No description available.

När man börjar läsa in sig på dagens forskning som rör just nyexaminerade lärare blir det väldigt snabbttydligt att det är en krävande och hektisk vardag som väntar dem. De nyexaminerade lärarna mötersvårigheter i den kollegiala kommunikationen, vilket ökar stressen i deras vardag. Syftet med det härarbetet är således att, med språket i fokus, undersöka övergången från matematiklärarstudent tillmatematiklärare på nära håll. För att göra detta har jag använt mig av begreppen diskurs, positioneringsamt bilden av den önskvärda läraren, vilka alla är sammanflätade med språket och går att koppla tillsåväl ett kritiskt som ett diskursteoretiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett i form av fyrasemistrukturerade intervjuer med en och samma deltagare, som går under pseudonymen Gert. Analysenkan i stora drag beskrivas i tre steg. För det första analyseras vilken diskurs som framträder i ett givetcitat. Därefter analyseras hur Gert positionerar sig inom denna diskurs. Slutligen undersöks om det finnsen koppling mellan denna positionering och någon av bilderna av den önskvärda matematikläraren.Studien visar att Gerts positioneringar på olika sätt förändras inom samtliga diskurser, men tydligast dåhan börjar arbeta på universitet istället för på högstadiet. I resultatet synliggörs samtliga av de fyrabilderna av den önskvärda läraren, men den mest framträdande bilden hos Gert är the constantlyimproving teacher. Vidare diskuteras även två ytterligare bilder, nämligen den lyhörda läraren och denbekväma läraren.

Syftet med studien är att få kunskap för hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar med andraspråkselever i ämnet matematik. Vid metodval har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning för att besvara våra forskningsfrågor. Fyra matematiklärare medverkade i undersökningen och intervjufrågor stod i fokus för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet i undersökningen visade att undervisningsmaterialet är anpassat och att det finns flera 3 tillvägagångssätt för att stötta andraspråkselever.

Digitaliseringen påverkar det mesta i samhället, så även i skolan och i lärarrollen. Syftet med studien var att undersöka matematiklärarnas IKT-uppfattning, IKT-användning och IKT-kompetens för att undervisa elever i matematiksvårighet. En tvärsnitts kvantitativ studie genomfördes via en webbaserad enkät. Genom ett bekvämlighetsurval skickades enkäten till 205 matematiklärare i Sverige varav 85 svarade. Resultatet visade att lärarna hade mycket god tillgång till IKT, var positivt inställda till tekniken och använde IKT-verktygen i tillräcklig omfattning för alla elever. Men inga signifikanta samband mellan tillgång till IKT-verktyg, lärarnas IKT-uppfattning och lärarnas IKT-användning hittades. Studien visade också att dålig tillgång till IKT-support samtidigt som lärarna uppgav bristfällig kompetens i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesdidaktik, riskerar att äventyra de förväntade goda resultaten.

I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.

Elever med låga prestationer i matematik är en av svenskskolasstora utmaningar. Forskningen är inte entydig om begrepp och definitioner gällande matematiksvårigheter. Samstämmighet finns dock gällande att olika villkor kommer att påverka elevers matematikutveckling antingen på ett gynnsamt eller missgynnande sätt. Syftet med denna studie är att undersöka verksamma matematiklärares uppfattningar om elevers matematiksvårigheter och lärarnas orsaksförklaringar. Syftet är också att identifiera skillnader i uppfattningar beroende på om lärare arbetar med yngre eller äldre elever. Metoden i denna kvalitativa studie är fokusgruppsintervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin analyserasgenom en tematiskanalys. I analysen identifieras följande teman; talet om matematiksvårigheter, svårigheter finns i alla ämnen, förståelse är målet, vikten av en stabil grund, matte är svårt, det förändrade samhället, vikten av att tala matte, matteboken som hinder, gruppens negativa processer, vikten av att konkretisera, lärarens viktiga funktion, stödinsatser för lärande, andra svårigheter ligger bakom, olika fallenhet, stödjande föräldrar, lust att lära matematik samt eleven har låsningar. Slutligen redovisas de skillnader som återfunnits i empirin. Studiens slutsatser är att lärarna använder begreppet matematiksvårigheter oavsett svårighetsgrad eller hur dessa visar sig. Begrepp saknas för att uttrycka skillnader i svårigheterna. Lärarna uppfattar att matematiksvårigheter oftast förekommer tillsammans med svårigheter i andra ämnen. Denna studie visar att lärarna har ett relationellt perspektiv på matematiksvårigheter. De ser matematiksvårigheterna som ett komplext fenomen där faktorer som påverkar matematikutvecklingen återfinns på många olika plan.

<p>I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.</p>

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.

Bakgrund Matematik kunskaperna har försämrats i de svenska skolorna över tid, därav måste något hända. Därför pågår det en stor statlig vidareutbildning av matematiklärare, Matematiklyftet. Denna fortbildning riktar sig till lärare i årskurs 1-9 i syfte att höja måluppfyllelsen hos eleverna. Eleverna skall således få en mer varierad och utmanade undervisning. Syftet med studien är att undersöka om lärare i årskurs 1-5 beskriver sin undervisning mer inkluderande, efter att de har gått Matematiklyftet. Undersökningen gjordes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som verktyg. Sex lärare från två olika skolor i Västsverige intervjuades. Deras svar spelades in, transkriberades och analyserades. Resultatet tyder på att undervisningen har blivit mer inkluderande efter att lärare deltagit i Matematiklyftet. De intervjuade lärarna anger att de nu i större utsträckning varierar och utmanar eleverna och att de i ökad utsträckning ägnar mer av matematiklektionerna åt problemlösning. Lärarna redogör att de lättare kan anpassa sig till elevers olika kunskapsnivåer.

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.