Upprättandet av vattendirektivet (2000/60/EG) har skapat en gemensam plattform för EU:smedlemsländer att arbeta utifrån vad gäller vattenpolitiken. Direktivet implementerades isvensk lagstiftning år 2004 och utgör grunden för den svenska vattenförvaltningen, vilkenbedrivs av Vattenmyndigheterna. De arbetar för att Sveriges ytvattenkvalitet ska uppnå godkemisk och ekologisk status. För att kunna bestämma en ytvattenförekomsts status mäts blandannat halter av olika kemiska ämnen i ytvattenförekomsten. En del av dessa ämnen ärorganiska miljögifter och de är i många fall både toxiska, persistenta och har lätt för attbioackumuleras. Potentiella utsläppskällor av ämnena är delvis avfallsanläggningar och därförär det av betydelse för verksamhetsutövare som bedriver avfallshantering att ha kännedom omhur deras verksamhet påverkar omgivande miljö. Detta kan de erhålla genom att utföramätningar och undersökningar på och kring verksamhetens område. Ragn-Sells Avfallsbehandling AB bedriver avfallsanläggningen Högbytorp i Upplands-Bro.Verksamheten utgörs av bland annat mottagning, återvinning och deponering av olika typer avavfall. Detta projekt syftade till att komplettera delar av Ragn-Sells tidigarelakvattenkaraktäriseringar vid Högbytorp samt ge dem bättre kontroll över sina utsläpp av ettantal bestämda organiska miljögifter. Dessa ämnen var bland annat bromeradeflamskyddsmedel, polycykliska aromatiska kolväten och högfluorerade ämnen, vilka ärklassade som prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen inom vattenpolitiken.Projektet skulle även ge information om hur väl dessa ämnen behandlas i avfallsanläggningensolika lakvattenreningssteg. För att uppnå syftet har provtagningar och analyser genomförts påett antal av avfallsanläggningens lakvatten och i det markväxtsystem som används sompolermetod i lakvattenbehandlingen, men även på ytvatten i närliggande recipient samt pårenat processvatten som leds till Käppala reningsverk. Uppmätta halter i dessaprovtagningspunkter har utvärderats genom jämförelser mot relevanta värden som exempelvisgränsvärden, riktvärden och riskkriterier. Massbalanser med avseende på PFOS,perfluoroktansulfonsyra, har utförts för att få förståelse för hur ämnet behandlas i Högbytorps lakvattenreningssteg samt för att uppskatta dess reningseffektivitet. Projektets avgränsningarhar till största delen utgjorts av de utvalda organiska miljögifter som har analyserats samt av de bestämda provtagningspunkterna. Resultatet av utvärderingarna av organiska miljögiftshalter visade att en del ämnen överskred sina jämförelsevärden medan andra låg under och detta varierade beroende på provtagningspunkt. Dock var halter av PFOS särskilt utmärkande eftersom de överskred minst ett jämförelsevärde i samtliga provtagningspunkter. Generellt sett uppmättes högre halter i obehandlade lakvatten än i behandlade, vilket indikerar att Högbytorps lakvattenreningssteg har en reducerande effekt med avseende på organiska miljögifter. Genom att jämföra halterna före och efter kvävereningsanläggningen kunde reduktionen av analyserade ämnen klassas som god till mycket god i detta reningssteg. Med hjälp av massbalansberäkningar uppskattadesr eningseffektivitet av PFOS till mycket god i både kvävereningsanläggningen och i dammarna. Massbalansberäkningarna visade att PFOS ackumuleras i hög grad i de båda lakvattenreningsstegen, vilket antogs bero på ämnets adsorption till slam. Stöd till denna hypotes gavs av den PFOS-halt som uppmättes i kvävereningsanläggningens slam. Haltmätningar i markväxtsystemet visade att salix har en reducerande effekt på polycykliskaaromatiska kolväten i marken eftersom lägre halter av naftalen, antracen och fluoranten uppmättes i salixområdet jämfört med vallområdet. Dock var det inte möjligt att uppskatta markväxtsystemets reningseffektivitet med hjälp av en massbalans på grund av osäkra antaganden och otillräckligt dataunderlag. Vid jämförelse mellan miljögiftshalter i recipienten uppströms och nedströms avfallsanläggningen påvisades högre halter nedströms, vilket skulle kunna härledas till avfallsanläggningens verksamhet. Vid utvärdering av ämnenas halter nedströms underskred majoriteten de gränsvärden som halterna jämfördes mot. Vad gäller utvärderingen av de renade processvatten som leds till Käppala reningsverk överskred inga ämnen riskkriterierna eller persistenskriterierna, vilket betyder att påverkan på reningsverkets slamkvalitet kan anses tolerabel med antagandet att processvattenflödena utgör det totala lakvattenflödet till reningsverket. Med endast avseende på tolerabel slampåverkan kan tillkopplingen av dessa vatten bibehållas. På grund av att de flesta prover som togs under projektet var stickprover vid en tidpunktföreligger osäkerhet i projektets resultat och de kan därmed vara missvisande. För att erhålla mer representativa resultat bör projektets provtagningar kompletteras med flera prover som tas under en längre period. Utifrån de erhållna resultaten kunde ett antal slutsatser dras och förslag på vidare studier ges.På grund av att PFOS troligtvis reduceras genom att adsorbera till slam är det relevant att se över hanteringen av uttaget slam från kvävereningsanläggningen samt dammarna. Då kvävereningsanläggningen ansågs ha en god till mycket god reduktion av organiska miljögifterär det av betydelse att försöka undvika bräddning av lakvatten förbi anläggningen, vilket innebär att reningsanläggningens kapacitet bör ses över. Eftersom att halter av analyserade miljögifter i recipienten var högre nedströms avfallsanläggningen är det troligt att ett visst utsläpp till recipienten från anläggningen sker. Det är därför en god idé att utvärdera potentiella utsläppskällor inom anläggningen i syfte att förhindra utsläpp till recipienten. / The establishment of the European Union Water Framework Directive (2000/60/EG) has created a common platform for the EU Member States regarding action in the field of waterpolicy. In 2004 the directive was implemented in the Swedish legislation and it constitutes the foundation of the water management in Sweden. The responsibility