Masshantering är ett komplext område, där avfallsmassor från anläggningsarbeten idag står för ca 40 % av Sveriges avfallsmängd. Med en mer hållbar och cirkulär masshantering skulle användningen av jordens naturresurser kunna minska betydligt. Kommuner är stora aktörer och deras arbete är av stor vikt för att kunna uppfylla både nationella och globala klimat- och miljömål.  Kommun X och dess Energi- och miljöbolag i Värmlands län har planlagt att upprätta en ny deponi inom kommunen och skall inför detta utföra en förstudie för att optimera deponins placering och livslängd. Arbetet med hållbar och cirkulär masshantering kan bidra med en betydande förlängd livslängd av deponin, och minskning av förbrukning av naturresurser.  Studien syftade till att undersöka vilka Nyckelfaktorer som är av största relevans inom arbetet med masshantering inom kategorierna; Planering, Logistik, Kunskap, Förändringsarbete och Material. Detta genom att dra nytta av "goda exempel" från framstående kommuner inom masshantering, benämnda som Kommun A och Kommun B i föreliggande studien. Metoden som genomfördes var kvalitativ där datainsamlingen innebar semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra verksamheter inom länet.  Slutsatsen gav att flertalet Nyckelfaktorer kunde hittas genom de ”goda exemplen”, där tidig planering och optimerad logistik genom projektering, ökat samarbete och kontinuerliga möten är de viktigaste faktorerna för en mer hållbar masshantering. Flera av de nyckelfaktorer som ”de goda exemplen” angett att de arbetat och arbetar mycket med sågs också vara sådant som Kommun X och dess Energi- och miljöbolag idag inte bedriver men som de efterfrågar inom verksamheten. Sådant som nu ges möjlighet att implementera inom verksamheten för en mer hållbar och cirkulär masshantering. / Waste management is a complex field, where construction waste currently accounts for approximately 40% of Sweden's total waste volume. With a more sustainable and circular approach to waste management, the utilization of natural resources could be significantly reduced. Municipalities play a crucial role as major actors, and their efforts are vital for achieving the goals of Agenda 2030 and the national environmental objectives.  Municipality X and its Energy and Environment Company in Värmland County are planning to establish a new landfill within the municipality and are conducting a feasibility study to optimize the location and lifespan of the landfill. Sustainable and circular waste management practices can contribute to a significantly extended lifespan of the landfill and a reduction in the consumption of natural resources.  The study aimed to investigate the key factors that are most relevant in waste management work within the categories of Planning, Logistics, Knowledge, Change Management, and Materials. This was done by use "best practices" from leading municipalities in waste management. The methodology employed was qualitative, involving semi-structured interviews with representatives from four entities within the county.  The conclusion revealed that several key factors could be identified through the "best practices." Early planning and optimized logistics through increased collaboration and regular meetings were identified as the most important factors for more sustainable waste management. Several of the key factors that the "best practices" had focused on were also areas in which Municipality X and its Energy and Environment Company currently do not work but express a demand for. This provides an opportunity for the implementation of these practices in their operations for a more sustainable and circular waste management approach.

