som framstod i resultatet och samlades under de tre kategorierna var bland annat att livet går vidare, personligheten och självständigheten bevaras trots diagnosen. Det sker förändringar med självförtroendet och självkänslan, patienterna känner sig äldre och anpassar sig efter andra. De behandlas annorlunda och känner sig ensamma. Patienterna har fått göra stora förändringar i livet så som att sluta arbeta och förlorat körkortet.  De upplever sig för unga för att ha diagnosen demens och att döden är nära.

Syftet med vår studie är att titta närmare på hur pedagogerna i förskolan arbetar för att främja barnens läs- och skrivutveckling. Genom att vända oss till förskollärare och lärare mot yngre år fick vi ta del av deras skrivna berättelser. I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder.   Pedagogernas berättelser visar att högläsning och rim är vanligt i arbetet. Fokus i berättelserna ligger på att läs- och skrivaktiviteterna ska ske på ett lustfyllt sätt. Pedagogerna beskriver även att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande läsningen och skrivningen. De menar även att det är viktigt att uppmuntra barnen till att skriva både genom att skriva av text samt att pseudoskriva. I berättelserna fann vi att pedagogerna i meningsfulla sammanhang ska göra barnen uppmärksamma på skriften i barnens miljö.   Pedagogerna menar i sina berättelser att neddragningar i förskolan kan bidra till att aktiviteter med läsande och skrivande blir lidande. Även förskolans tradition att inte lära barn att läsa innan skolstart samt brist på kompetensutveckling inom området försvårar.   Forskningen börjar mer och mer enas om att det är av vikt att arbeta med både ljudmetoden och helordsmetoden. Vi fann dock i vår studie att pedagogerna inte arbetar så mycket med den fonologiska medvetenheten som forskningen förespråkar, men att det nämns att detta arbetssätt förekommer.   Idag forskar man mer ur ett sociokulturellt perspektiv där samspelet är i centrum i lärandet. Forskningen säger att förskoleåldern är den tid som är mest betydelsefull i barnets lärande. Därför bör pedagogerna redan då arbeta medvetet för att stimulera den kommande läs- och skrivutvecklingen.

Patienter som drabbas av delirium utsätts för ett stort lidande. Delirium är ofta underdiagnostiserat. Sjukvården opererar allt äldre patienter och risken att drabbas av delirium ökar med ålder. Trots att det finns väldokumenterade mätinstrument för att identifiera delirium och kunskaper kring riskfaktorer att utveckla delirium så har sjuksköterskan svårt att identifiera dessa patienter. Dessa oidentifierade patienter får inte heller den vård de behöver. Ur samhällssynpunkt är det viktigt att hitta dessa patienter eftersom diagnosen även innebär stora kostnader på grund av att de behöver eftervård i större utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans förmåga att identifiera patienter med delirium tidigt. Resultatet bygger på en analys av tio artiklar, sju kvantitativa och tre kvalitativa och visar på stor okunskap och brist på förtrogenhet i att upptäcka och vårda dessa patienter. I resultatet framkom två teman: kunskap för att upptäcka förändringar och förmåga till kliniskt resonemang. Kunskapen om vårt kliniska resonemang som ligger till grund för våra bedömningar är en central del i det här arbetet. Utbildning om delirium behöver vara omfattande och mångfacetterad då detta arbete visar på en stor kunskapsbrist om delirium. Förändringsarbetet behöver vara genomgripande. Sjuksköterskan behöver känna stöd och förtrogenhet i sitt arbete och ha tillräcklig kunskap och engagemang som underlag för sitt kliniska resonemang i att upptäcka förändringar. Anhöriga spelar en betydande roll vid identifiering av delirium. Vi ser genom detta arbete en rad åtgärder som skulle kunna bidra till att sjuksköterskan upptäcker och identifierar delirium tidigt.

Syftet med studien är att undersöka hur två olika läromedel för elever i årskurs 1 är uppbyggda kring begreppet likhetstecknet. I de utvalda läromedlen kommer det första kapitlet att analyseras, vilket bygger på förberedande uppgifter inför arbetet med lika mycket, samt den tidiga inlärningen av likhetstecknet. Läromedelsanalyserna kommer att utgå från variationsteorin och grundas i de representationsformer och kritiska aspekter som framkommer i elevernas arbetsböcker och i lärarhandledningen. Resultatet av analysen visar att de båda läromedlen introducerar likhetstecknet i slutet av kapitel ett och dessförinnan får eleverna arbeta med tals olika värden. I arbetsböckerna används flera olika uttrycksformer i form av bilder, symboler och siffror för att variera uppgifterna och underlätta elevernas inlärning. I lärarhandledningarna och till viss del genom arbetsböckerna, framkommer ytterligare variationer av dimensioner, i form av fysiska aktiviteter och verbala genomgångar. Utifrån de analyserade variationsmönstren framkommer det olika kritiska aspekter, vilka kan variera beroende på elev och situation.   Studiens slutsats är att det behövs en variation av metoder för att nå alla elever. Detta kan ske genom att tidigt arbeta lekfullt med konkret material och att koppla likhetstecknet till vardagliga situationer, vilket skapar en ökad begreppssäkerhet hos eleverna.

Bakgrund: Tidig mobilisering inom intensivvården har visat sig förebygga komplikationer och minska antalet vårddygn för patienterna. Genom att identifiera svårigheter och möjligheter med den tidiga mobiliseringen kan intensivvårdssjuksköterskor förbättra sitt arbete kring detta.Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av svårigheter och möjligheter i samband med tidig mobilisering av intensivvårdspatienter.Metod: Studien genomfördes med en beskrivande design och kvalitativ ansats. Tio informanter intervjuades från två sjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer under våren 2022. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Det framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av patientrelaterade förutsättningar för tidig mobilisering, Upplevelsen av vårdteamets betydelse för tidig mobilisering, Upplevelsen av omvårdnadsåtgärderna för tidig mobilisering, Upplevelsen av strukturella förutsättningar för tidig mobilisering. Samarbetet i vårdteamet, rutiner, protokoll, tid, kunskap, erfarenhet och bemanning ansågs påverka den tidiga mobiliseringen. Även patientens hälsotillstånd, den medicintekniska utrustningen samt vårdsalarna hade inverkan på mobiliseringen.Slutsats: Tidig mobilisering anses vara en viktig del i omvårdnaden av intensivvårdspatienter. Kommunikationen och samarbetet i vårdteamet har betydelse för den tidiga mobiliseringen. Att skapa tydliga rutiner samt att fysioterapeuterna är tillgängliga även på kvällar och helger anses leda till bättre förutsättningar för tidig mobilisering. Utbildning och att få ta del av ny forskning kan ge mer förståelse och en positiv förändring av inställningen till tidig mobilisering. En interventionsstudie kan vara intressant att genomföra för att se om patienterna mobiliseras i en större utsträckning.

Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

Inledning: Intensivvårdsförvärvade muskelsvagheter är en av de vanligaste komplikationer inom intensivvården som kan uppstå efter bara några timmar av mekanisk ventilation och orsakar kort- och långsiktiga komplikationer i form av nedsatt fysisk funktion. Syfte: Att undersöka hur tidig mobilisering och tidig nutrition under vårdvistelse inom intensivvården påverkar intensivvårdsrelaterade muskelsvagheter. Metod: Beskrivande design har använts med litteraturstudie som metod. Det valdes ut 16 artiklar för att besvara studiens syfte som analyserades med integrerad analys. Resultat: Viss otillräcklig näringstillförsel kan gynna patienter i första skeden av sjukdomens förlopp, då det verkar förebyggande för muskelförvärvade svagheter. Tidig och intensiv enteral och parenteral nutrition kan öka risken för mortalitet med 5,67 gånger, men tidig enteral nutrition har vid andra tillstånd visat sig kunna förhindra muskelnedbrytning. Mobilisering av olika slag kan bidra till att motverka och minska intensivvårds förvärvade svagheter genom att öka muskelstyrka och bibehålla muskelmassa.  Elektrisk muskelstimulation (EMS) visade sig vara en effektiv mobilisering metod för att bevara och öka muskelstyrka. Slutsats: Tidig nutrition påverkar muskelförvärvade svagheter både positivt och negativt och påverkan varierar beroende på nutritionsval. Tidig mobilisering däremot visade sig bara ha positiva effekter på muskelförvärvade svagheter, men olika stark effekt av insatser beroende på mobiliseringsform.

Sammanfattning: Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk. I produktprocessen intervjuades verksamma pedagoger för idéer till webbsidans innehåll, samt att en litteraturöversikt genomfördes inom området. Resultatet av produkten utvärderades av tidigare respondenter för att se om vi uppfyllt vårt syfte.   Webbsidan kan ni hitta på den här internetadressen: www.introtakk.weebly.com