<p>I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.</p>

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasielärare ser på användandet av grafritande digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning. De forskningsfrågor som ställs är vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna i användandet av grafritande digitala verktyg i matematikundervisningen? Hur anser lärarna att grafritande digitala verktyg används i deras matematikundervisning? Metoden som används har haft en kvalitativ ansats och bestått av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare som arbetar på gymnasiet. Lärarna uppger i resultatet att de använder dessa verktyg för att synliggöra begrepp och egenskaper samt för att visa hur verktygen fungerar och när de kan användas. De har uppgett att de används för att visa på relationen mellan olika representationer och i samband med bedömningssituationer. Slutsatserna visar att de möjligheter som lärarna nämner för att använda grafritande digitala verktyg är att främja den matematiska förståelsen, att man spar tid genom att rita digitalt och att eleverna får en ökad motivation. De svårigheter som framkommit är att lärarna kan ha en bristande IT-kompetens, att eleverna kan finna det svårt att använda de grafritande digitala verktygen och hur dessa ska användas på gymnasiet eller inte med tanke på hur högskolan ställer sig användandet av grafritande hjälpmedel.

The purpose of the study is to examine how teachers and students believe that graphing calculators affect the teaching of high school mathematics courses. By becoming aware of this, teachers and teacher students have the opportunity to reflect on the use of graphing calculators in their teaching. The empirical base consists of interviews with teachers and a survey among students at two high schools in southern Sweden. The results show that teachers especially consider the graphing calculator as a tool, much like paper and pencil. They use it if and when it is deemed able to contribute in a significant way in their teaching, either to save time and/or to help deepen the understanding of various mathematical concepts and methods. One conclusion is that graphing calculators affect teaching in different ways, and increasingly, as the level of the course increases. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever anser att grafritande räknare påverkar undervisningen i gymnasiets matematikkurser. Genom att bli medvetna om detta kan lärare och blivande lärare få möjlighet att själva reflektera över användningen av grafritande räknare i sin undervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med lärare och en enkätundersökning bland elever på två gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna framför allt betraktar den grafritande räknaren som ett hjälpmedel, ungefär som papper och penna. De använder den om och när den anses kunna bidra på ett väsentligt sätt i undervisningen, antingen för att spara tid och/eller för att bidra till ökad förståelse för olika matematiska begrepp och metoder. En slutsats som kan dras är att den grafritande räknaren påverkar undervisningen på olika sätt, och i stigande grad, ju längre upp i kurserna man kommer.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter. Den metod som användes vid undervisning av den grafritande räknaren var demonstrationer där läraren visar och eleverna gör likadant.

Syftet med vår undersökning är att presentera hur två av de mest frekvent använda läroböckerna i matematik förhåller sig till den grafritande räknaren som ett hjälpmedel i lärprocessen? För att göra detta har vi, utifrån olika metoder för textanalys, beskrivit böckernas innehåll. Vidare visar vi att den grafritande räknaren är ett medierande redskap i lärprocessen och frågar oss därför hur de analyserade böckerna förhåller sig till detta. Vårt resultat är därmed delvis en presentation av böckernas innehåll men även en diskussion där innehållet ställs mot teorier kring artefaktens betydelse för lärandet. Vi visar att de analyserade böckerna skiljer sig i sitt förhållningssätt till den grafritande räknaren som ett medierande redskap.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner. Arbetet vilar på den sociokulturella teorin om medierande redskap.

Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp.