Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem. En medarbetares reaktion på förändringarna är också avgörande för dess utfall. Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur en organisationsförändring, inom bussbolaget Nobina AB, påverkar de anställda. Det med avseende på hur ledare motiverar, engagerar och inspirerar de anställda. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är hur en ledare bör agera för att framgångsrikt implementera en förändring i en organisation. Hur gör ledaren för att motivera, engagera och inspirera de anställda att genomföra och acceptera en förändring? För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie på Nobinas bussdepå i södra Stockholm. Empiri samlades in genom personliga intervjuer, mailintervjuer, en gruppintervju samt observationer. Empirin utgörs huvudsakligen av de anställdas uppfattning om det förbättringsarbete som tillämpats i syfte att ge medarbetarna större möjlighet att påverka sitt arbete. Teorier som har legat till grund för studien och analysen har bland annat varit Lewins förändringsmodell ”The Model of Change”, ”The Eight-stage Change Process” av Kotter (2012), Kotter och Schlesingers (2008) strategier för att bemöta motstånd samt Kouzes och Posners (1997) teorier om motivation, belöning och erkänning. Studiens slutsats är att en ledare bör skapa möjligheter och förutsättningar för den anställde att själv ta initiativ i sitt arbete. Det är också då den anställde verkligen försöker påverka utfallet av en förändring. Det handlar om inställningen hos den anställde och om de förutsättningar en ledare skapar, när man skall implementera förändringar på ett framgångsrikt sätt. En ledares förmåga att kommunicera ut ett budskap och att vara synlig och tillgänglig för de anställda är parametrar som även de påverkar initiativförmågan hos de anställda. De som fått möjlighet att delta i organisationsförändringen är positivt inställda till sina chefer och sitt arbete medan de som lämnas utanför upplever ett allt större missnöje. Det beror troligen på att de saknar information och insyn i förbättringsarbetet. Problematiken är således att cheferna och förbättringsgrupperna, då de inte lyckas kommunicera ut förbättringsarbetets budskap till de anställda, riskerar det ursprungliga målet med hela organisationsförändringen.

I det här arbetet undersökte jag om det var möjligt att fördubbla kvantiteten i min kreativa effektivitet med förövningar och fasta tider för låtskapande. Jag har på egen hand skrivit fyra låtar på sex veckor, med full produktion, mix och master. Jag har varje dag gjort förövningar som flow writing och object writing för att utveckla mina kunskaper i textförfattande. Varje dag hade jag fast tid för mitt skapande, min arbetsdag började 9.30 och slutade 16.00. Min effektivitet påverkades avsevärt tack vare detta, och visade sig vara möjlig att fördubbla. Texterna som skrevs i övningarna kom sällan till användning men flow writing hjälpte mig förbi writersblock, och object writing hjälpte mig att skriva mer detaljerade och nyanserade texter.

<p>Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.</p>

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom industrin arbetar med innovationskraft och intraprenörskap från produktionspersonal i den operativa kärnan i samband med företagsstrukturen. Genom studien skall förbättringsområden för innovationsfrämjande inom intervjuade företag läggas fram. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt 6 personer deltog i tre intervjuer på större industriföretag. Slutsats: Vi har sett en stor möjlighet att öka innovationskraften i de företag som samarbetats med. Detta genom att involvera all personal till att aktivt stimulera idéskapande och ge tid och positiv uppmärksamhet för innovationsarbete. Författarna har sett att det ständigt kommer många små förbättringsförslag från personal som jobbar nära produktionsprocessen då de ges möjlighet. Större företag behöver kontroll och detta kan skapa en motsträvighet att avsätta tid för innovationsarbete då det är osäkert vad resultaten kan bli. Ofta införs tidskrävande kontroller vilket ökar kostnader för innovationsarbete. För att minska kostnad och tid för förändringsarbete behövs en miljö som tillåter idéer och är decentraliserade där personalen har mandat att välja ut idéer och implementera dessa. För att göra detta krävs att personalen har den kunskap som behövs för att göra en förbättring utan negativa konsekvenser

