Uppsatsen grundar sig på mina funderingar kring ämnesplanens syfte för ämnet latin med allmänspråkkunskap och hur det kan nås, speciellt med avseende på vad elever måste lära sig för attkunna sägas ha nått kursplanens mål att ”kunna förstå texter på latin”. För att få ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök på ett antal gymnasieskolor, där har jag observerat lektioneroch intervjuat lärare. Jag fann att flertalet lärare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lärarelåter eleverna möta såväl lärobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som används förefaller mig vara adekvata för attnå det språkliga kursmålet med tanke på den tid som står till buds på A- och B-kurs.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. </p><p>I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. </p><p>Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.</p>

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren.

<p>Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.</p>

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.