No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik. Centralt för studien är också elevernas sökstrategier på internet samt i vilka situationer de anser att datorn är till störst nytta för dem skolarbetet. Resultaten visar att elever på de högskoleförberedande programmen använder datorn i större omfattning i de flesta situationer än eleverna på yrkesprogrammet. Yrkeseleverna upplever dock en större nytta av datorn i förhållande hur mycket de använder den. Datorn är överlag till störst nytta för eleverna i språk, samhällsorienterande ämnen samt i kurser knutna till respektive gymnasieprogram. Den används nästan inte alls i matematik som skolämne. Resultaten visar också att det finns samband mellan den omfattning eleverna fått undervisning i att kritiskt granska och värdera källor på internet och deras val av strategi vid informationssökning.

Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik. Centralt för studien är också elevernas sökstrategier på internet samt i vilka situationer de anser att datorn är till störst nytta för dem skolarbetet. Resultaten visar att elever på de högskoleförberedande programmen använder datorn i större omfattning i de flesta situationer än eleverna på yrkesprogrammet. Yrkeseleverna upplever dock en större nytta av datorn i förhållande hur mycket de använder den. Datorn är överlag till störst nytta för eleverna i språk, samhällsorienterande ämnen samt i kurser knutna till respektive gymnasieprogram. Den används nästan inte alls i matematik som skolämne. Resultaten visar också att det finns samband mellan den omfattning eleverna fått undervisning i att kritiskt granska och värdera källor på internet och deras val av strategi vid informationssökning.

Den här designstudien försöker ta reda på hur ett digitalt träningsverktyg, riktat till elever på högstadiet och gymnasiet, och avsett att träna grundläggande aritmetiska kunskaper och huvudräkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks är 1: hur ett sådant verktyg bör användas i förhållande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med användaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall användas som en integrerad del av en normal undervisning, lägger stor vikt på motivationsskapande och regelbundet, långsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundläggande aritmetiska regler.

<p>Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever använder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var även att undersöka vilka IKT-verktyg som används i respektive miljö samt på vilka sätt dessa används. Vidare undersöks också elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever från en IKT-profilerad grundskola, år fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv inställning till IKT generellt, då de också visade att de var medvetna och insatta i en mängd olika företeelser inom IKT-området. Studien visade också på att det inte fanns några större skillnader mellan pojkar och flickor i uppfattandet av IKT, då de största skillnaderna som påvisades handlade om användandet i val av aktivitet, där intresset skiljde sig åt.</p>

Studien undersöker vilken effekt användningen av IKT under matematiklektioner har på elevers prestationer i skolans alla åldrar. Arbetet sammanställer flera vetenskapliga artiklar och litteraturstudier för att försöka besvara frågeställningen. Flertalet vetenskapliga artiklar visar på en positiv effekt av IKT-användning men studierna undersöker små urvalsgrupper och sträcker sig inte utanför sitt lands gränser vilket gör det svårt att generalisera resultaten.

Uppsatsen syfte är att undersöka för- och nackdelar med att använda det digitala hjälpmedlet Geogebra i matematikundervisningen. Via intervjuer av elever vid elevaktivitet och intervjuer av lärare har jag fått kvalitativ information som jag analyserat, satt i ett teoretiskt perspektiv samt kopplat till styrdokument och tidigare forskning. Slutsatserna är att Geogebra är ett smidigt, dynamiskt tekniskt hjälpmedel som möjliggör gestaltning av många matematiska representationer. Det möjliggör också presentationer som blir exakta och ser professionella ut och detta i sig skapar motivation hos eleverna. Digitala hjälpmedel kan vara motiverande också bara av det faktum att eleverna redan lever i en digital kultur och upplever att undervisningen är modern och tidsenlig. Dessutom används digitala hjälpmedel redan till viss del i tex PISA-undersökningen. Geogebra kan med fördel även användas som centrum för dialog vid undervisning. Flera nackdelar framkommer också, såsom tekniska svårigheter, inlärningstid och att annat lockar på datorn som gör att eleverna tappar fokus. De automatiserande funktionerna i programmet kan innebära att elever inte lär sig de manuella steg som erfordras för att kunna lösa uppgifterna utan det digitala hjälpmedlet. Det är dessutom en utmaning för skolan då tekniska verktyg blir en del av deras sätt att lösa matematiska uppgifter. Eleverna behöver då få tillgång till verktygen vid examination. Informanterna nämner också att variation är viktigt mellan mer traditionell undervisning och undervisning med tekniska hjälpmedel. Uppsatsen visar på flera för och nackdelar som lärare kan ha nytta av när de överväger när, hur och varför de skall använda Geogebra i sin undervisning.

