Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Antalet insjuknanden har generellt minskat däremot ökat i tidig ålder. Flertalet får svåra funktionsnedsättningar efteråt vilket kan försämra möjligheten att klara sig själv. Litteraturstudien förankrades i Antonovskys begrepp ”känsla av sammanhang”. Syfte: Syftet var att undersöka livskvalitet hos personer som drabbats av stroke i tidig ålder. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades nio kvantitativa artiklar i resultatet som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Tre kategorier identifierades Fysiska begränsningar, Sociala relationer och Psykiska påfrestningar. Att drabbas av stroke påverkade den fysiska och psykiska hälsan vilket ledde till försämrad livskvalitet. Faktorer som hade negativ inverkan på livskvalitet var nedsatt fysisk funktion, nedstämdhet och förlorade relationer. Faktorer som hade positiv inverkan var familjerelationer, förmåga att utöva fritidsintressen och att återgå till arbetet. Slutsats: Flera olika faktorer påverkar en persons livskvalitet och de som drabbats av stroke skattade genomgående en lägre livskvalitet. Sjuksköterskor bör ge anpassad information till personer som drabbats av stroke men även förstå vikten att upptäcka nedstämdhet tidigt. Resultatet kan ge ökad kunskap som i sin tur kan öka livskvalitet hos personer drabbade av stroke.

Introduktion: Det sker en ökning av patienter som diagnostiseras med demens i tidig ålder, det vill säga att symtom uppkommer i en ålder innan 65 år. För patienter som får diagnosen demens i tidig ålder sker en stor förändring med mer drastiska förändringar, än för patienter som får diagnosen demens i äldre ålder.  Syftet: Beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen demens i tidig ålder. Metoden: Denna litteraturstudie baserades på en niostegsmodell av Polit och Beck (2017). Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar kvarstod efter kvalitetsgranskning där tre kategorier uppstod. Resultat: Det uppkom tre kategorier: Livet fortsätter där patienterna upplever att de accepterat sin situation och bevarandet av självständighet. Livet förändras där patienterna upplever ensamhet, ilska och skuldkänslor. Mot livets slut där upplevelsen maktlöshet inför att vara för ung, att diagnosen tagit över patienternas liv och en känsla av att snart dö.  Slutsats: Upplevelser som framstod i resultatet och samlades under de tre kategorierna var bland annat att livet går vidare, personligheten och självständigheten bevaras trots diagnosen. Det sker förändringar med självförtroendet och självkänslan, patienterna känner sig äldre och anpassar sig efter andra. De behandlas annorlunda och känner sig ensamma. Patienterna har fått göra stora förändringar i livet så som att sluta arbeta och förlorat körkortet.  De upplever sig för unga för att ha diagnosen demens och att döden är nära.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur tidig undervisning i algebra kan bedrivas i grundskolan för att eleverna ska utveckla viktiga matematiska kunskaper. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att besvara studiens frågeställning. Det innebär att svaren på frågeställningen har sökts i tidigare forskning. Resultatet visar på att det är viktigt att införa algebra i undervisningen redan när eleverna i tidig ålder arbetar med aritmetik. Resultatet visar även på vikten av att förstå likhetstecknets betydelse och bokstävernas roll. Studiens resultat visar också på att eleverna inte ska styras av fastställda regler när de konstruerar uttryck och löser ekvationer, utan eleverna ska först få försöka själva. Vad eleverna kommit fram till kan sedan genom diskussion i helklass, enskilt med läraren eller i smågrupper leda till att eleverna utvecklar en större förståelse för matematik. / <p>Matematik</p>

Detta examensarbete har haft till syfte att undersöka utvecklingen av tryckhållfasthet vid låg temperatur hos betong med olika innehåll av flygaska. Tryckhållfastheten har bestämts genom provtryckning av kuber med åldrar upp till 28 dygn. Provningen har utförts på tre delserier; delserie 1 utan innehåll av flygaska, delserie 2 med 7,5 % och delserie 3 med 15% flygaska räknat på cementvikten. Kuber från dessa delserier har förvarats under olika temperaturförhållanden; från lägst ca 7 °C till höst ca 20 °C. Temperaturutvecklingen i representativa kuber har kontinuerligt registrerats. Tryckhålfastheten har bestäts efter 1 dygn, 2 dygn, 7 dygn och 28 dygn. Resultaten frå de utföda mäningarna ä i huvudsak föjande: (i) Inblandning av 7,5 % flygaska ger en reduktion med 8,3 –11 % av hålfastheten vid hädning vid ca 20 °C och vid provning vid olika åder. Inget klart samband mellan provningsåder och reduktion. (ii) Inblandning av 15 % flygaska ger en reduktion med 22,1 –24,6 % av hålfastheten vid hädning vid ca 20 °C och vid provning vid olika åder. Inget klart samband mellan provningsåder och reduktion. Pågrund av svåigheter att styra temperaturen hos provkropparna påett noggrant sät visade det sig svåt att dra sära slutsatser avseende inverkan av säkt hädningstemperatur. Föjande kan dock sköjas i de uppmäta resultaten. (i) Inverkan av reducerad hädningstemperatur minskar med öande åder. Detta gäler oavsett halten av flygaska. (ii) Lå temperatur i tidigt skede (de 7 fösta dygnen) ger en föhöd sluthålfasthet. Detta gäler oavsett halten av flygaska. Fö de olika kuberna som provtryckts har den ekvivalenta mognadsådern beränats med hjäp av uppmäta temperaturer. Detta har gjorts dels med TT-faktormetoden, dels med hjäp av Ahrreniusfunktionen. Baserat pådetta har teoretiska hålfasthetsutvecklingsfunktioner formulerats fö de tre serierna. Genom dessa funktioner har inverkan av flygaska och temperatur kunnat analyseras. Dessa analyser tyder påföjande: (i) En inblandning av 7,5 % flygaska ger en reduktion av den relativa hålfastheten med 5 –10 %. En minskande temperatur och en minskande åder ger minskande inverkan. (ii) En inblandning av 15 % flygaska ger en reduktion av den relativa hålfastheten med ca 20 %. Detta gäler oavsett åder och temperaturnivå

Demenssjukdomar är ett stort folkhälsoproblem till följd av den åldrande befolkningen men sjukdomen förekommer även hos personer under 65 år. Familjen spelar stor roll inom vården och ses som ett komplement till vad samhället kan erbjuda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att leva tillsammans med en närstående som insjuknat i demens i tidig ålder. Denna studie är en litteraturstudie av kvalitativ metod. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem slutkategorier: Att se sin närstående förändras och nya roller framträder, att känna ett ökat ansvar och behov av att prioritera om livet, att utsättas för känslomässiga prövningar, att använda sig av copingstrategier för att orka hantera situationen samt att känna ett behov av en hjälpande hand.Ökad kunskap hos vårdpersonal och ett individuellt förhållningssätt som är anpassade för personer som insjuknat i demens i tidig ålder är en förutsättning för att bevara hälsa och välbefinnande hos närstående. Den viktigaste komponenten är att hela familjen ses som en enhet.

I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Demens är en vanlig sjukdom i samhället. När en person drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur dagligt liv i en familj påverkas när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder. Studien utfördes i form av en integrerad litteraturöversikt. 11 vetenskapliga studier valdes ut och ingick i analysen som resulterade i 12 kategorier. Resultatet visade att det dagliga livet påverkades genom att ovissheten ökade i familjen, sjukdomen medförde ekonomiska konsekvenser, och det skedde rollförändringar. Till följd av sjukdomen skedde en ökning av konflikter i familjen, relationer förändrades och familjen stigmatiserades. Det fanns en stor emotionell påverkan på familjemedlemmarna, och levnadssituationen påverkade hälsan negativt. För att hantera situationen använde familjemedlemmarna olika coping-strategier. De efterfrågade utbildning, stöd, samt god vård och omsorg om personen med demens i tidig ålder. Sjuksköterskan kan stödja närstående och möta deras behov genom interventioner i form av utbildning, stöd i olika former, och personcentrerad vård.

Forskning visar på att allt fler förskollärare anser att det är svårt att lära ut matematik till yngre barn. För att bidra till ökad matematikundervisning samt förståelse framställdes en produkt, i form av en handledning. Handledningen riktar sig till förskolepersonal som arbetar med barns lärande av matematik. Detta gjordes främst för att all förskolepersonal ska kunna vara delaktig i undervisningen. Handledningen innefattade fyra olika matematiska avsnitt med varierande aktiviteter som kallades talraden, geometri, mönster samt mätning. De utvalda aktiviteterna stöds i handledningen främst av Bishops matematiska aktiviteter och mål från förskolans läroplan samt vetenskaplig grund i form av forskning. Handledningen provades av intresserad förskolepersonal från tre olika förskolor. De 14 personerna som provade materialet svarade sedan på en utvärderingsenkät som handledningen reviderades utifrån. Under arbetets gång gavs tillfälle att presentera handledningen för en grupp förskolechefer. De lämnade sina åsikter som sedan jämfördes med förskolepersonalens svar. Resultatet visade att handledningen fyller en funktion i matematikundervisningen i förskolan samt att den fungerar både i teori och praktik. Slutsatsen som dras är att handledningen bidrar till att underlätta matematikundervisningen.