Teknisk utveckling av aktiebörser skapar en effektivare marknad där bolags likviditet kan påverkas positivt. Likviditet har påvisats ha en kausal effekt på företags prestationer. Trots den utveckling som skett har mindre bolag påträffat svårigheter att etablera sig på den svenska marknaden. Syftet med vår studie är att undersöka om den tekniska utvecklingen påverkat bolag i olika utsträckningar beroende på storlek. Undersökningen består av tio bolag från Stockholmsbörsens Large Cap samt tio bolag från Small Cap. Perioden för denna studie är mellan år 2001-2015. Tre likviditetsmått testar utvecklingen av de olika bolagens likviditet för att påvisa om de två segmenten blivit effektivare genom den tekniska utvecklingen. Olika hypoteser testas för att komma fram till slutsatser med anknytning till problemet. Teorier som kan förklara hur marknaden påverkats av teknisk utveckling är teorin om marknadens mikrostruktur, transaktionskostnadsteorin samt teorin om economies of scale. Resultatet av studien visade att likviditet skiljer sig avsevärt mellan större och mindre bolag. Båda segmenten har påvisat positiv utveckling av likviditet under 15-årsperioden. Dock kan vi inte statistiskt säkerställa att utvecklingen för Large Cap varit högre än utvecklingen i Small Cap. Genom den tekniska utvecklingen har den totala handelsvolymen ökat och transaktionskostnaderna minskat i båda segmenten. Studiens slutsats är att bolagen i Large Cap kan utnyttja fördelarna av den tekniska utvecklingen i högre utsträckning än bolagen i Small Cap men det kan dock inte statistiskt säkerställas skillnader i utvecklingen.

This qualitative study examines positive and negative effects on effectivity as a result of alternative processes (workarounds) performed within an ISO-certificated organizations information system. To identify these workarounds we used contextual inquiry. This gave us an understanding of how the information systems users actually practice their work. The result of our acquired data revealed six major workarounds. To analyze these workarounds in relation to its complicated context we utilized three theoretical models. This gave us a broad understanding of each of the workarounds and made it possible to understand why each workaround was conducted, its implications on effectivity and what kind of a challenge/dilemma it posed. The analysis indicated that the workarounds had what we deduced as negative impact on the organizations effectivity as a whole. Many of the workarounds could have been seen as very effective alternatives to the designed work process but only if valued in a micro-context. The fact that they still occur are most likely the result of the fact that the users of the information system lack understanding of how the organization and its processes are structured as a whole and how their work as well as how they perform it is part of a bigger picture. Finally we present how future research, based on this study, could focus on developing a better model to understand the complicated context. We also propose that studies could investigate the possibility of shaping an ISO-standard which is responsive to the diversity of organizations actual work processes while still ensuring a qualitative standard.

Skogsbranden i Västmanland 2014 utvecklades till en samhällstörning som ställde höga krav på det svenska krisberedskapssystemet. Ett stort antal samhällsaktörer var involverade i insatsen som i efterhand har blivit föremål för granskning på flera håll. Insatsen har kritiserats bland annat för bristande samverkan och effektivitetsproblem. Den här studien undersöker varför insatsen drabbades av effektivitetsproblem och huruvida krisberedskapssystemets utformning påverkade. Med hjälp av teorin om byråpolitik som berör konkurrens mellan samverkanspartners har insatsen analyserats genom rapporter och utredningar. Utifrån det teoretiska ramverket har intressekonflikter, beslutsmandat och implementeringseffekter analyserats. Resultatet av analysen visar att effektivitetsproblem kan spåras till krisberedskapssystemets struktur. Studien menar vidare att styrande principer, ansvars-, likhets-, närhetsprincipen samt det geografiska områdesansvaret, i systemet bidrog till att en byråpolitisk beslutsstruktur uppstod vilket hämmade insatsens effektivitet. Därmed föreslås också att de förväntningar som krisberedskapssystemet etablerar på aktörer gällande samordning och samverkan kompletteras med en tillsynsfunktion.

This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.

This thesis discusses how the informal structures at the medical research university Karolinska Institutet (KI) contributes to increased efficiency. KI has the ambition to become one of the world's leading medical research universities, which they hope to accomplish through, among other things, strong leadership. Since studies are being done at KI about the organisation itself, we wanted to contribute to that, and informal leadership was an phenomenon not yet written about. Through observation of a research group at one of the institutions at KI we gather the empirical evidence that shows that there is an informal structure which allows the organisation to thrive. Previous studies have shown that in small research groups, informal structures contribute to a rise in productivity, efficiency and creativity. The method we use is short term ethnography which is the most useful for us to gather both field notes and notes from ethnographic interviews. That is because we got to apply both our own interpretations to our material, but also apply our informants’ opinions in our data. We mostly use Max Weber's theories about authority with focus on charismatic authority. In the results we draw competing dualities between meritocracy and administration as well as formal and informal structures. The result is that, in the small research group we observed, there is a strong informal hierarchy which acts as a support for the formal leaders and helps make daily tasks more efficient. We conclude that even though we can’t generalize our results, we could find a pattern of the same kind of results if we do this study within other research groups at KI or even at a different research university in Sweden.