Det blir allt viktigare att blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig kunskap inom IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och digitala medier. Inte minst lyfts detta fram av internationella organisationer som OECD och EU (se avsnitt 2.1) samt av Skolverket i Sverige som i sin vision inför 2022 (Skolverket, 2016) poängterar elevers framtida utbildning i digital teknik. Denna studie har försökt ge en fördjupad bild av den kunskap blivande lärare ges möjlighet att tillägna sig inom IKT på mellanstadielärarutbildningen vid Uppsala universitet.   Tidigare forskning har visat att det finns stora brister i hur man ser på användningen av IKT, att det ofta endast handlar om hur man använder tekniken och att ett didaktisk perspektiv på IKT-användning sällan lyfts fram. Genom att kvantitaiv granska samtliga kursplaner och därtill kvalitativt intervjua de berörda studenterna försöker studien utreda hur IKT-utbildningen ser ut på Uppsala universitets mellanstadielärarutbildning.   I studien ställs två huvudfrågor: Hur ges studenterna möjlighet att tillägna sig didaktiska kunskaper inom IKT? Hur får studenterna möta olika IKT-verktyg anpassade för de stadier som studenterna senare skall undervisa i?     All data har analyserats och diskuterats utefter Krusmviks (2008, 2011) modell för pedagogisk digital kompetens. En modell som ger en bred bild av paraplybegreppet IKT och tar upp såväl användningen av tekniken som den didaktiska kunskapen gällande IKT.   Resultaten visar att den IKT-undervisning som ges ofta är bristfällig, att IKT-utbildningen, precis som tidigare forskare visat, ofta berör endast handhavandet av teknik och inte didaktisk kunskap samt att det finn en diskrepans mellan kursmålen och den faktiska, upplevda utbildningen. I studiens slutsats ges därför förslag på vidare forskningsområden och möjliga ändringar som skulle kunna resultera i en bättre IKT-utbildning för Uppsalas mellanstadielärare och i längden en mer adekvat utbildning för Sveriges mellanstadieelever.

<p>The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or evenbetter knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IToften has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. Themain reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes ofteacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is arather new subject on the time table.To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions bothteachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schoolsare called “A” and “B” in my investigation.Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerninghard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can theteacher act to comply with the students’ claims and demands?IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to therole of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected numberof soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher.My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task asinstructors and teachers. This especially distinguished school “A” where the combination of onesenior teacher and two more recently examined teatchers have the most recent and updatedknowledge. The senior teacher renews all the time while his younger colleagues have updatedand new knowledge from their studies.The teachers of school “B” are more submissive regarding their own knowledge as well as thatof their students. Six teachers were interviewed and three of them considered the studentssometimes to be more competent than themselves. Those teachers also rely on the ITdepartementof the school, their colleagues and the students and their self instructions.My investigation shows that five part of the teachers consider their IT-knowledge relevant fortheir task as an instructor, while four part of the teachers consider the student’s knowledge oftenand sometimes to be superior to their own.</p> / <p>Många ungdomar har idag datorprogramkunskaper, som lärare saknar. Tillgången till datorer isåväl skol- som i hemmiljö är bidragande orsaker till det men också att de växt upp med IT somett naturligt inslag är av betydelse. Det kan också bero på att IT-utbildning inte fått någon centralplats i lärarutbildningen, och att många lärare som undervisar inom medieämnen, inte fortbildarsig kontinuerligtMitt syfte med denna uppsats är att skaffa kunskap och utvärdera om den undervisande lärarensdatorkunskaper inom Medieprogrammet och ämnet Mediekunskap räcker för att möta dagensmediekunniga elever.För att få ett empiriskt perspektiv på problemet har jag i min undersökning intervjuat och ställtfrågor via enkäter till medielärare på två gymnasieskolor i Värmland. Eleverna har besvaratenkäter. Skolorna benämner jag som A och B i undersökningen.Finns det motiv för att fundera över om lärarnas programkunskaper är tillräckliga, för att geeleven relevant kunskap i att lära sig hantera programmen de undervisas i? Om de inte är det, hurskaffar läraren då kunskap för att tillmötesgå elevernas färdigheter?IT-kunnande kan uttryckas komplext men i undersökningen har jag begränsat mig till att få svarpå hur lärarna behärskar att undervisa i ett antal utvalda programvaror samt få svar på hur deraselever skattar sina egna och lärarnas programkunskaper. Eleverna fungerar som en kontrollgruppi min undersökning.Min analys visar på att fem av de nio lärarna anser sig ha de kunskaper som krävs förundervisningen i sina ämnen. Särskilt gäller det för skola A, där kombinationen en äldre och tvåyngre lärare har mer aktuella IT-kunskaper. Den äldre förnyar dem och lär nytt kontinuerligt ochde yngre har aktuell lärarutbildning med sig i sitt bagage.Skola B-lärarna är mer ödmjuka till sina egna såväl som till elevernas IT-kunskaper. Av de sexintervjuade lärarna där ansåg hälften av dem, att eleverna ofta eller då och då är duktigare än vadde själva är. Och räcker inte den egna IT-kunskapen till förlitar man sig till skolans ITavdelning,kolleger samt genom att eleverna hjälper varandra eller klarar sig själva.Genom min undersökning framkommer att den övervägande delen av lärarna har ITkompetensenmen dock anser fyra av lärarna i skola B att någon eller några är bättre än vad desjälva är att hantera och förstå datorprogrammen.</p>