Syftet med den här studien är att ta del av hur historielärare i årskurserna 1 till 6arbetar med lokalhistoria, samt om de upplever att elevernas motivation skiljer sigåt när undervisningen handlar om dess hembygd. Metoden jag använde för attsamla min empiri var kvalitativa intervjuer som jag genomförde med sex styckenlärare. Intervjuerna var halvstrukturerade och metodansatsen var fenomenografidär jag inriktade mig på att se likheter och skillnader i det erhållna resultatet. Detresultat jag fick var att samtliga sex lärare ansåg att lokalhistoria var en viktig delav historieundervisningen. De hade samtidigt förståelse för att det i dagensläroplan ges mindre plats för lokalhistoria, men de menade att undervisning omhembygden ändå förekommer. Lokalhistoria tycktes ge en ökad motivation hoseleverna. / <p>SO</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar. För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910. Till sist har jag gått igenom riksdagsmaterial i form av kammardebatter, utredningar, motioner och propositioner. Utifrån det studerade materialet framgår det att hembygdsundervisning tillkom som ämne i den svenska skolan på grund av nationalistiska baktankar och införandet av en ny pedagogik. Man ville skapa en fosterlandskärlek hos den svenska befolkningen och då blev skolan ett medel i det hela. Den teoretiska undervisningen var hårt kritiserad och därför ville man införa aktivitetspedagogik i skolan influerad av John Deweys tankar. Hembygdsundervisning användes som ett fostransmedel för att skapa goda medborgare. Från att undervisningen från början varit inriktad på hembygden och traditioner blev det med tiden en ökad fokus på omvärlden, moderniteter och internationell förståelse. Undervisningens innehåll har påverkats av rådande samhällsförändringar och bland annat tekniskt inslag, välfärdssamhällets utbyggnad och genusfrågor är exempel på sådant som påverkat innehållet. Arbetssättet var från början inriktat på praktiska inslag, aktivitetspedagogik och att eleven skulle stå i centrum. Detta är något som förändras och hembygdsundervisningen utvecklas med tiden mot att bli ett mer teoretiskt ämne. Det rådde en stor ambivalens bland lärarkåren angående ämnet, ambivalensen gällde ämnets arbetssätt och innehåll. En del hyllade ämnet medan andra tyckte att det var för krävande och jobbigt.

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hurämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämnesamt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning ochlitteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och inärmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat påmetod och material.Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökningatt undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- ochmellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-,idé- och tidsbrist. En del av mitt arbete har därför handlat om att färdigställa den bifogadeidékatalogen Kävlinge i skolan, en användarvänlig tipssamling lämplig att använda inför ochunder ett eventuellt arbete om och i Kävlinge.