För att minska koldioxidutsläppen i byggbranschen och nå de globala och nationella miljömålen måste nya sätt att hantera material och avfall införas. Syftet med denna studie är att kartlägga mängden återbrukbara material vid ombyggnationen av Gylle skola i Borlänge genom att utföra en återbruksinventering av den första etappen i projektet.Genom dokumentstudier och fältobservation föreslår rapporten skillnader i klimatbelastning och ekonomi vid användandet av återbrukade- och jungfruliga byggmaterial. Forskning visar att mycket av de byggmaterial som blir avfall ännu inte nått sin tekniska livslängd. Genom att utföra en återbruksinventering kan återbrukbara material lokaliseras och planeras för att använda i andra projekt eller lämnas till andra aktörer för att på så vis minska klimatbelastningen från byggbranschen.I studien presenteras några av de hinder som föreligger för ett mer omfattande användande av återbrukade material. Exempel på dessa hinder är svårigheten att säkerställa garantier och kvalitet för materialen och att kostnaden för selektiv rivning är för hög för att prioriteras. I rapporten framgår att denna kostnad kan kompenseras till ca 80 % av den minskade kostnaden för deponi. I resultatet presenteras att produktmängden som finns tillgänglig för återbruk i projektet uppgår till 32,6 ton, inom kategorierna dörrar, fönster och undertak. Klimatbesparingspotentialen jämfört med nyinköp är 21,7 ton CO2ekv och det inbyggda ekonomiska värdet är 275 510 SEK för dessa material.Slutsatser för studien är att det är viktigt att prioritera en återbruksinventering i ett tidigt skede för att möjliggöra ett ökat återbruk och att det finns ekonomiska incitament för att prioritera detta då det inbyggda materialet har ett ekonomiskt värde.Vidare diskuteras att fler ekonomiska incitament och kravställningar från myndigheter och andra aktörer krävs för att tillgång och efterfrågan på återbrukat byggmaterial ska öka. / To reduce the carbon dioxide emissions from the construction industry and reaching the global and national environmental goals, new ways to manage building materials and recrement must be implemented. The purpose of this study is to investigate the amount of reusable material at Gylle skola by performing an inventory.Through studies of existing literature and conducted field observations, this study shows differences in climate burden and economics between using reused materials and new materials. Previous studies suggest that a large amount of construction materials that are being disposed of have not yet reached the end of its expected lifespan. By doing an inventory of potential reusable materials in the early stages of a demolition project, the material can be located and plans for continued use in other projects can be made. By doing so, the burden on the climate from the construction industry can be reduced.There are many obstacles of reusing existing materials. Some include difficulties in guaranteeing quality and the additional cost of gentle demolition. The results of this study suggest that the additional cost related to reusing material can be mitigated by as much as 80 % as the cost of disposal is removed. Other findings include the importance of conducting an inventory of potential reusable material in an early stage as well as the existence of financial incentives for reusing materials. The material available for reuse amounts to 32,6 tons. The potential for climate savings from reusing material compared using new material is equivalent to 21,7 tons CO2ekv and the value of the reusable material is 275 510 SEK.In addition, the need for further financial incentives and demands from authorities and other parties in order to increase the supply of and access to reusable material is discussed.

Agenda 2030, som är en sammanfattande beskrivning av FN:s globala hållbarhetsmål, handlar om att tillsammans kunna hjälpa till att reducera den miljöpåverkan som finns i samhället idag (FN, 2015). En av de branscher som har störst inflytande på växthuseffekten är byggbranschen och därför finns det stor möjlighet här att bidra till en positiv utveckling. Syftet med den här rapporten är att undersöka huruvida det är ekonomiskt lönsamt för projektet för både beställare och entreprenörer att tänka hållbart, varvid rapporten kommer att utgå från en fallstudie i en marksänkningsentreprenad i Slakthusområdet. För att kunna uppmuntra entreprenörer och beställare att tänka mer hållbart har återanvändandet av schaktmassor, genom branschsamverkan, studerats. De frågeställningar som studerats i rapporten är följande: Hur kan branschsamverkan bidra till lägre koldioxidutsläpp och ekonomiska besparingar? Och hur stor blir den samhällsekonomisk nyttan av dessa klimatbesparingar i kronor? Resultaten i denna rapport är baserade på kvalitativa studier från anläggningsprojektet i Slakthusområdet. För att kunna implementera en kalkyl av den ekonomiska- samt samhällsekonomiska nytta i Slakthusområdet har två olika scenarion jämförts, nämligen scenario 1 och scenario 2. Scenario 1 efterliknar Skanskas befintliga marksänkningsentreprenad, vars projektmål är att reducera klimatpåverkan med 50 procent jämfört med en traditionellt driven marksänkingsentreprendad. Scenario 2 utgår från en traditionellt driven marksänkingsentrprenad. Resultatet av scenarioanalysen visar på att Scenario 1 är särskilt gynnsamt både ekonomsikt samt ur ett samhällsekonomisk perspektiv, där stora besparingar har påvisats i projektet. Resultatet visade att det nästan kostade 10 miljoner kronor mer att tillämpa scenario 2 jämfört med att tillämpa scenario 1. Dessutom resulterade scenario 1, utöver den ekonomiska fördelen, även en samhällsekonomisk nytta om ungefär 2,6 miljoner kronor. Det analytiska ramverket som använts i rapporten är cirkulär ekonomi. / Agenda 2030, which is a summary description of the UN’s global sustainability goals, is about being able to work together to help reduce the environmental impact that exists in society today (UN, 2015). One of the industries that has the greatest influence on the greenhouse effect is the construction industry and therefore there is a great opportunity here to contribute to a positive development. The purpose of this report is to examine whether it is economically viable for the project for both clients and contractors to think sustainably. In order to encourage contractors and clients to think more sustainably, the reuse of excavated masses, through industry collaboration, has been studied. The issues studied in the report are the following: How can industry collaboration contribute to lower carbon dioxide emissions and economic savings? And how big will the socio-economic benefit of these climate savings be? The results in this report are based on qualitative studies from an urban development project in Stockholm, Sweden. In order to be able to implement a calculation of the economic and socio-economic benefits in the project area, two different scenarios have been compared, namely scenario 1 and scenario 2. Scenario 1 mimics Skanska’s existing ground lowering contract, whose project goal is to reduce climate impact by 50 percent compared to a traditionally driven ground lowering contract. Scenario 2 is based on a traditionally driven ground lowering contract. The results of the scenario analysis show that Scenario 1 is particularly favorable both from an economic point of view and from a socio-economic perspective, where large savings have been demonstrated in the project. The result showed that it cost almost 10 million SEK more to apply scenario 2 compared to applying scenario 1. In addition, scenario 1 also resulted in a socio-economic benefit of approximately 2.6 million SEK. The analytical framework used in the report is circular economy.