Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar. För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910. Till sist har jag gått igenom riksdagsmaterial i form av kammardebatter, utredningar, motioner och propositioner. Utifrån det studerade materialet framgår det att hembygdsundervisning tillkom som ämne i den svenska skolan på grund av nationalistiska baktankar och införandet av en ny pedagogik. Man ville skapa en fosterlandskärlek hos den svenska befolkningen och då blev skolan ett medel i det hela. Den teoretiska undervisningen var hårt kritiserad och därför ville man införa aktivitetspedagogik i skolan influerad av John Deweys tankar. Hembygdsundervisning användes som ett fostransmedel för att skapa goda medborgare. Från att undervisningen från början varit inriktad på hembygden och traditioner blev det med tiden en ökad fokus på omvärlden, moderniteter och internationell förståelse. Undervisningens innehåll har påverkats av rådande samhällsförändringar och bland annat tekniskt inslag, välfärdssamhällets utbyggnad och genusfrågor är exempel på sådant som påverkat innehållet. Arbetssättet var från början inriktat på praktiska inslag, aktivitetspedagogik och att eleven skulle stå i centrum. Detta är något som förändras och hembygdsundervisningen utvecklas med tiden mot att bli ett mer teoretiskt ämne. Det rådde en stor ambivalens bland lärarkåren angående ämnet, ambivalensen gällde ämnets arbetssätt och innehåll. En del hyllade ämnet medan andra tyckte att det var för krävande och jobbigt.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska. För att studera processen och elevernas åsikter mera ingående, har jag använt mig av ett undervisningsförsök, där de ”utforskade” deltar. Jag har tillämpat både en kvantitativ och en kvalitativ metod för min undersökning. I resultatet kommer jag fram till att de flesta eleverna anser att drama är en bra metod i språkundervisningen. Däremot är det några som hade gärna arbetat mer med grammatiken. Alla elever ansåg att skriva är den färdighet som de minst har utvecklat genom drama. Dock är tala och lyssna de språkfärdigheter som de mest har utvecklat. Många elever tycker att de har fått ett utökat ordförråd och att uttal och intonation har förbättrats betydligt när de har tränat på replikerna till pjäsen. Sammanfattningsvis har deltagarna i undersökningen förbättrat sig i någon av de fyra färdigheterna och alla kan tänka sig att ha drama på språklektionerna i framtiden.

<p>Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.</p>

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2002.

This study focuses on the educational activities carried out in Swedish museums. Activity pedagogy is a concept that concerns learning with a combination of activities. The museums meet a new generation of museum visitors who want to experience and participate in the educational activities. As going from being passive participants to active actors becomes more natural, this could create a problem för the museums. The pedagogical tools that are available today for the museum educators are based on cultural-historical objectess and clothes that have a direct connection to the historical time period the museum manages. The museums act as an arena för knowledge, but it has been stated that there are shortcomings in the educational activities. The basis is the objects that are available in the museums exhibition and the educational offer is based o the exhibitions, but there is an opportunity to discuss and highlight other topics. Tactile spaces and digital tools have begun to become a more natural of the museum's activities, but there are pros and cons to it. The study is based on the educational activities carried out at Old Uppsala Museum and the Nordic Museum. A combination of observation and interview studies, but also current research of museum pedagogy has been the basis for this study. The result is that the tools available in today's museums have a basic idea, but that there is room for development. Offering visitors to participate and make suggestions for improvment is a step in the right direction. Activity pedagogy and object-based tours must be preformed for each visitor group, regardless of age. It has emerged in my study that objects incorporated in the displays increase the quality of the guided tour. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

<p>Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.</p>

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.