Deponering är globalt sett det vanligaste sättet att hantera avfall, men i Sverige får sedan 2001 enbart avfall som inte kan återanvändas deponeras. Innan deponiförordningen trädde i kraft 2001 deponerades många olika typer av avfall. En deponi används idag som ett slutförvar för avfall och för att minimera infiltration av regnvatten och eventuell föroreningsspridning sluttäcks gamla deponier. Sluttäckningen består av flera skikt som tillsammans ska täta deponin och leda bort vatten. Att förvara avfall i en sluttäckt deponi är miljöfarlig verksamhet och det är därför av intresse att kontrollera omgivningarna under och efter sluttäckning för att säkerställa att eventuell föroreningsspridning minskar. På Hovgårdens avfallsanläggning i Uppsala kommun har en deponi som använts sedan 1971 sluttäckts under hösten 2018. I två provtagningsrör vid deponin, i vilka provtagning och analys skett regelbundet sedan 1991, har förhöjda halter av vissa ämnen kunnat uppmätas efter att arbetet med sluttäckningen påbörjades. Syftet med detta examensarbete var att få ökad förståelse för trender i ämneshalter samt att utreda hur sluttäckning påverkar grundvattennivåer och ämneskoncentrationer runt deponin. Uppmätta halter i provtagningsrören sammanställdes och trender analyserades med statistiska verktyg i mjukvaran R. Dessutom konstruerades en grundvattenmodell över avfallsanläggningen i MODFLOW och MT3DMS. Stationära flödessimuleringar och transportsimuleringar med klorid utfördes. Tolv av 33 analyserade ämnen och parametrar uppvisar statistiskt signifikanta ökningar i antingen ett av provtagningsrören, båda eller båda analyserade tillsammans. Dessa är alkalinitet, elektrisk konduktivitet, sulfat, klorid, kalcium, natrium, svavel, kalium, magnesium, strontium, barium, och nitratkväve. Sex av dem minskar statistiskt signifikant och dessa är pH-värdet, kadmium, zink, kvicksilver, bly och arsenik. Grundvattenmodellen visar att grundvattnet under etapp 1 flödar mot resten av anläggningen men att flöden ut från deponin finns i de sydvästra och sydöstra hörnen. Sluttäckningen leder till lägre nivåer och en förändrad grundvattendelare vilket kommer minska läckaget, främst i den sydvästra delen. Modellsimuleringar med olika grundvattenbildningsmängder och kloridkoncentrationer visade att ökningar av kloridhalter inte kan förklaras med minskad grundvattenbildning i kombination med förhöjda koncentrationer. Förklaringen bör därmed vara andra fysikaliska och eventuellt kemiska processer som skett samtidigt som sluttäckningen. De parametrar som påverkade simulerade ämneshalter mest var konduktansen i diken och dränering samt moränens hydrauliska konduktivitet. / Landfills are globally the most common waste treatment method but in Sweden the method is since 2001 used only for waste that cannot be reused in any way. Before 2001, almost any type of waste could be landfilled. Today a landfill is used as a final storage and old landfills are capped to minimize infiltration and contaminant transport. A capping consists of several layers which together seal and drain the landfill surface. Storing waste in a capped landfill is considered an environmentally hazardous activity, therefore it is of great interest to monitor the surrounding groundwater during and after capping to make sure that any contaminant concentrations decreases. At Hovgården waste treatment plant in Uppsala, Sweden, a landfill used since 1971 was capped during 2018. Elevated contaminant concentrations have been measured in two monitoring wells close to the landfill after the capping procedure started. The aim of this master thesis was to increase the understanding of trends in contaminant concentrations and to investigate how capping affects groundwater levels and concentrations. Concentration data were compiled and statistical tools in R were used to analyze trends. Additionally, a groundwater model of the area was created in MODFLOW and MT3DMS. The model was used to simulate different steady state scenarios with and without chloride transport. Twelve of 33 analyzed substances and parameters show a statistically significant increase. These are alkalinity, electrical conductance, sulphate, chloride, calcium, sodium, sulfur, potassium, magnesium, strontium, barium and nitrate. Six show a decrease, these are pH, cadmium, zinc, mercury, lead and arsenic. The groundwater model indicates that the groundwater flow in the landfill is directed towards the rest of the waste treatment plant except for two places where leakage occurs: the southwest and southeast corners of the landfill. The capping results in lower groundwater levels and an altered groundwater divide, which will reduce the contaminant leakage, particularly in the southwest part. Model simulations with varying recharge and chloride concentrations showed that the increase in chloride levels cannot be explained with only decreased infiltration combined with increased concentrations. Therefore, the explanation is assumed to be other physical processes and possibly chemical reactions due to or at the same time as the capping. The model parameters that effected the simulated concentrations to the greatest extent are the conductances in drains, and the hydraulic conductivity of the till soil.

Skanska har identifierat ett problem med att Örebro kommun har hårda restriktioner kring deponier och mängden massor som får lossas där. Då byggtakten under lång tid varit hög i Örebro ser Skanska att många deponier kring Örebro börjar bli fulla. I de fall då närmsta deponi inte har möjlighet att ta emot schaktmassor, orsakar det längre transportsträckor av schaktmassorna till andra deponier. Syftet med denna studie är därför att skapa en beräkningsmodell som jämför olika transportalternativs inverkan på miljön och ekonomin.Beräkningsmodellen i denna rapport har framställts genom litteraturstudier samt intervjuer. En tillämpning av beräkningsmodellen appliceras på två exempel för att illustrera utsläpp och kostnader.Beräkningsmodellen avgränsas till att beräkna utsläpp och kostnader som genereras från transporter av schaktmassor mellan projekt, deponi och täkt.Med hjälp av den framtagna beräkningsmodellen har kostnader och utsläpp illustreras för projektet Marieberg Törsjö 3:14. Två exempel beräknas vilka båda utgår från Marieberg Törsjö 3:14. Antagna föroreningar i marken medför att klassningen av massorna skiljer sig i de två exemplen. Detta medför att regler kring omhändertagning av massorna, arbetssätt och de olika geografiska platserna för deponier och täkter skiljer sig mellan de olika exemplen.I rapporten har en fungerande beräkningsmodell utvecklats, den illustrerar utsläpp och kostnader kopplade till transporten av massorna. Beräkningsmodellen kan användas av företag för att illustrera miljöpåverkan som transporter mellan två olika deponier eller täkter ger upphov till, samt prisskillnaden som de olika alternativen genererar. / Skanska has identified a problem that Örebro municipality having severe restrictions on landfills and what masses may be unloaded there. Since the construction rate has been high in Örebro for a long time, Skanska sees that many landfills around Örebro are getting full. In some cases when the nearest landfill is no longer able to receive excavation masses, the company is forced to transport the excavation masses unnecessary distances to other landfills. The purpose of this study is therefore to create a calculation model that compares the impact of different transport alternatives on both the environment and the economy.The calculation model is developed through literature studies and interviews. The calculation tool will be applied to two examples to illustrate emissions and costs.The calculation model is limited to calculating emissions and costs generated from transport of excavation masses between projects, landfills and quarries.Using the theoretical model developed, costs and emissions have been illustrated for the project Marieberg Törsjö 3:14. The two examples based on Marieberg Törsjö 3:14 differ in the classification of the masses. This means that rules regarding the handling of the masses, working methods and the different geographical locations for landfills and quarries differ between the different examples.A conclusion from this study is a working calculation model has been developed that illustrates emissions and costs associated with the transport of the masses. The calculation model can be used by companies to illustrate the environmental impact that transport between two different landfills or quarries generates, as well as the price difference generated by the different alternatives.

Flamskyddsmedel i textila material används för att förhindra eller fördröja brand. Lagar och standarder ställer krav på att textila varor i offentliga miljöer har ett flamskydd. Flamskyddade textilier används också av de yrkesgrupper som utsätts för brandrisk på arbetsplatsen. Användningen av flamskydd har ökat sedan 1970-talet. På 1980-talet började hälso- och miljöriskerna med användningen av dessa att uppmärksammas. Detta har lett till reglering för användning av de flamskydd som innehåller klor och brom. Utveckling av halogenfria flamskyddsmedel som hälso- och miljövänliga alternativ pågår. Även möjligheten att integrera flamskyddsmedlet i textilfibern ses som ett hälso- och miljövänligt alternativ. Integrering av ett inherent flamskydd sker antingen i form av sampolymerisation med den textila polymeren eller vid extrudering av garnet. Inherent flamskydd i textila material marknadsförs som hälso- och miljövänliga då det inte avges från det textila materialet vid tvätt och slitage. Dessa aspekter innefattar endast den del av det textila materialets livslängd som innebär användning av textilen. Information om påverkan på hälsa och miljö vid produktion och bortförskaffande av ett inherent flamskyddade textilier är bristfällig. Resultatet visar att ämnen och föreningar som ger det textila materialet ett inherent flamskydd kan vid dessa steg i materialets livscykel orsaka skada på både människa och natur. Vid framställning och hantering av dessa ämnen kan en felaktig sådan leda till utsläpp. Dessa utsläpp kan orsaka luftföroreningar och försurning i mark och vatten. Vid bortförskaffande av inherent flamskyddade textilier är deponi vanligt vilket i sin tur leder till förbränning av avfallet. Vid förbränning avges deponigaser som är toxiska för hälsa och miljö. / Flame retardants in textile material is used to prevent or delay fire. Laws and standards require that textile goods used in public environments are flame protected. Flame retardant textiles are also used by the occupational groups exposed to the risk of fire in the workplace. The use of flame retardants has increased since the 1970s. In the 1980s, the health and environmental risks associated with their use began to receive attention. This had led to regulations for the use of flame retardants containing chlorine and bromine. The development of halogen-free flame retardants as health and environmentally friendly alternatives is ongoing. The possibility of integrating the flame retardant into the textile fiber is also seen as a health and environmentally friendly alternative. Integration of an inherent flame retardant can be done either during copolymerization of the textile polymer or by adding an additive by the extrusion of the yarn. Inherent flame retardants in textile materials are marketed as health and environmentally friendly as they’re not emitted from the textile material during wash and wear. These aspects include only the part of the lifespan of the textile material that involves the use of the textile. Information of the impact on health and environment during the production and disposal stage of an inherently flame-retardant textile is insufficient. The results show that substances and compounds giving the textile material an inherent flame protection can at these stages in the material life cycle cause damage to both humans and nature. An incorrect handling in the production phase of these substances can lead to emissions. These emissions can cause air pollution and acidification in soil and water. Landfill is common at disposing of inherently flame-retardant textiles which later leads to combustion of the materials. During combustion toxic landfill gases are released into the environment.

Poly- and perfluorinated alkyl substances (PFASs) is a group of more than 5000 different substances, of which all consist of a fluorinated carbon chain resulting in a strong bond. Most of these substances are shown to be persistent, bioaccumulative and toxic for both humans and the environment. Furthermore, PFASs are used in a variety of products such as coatings of textiles, firefighting foam and food packaging, which all pose as potential sources of PFASs in the environment. Present studies have found leachate to be one of the largest sources of PFASs in the environment. Therefore, research on possible removal techniques for PFASs in leachate is required. This study focuses on overland flow areas and their potential to remediate PFASs in leachate. The occurrence of PFASs in incoming and outgoing water was examined at four waste facilities in Sweden, as well as the concentrations in soil and plants upstream and downstream. Water samples were collected once a day for five days. Plant and soil samples were collected once, distributing the samples over the upstream and downstream area and investigating possible mechanisms for PFAS uptake as well as the spatial variation of PFAS uptake.  The samples were then analyzed by Ultra Performance Liquid Chromatography - Tandem Mass Spectrometer (UPLC-MS/MS) at a commercial laboratory (Eurofins). The analysis showed a significant increase in the concentration of PFAS11 in the leachate after the overland flow area at one of the facilities. At the other three facilities, the analysis presented no significant changes in PFAS11 concentrations. Concentrations of all 11 PFASs were detected in the leachate at three out of four facilities. PFCAs were the dominating group. Furthermore, all 11 PFASs were detected in the majority of the soil samples, where PFOS was the dominating substance due to its relatively long carbon chain and high distribution coefficient. Plant samples from the facilities had high concentrations of PFBA, PFPeA, PFHxA and 6:2 FTS, which may be explained by their short carbon chain and hydrophilic features. This study also showed a significant variation in emissions of PFASs between the facilities. However, relatively high emissions of PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA and PFOA were detected at all facilities. An estimation of overland flow areas as a removal technique for PFASs in leachate, by harvesting the plant biomass, showed a potential removal of 0,03-0,3 %, which does not motivate an expansion of the current overland flow areas at these facilities. / Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp på över 5000 olikaämnen. Gemensamt för alla PFAS är att de består av en fluorerad kolkedja, vilket ger upphov till en mycket stark bindning. Alla dessa ämnen är mer eller mindre persistenta, bioackumulerande och toxiska för människor och miljön. De når miljön från flera olika källor, så som exempelvis impregnering i textilprodukter, brandsläckningsskum och livsmedelsförpackningar. Studier har visat att lakvatten kan vara en av de största källorna till PFAS i miljön idag, vilket motiverar en undersökning av reningsmöjligheter för PFAS i lakvatten. I denna studie har översilningsytors potential som reningsmetod för PFAS i lakvatten undersökts. Provtagning har skett vid fyra avfallsanläggningar i Sverige, där inkommande samt utgående vatten vid översilningsytan har provtagits. Vattenproverna togs som ett samlingsprov över fem dagar. Även växt- och jordprov har tagits som samlingsprov vid inlopp respektive utlopp vid ytan vid ett tillfälle, för att undersöka var och hur avskiljningen av PFAS sker.  Proverna har sedan analyserats med Ultra Performance Liquid Chromatography - Tandem Mass Spectrometer (UPLC-MS/MS) vid ett kommersiellt laboratorium (Eurofins). Resultatet av denna analys visade på en tydlig ökning av PFAS11 i lakvattnet efter översilningsytorna vid en av anläggningarna. Vid de tre resterande anläggningarna detekterades ingen tydlig skillnad. Vid tre av fyra avfallsanläggningar detekterades halter av samtliga 11 PFAS i lakvattnet, där PFCA-ämnen var den dominerande gruppen. I majoriteten av jordproverna från anläggningarna hittades halter av samtliga 11 PFAS. Samtliga jordprov domineras av PFOS. Detta förklaras av dess långa kolkedja och höga Kd-värde (fördelningskoefficient), vilket gör att PFOS ackumuleras i jord. Analysen av växtprov från anläggningarna visar på höga halter PFBA, PFPeA, PFHxA och 6:2 FTS, vilket kan förklaras av deras korta kolkedja, vilket gör dem mer hydrofila och därmed mer mobila i växter. I studien visades även att stora variationer i utsläppta mängder PFAS finns mellan olika avfallsanläggningar. Ett relativt högt massflöde av PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA kunde dock ses vid samtliga anläggningar. En uppskattning av översilningsytornas potential att rena lakvatten från PFAS genom skörd av biomassa visar på en potentiell avskiljning på 0,03-0,3 %, vilket ej motiverar en uppskalning av anläggningarnas översilningsytor.

Properties and origins of two byproducts from steelmaking plants, slag and acidic wastewater, are investigated in this report. The slags' suitability as neutralizing agents of acidic wastewater from the pickling process, with regard to amount of slag required and the environmental impact of the produced byproducts is investigated. Currently, lime concentrate – which is a finite resource – is used as a neutralizing agent at steel production plants. Because one of the most abundant components in slag is calcium oxide, which is also the active neutralizing substance in lime concentrate, slag is a potential neutralizing agent. A total number of eight slags – four slags from Outokumpu Stainless and four slags from Sandvik Materials Technology – are examined and compared to lime concentrate. Theoretical calculations and experimental trials are performed in order to determine if slag is able to neutralize acidic wastewater. The results show that all the slags are able to neutralize acidic wastewater, but not all slags have the same efficiency. The slags from SMT’s AOD-converter and SMT’s landfill are the most efficient in terms of total amount of neutralizing agent required to neutralize acidic wastewater. The results show that approximately four times more dry slag substance is required, when using the most efficient slag than when lime concentrate is used to neutralize acidic wastewater. The environmental and economic implications of the results are discussed. / Denna rapport undersöker egenskaperna hos de restprodukter som produceras vid ståltillverkningen, däribland slagg och surt avfallsvatten. Mer exakt bestäms slaggernas lämplighet att agera som neutraliserings reaktant i reningsporcessen av surt avfallsvattnet från betningsprocessen. Lämpligheten mäts i mängd slagg som krävs vid neutraliseringen samt restprodukternas miljömässiga påverkan. Idag används neutraliseringsmedlet kalkkoncentrat vid stålverken, vilket är en ändlig resurs. Då en av huvudsubstanserna i slagg är kalciumoxid, vilken också är den aktiva reaktanten i neutraliserings processen, genomförs experiment med slagg som neutraliseringsmedel. Totalt analyseras åtta slagger – fyra stycken slagger från Outokumpu Stainless och fyra stycken slagger från Sandvik Materials Technology. Slaggerna jämförs med referenstestersom utförts med kalk från vardera företag. Teoretiska beräkningar och experiment utförs för att undersöka om slagg kan neutralisera surt avfallsvatten. Resultaten visar att alla slagger fungerar som neutraliseringsmedel för det sura avfallsvattnet, dock med varierande effektivitet. Slaggen från SMT’s AOD-konverterslagg samt SMT’s deponis är mest effektiv när man ser till tillsattsmängd. Efter vidare beräkningar kan det konstateras att det krävs 4 gånger mer torrsubstans vid neutralisering med de mest effektiva slaggerna än vid neutralisering med kalkkoncentrat. Ekonomiska och miljömässiga innebörden av resultaten diskuteras. / Neutralsyra

Det blir idag allt viktigare att tänka hållbart, inte minst inom byggbranschen. Klimatmål, ekonomi och resursförbrukning är en del av de faktorer som bidrar till att branschen måste styras mot ett cirkulärt förhållandesätt. Det finns en potential i de stora mängder flerbostadshus från miljonprogrammet som planeras att byggas om eller rivas. Det saknas dock praktiska lösningar på hur detta görs, det saknas även kunskap samt kompetens inom återbruk. Denna undersökning kommer att utreda hur en ny byggnad kan konstrueras med återbrukad betong kombinerat med KL-trä, genom att analysera strategier för demontering, förband samt ta fram konstruktionslösningar. Studien innehåller en metoddel där beräkningar och programvara beskrivs, en teoridel där strategier för demontering, montering och förband samlats in. Resultatet presenterar de konstruktionslösningar som tagits fram samt resultatet av beräkningar som gjorts, slutsatsen blev att konstruktionen håller med hänsyn till bärighet. I diskussionen skriver författarna om möjliga strategier för återbruk och de metoder och resultat som erhållits. Författarna diskuterar även kring social hållbarhet och cirkulär ekonomi. / Sustainable thinking is becoming increasingly important, not least in the construction industry. Climate targets, economy and resource consumption are factors that contribute to the need to steer the industry towards a circular approach. There is potential in the large number of apartment buildings from the Million Programme that are planned to be rebuilt or demolished. However, there is a lack of practical solutions on how to do this, as well as a lack of knowledge and expertise in reuse. This study will investigate how a new building can be constructed with recycled concrete combined with CLT, by analyzing strategies for dismantling, joints and developing design solutions. The study contains a method where calculations and software are described, a theory where strategies for disassembly, assembly and connections are collected. The result presents the design solutions that have been developed and the results of the calculations made, the conclusion was that the design works with regard to load bearing capacity. In the discussion, the authors write about possible strategies for reuse and the methods and results obtained. The authors also discuss social sustainability and circular economy.

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling. / Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.