of the water management is assigned to a water authority that consists of five County Administrative Boards. The objects of their work are to attain good quality of water environment and prevent further deterioration. In order to determine the quality status of a so-called surface water body, concentration of various chemicals substances in the water are measured. Some of these substances are toxic, persistent and bioaccumulative organic pollutants. Potential sources of such substances are partly waste disposal facilities. It is therefore important for waste management operators to possess knowledge of how their activities affect the surrounding environment, which they can achieve by performing measurements and studies. The waste disposal facility Högbytorp in Upplands-Bro is operated by Ragn-Sells Avfallsbehandling AB and handles reception, recycling and disposal of different types of waste. This project was aimed at supplementing parts of Ragn-Sell’s earlier characterization of landfill leachate at Högbytorp and giving them an improved supervision of their emissions regarding a number of determined organic pollutants. Examples of substances included were brominated flame retardants, polycyclic aromatic hydrocarbons and perfluoroalkylated substances, which are classified as priority substances within the water policy. The project would also provide information on the extent of reduction of these substances in various leachate treatment steps at Högbytorp. To achieve these objectives, sampling and analyzeshave been performed on Högbytorp’s leachate and on their soil plant system, but also on the surface water in the nearby recipient and on treated process water sent to the wastewater treatment plant Käppala. Measured concentrations in these sampling points have been evaluated by comparing them to relevant values like environmental quality standards. Massbalances of PFOS, perfluorooctane sulfonate, was performed to understand how the substanceis affected in different treatment steps and to estimate their purification efficiency. The project's delimitations consisted of the selected organic pollutants that have been analyzed and the particular sampling points. The results of the evaluation of organic pollutants showed that depending on the sampling point some substances exceeded their comparative values while others measured below. However, levels of PFOS were particularly distinctive as they exceeded at least one comparative value in every sampling point. In general, higher concentrations were found in untreated leachate compared to treated leachate, indicating that Högbytorp's leachate treatment steps are able to reduce concentrations of organic pollutants in leachate. By comparing the concentration levels before and after the nitrification/denitrification treatment plant, the reduction of analyzed substances was classified as good to very good in this treatment step. Byusing mass balances regarding PFOS the purification efficiency of both the nitrification/denitrification treatment plant and the treatment ponds were estimated to be very good. A possible explanation for the reduction of PFOS was thought to be the ability of the substance to adsorb to sludge. Support to this hypothesis was given by the PFOS content measured in the sludge of the nitrification/denitrification plant. Measurements in the soil plant system showed lower levels of naphthalene, anthracene and fluoranthene in the area where salix grows, which indicate that the plant has a reducing effecton polycyclic aromatic hydrocarbons in the soil. However, it was not possible to estimate the purification efficiency of the soil plant system using a mass balance due to uncertain assumptions and insufficient data. When comparing concentration levels in the recipient upstream and downstream the wastefacility, increased concentrations were detected downstream, which could be a result of the waste facility's operations. Evaluation of the concentration levels of substances downstream showed that the majority was measured below the environmental quality standards. Regardingthe evaluation of the treated process water led to the wastewater treatment plant Käppala, all substances evaluated fell below the risk criteria of REVAQ meaning that the impact on these wage sludge in the wastewater treatment plant should be considered tolerable with the assumption that the process water represents the total leachate flow to the wastewater treatment plant. With only regard to tolerable influence on sewage sludge, the connection of these waters can be maintained. Due to the fact that most samples were taken only at one point, the results may be doubtful andtherefore misleading. In order to obtain more representative results, the sampling of this project should be supplemented with several samples taken over a longer period of time. Based on the results of the project, several conclusions could be drawn and proposals forfurther studies could be given. For the reason that PFOS seems to adsorb to sludge, it is relevant to look over the management of sludge removal from the nitrification/denitrificationplant and the treatment ponds. Because of the high reduction of organic pollutants in thenitrification/denitrification plant it is important to avoid flow of leachate past the plant, whichmeans that the plant’s capacity should be investigated. Since concentrations of analyzed pollutants in the recipient were higher downstream the waste facility, it is likely that emissionsoccur from the facility. It is therefore a good idea to examine potential sources of emissions within the facility area, in order to prevent emissions to the recipient.

The water chemistry in watercourses are constantly changing and processes such aswater flow, climate change and anthropogenic processes could affect the water’s chemical composition. The work has examined how the water chemistry changes in Lissån in the spring with respect to the electrical conductivity. It has also taken into account what sources in the catchment area that may affect a possible change in the electrical conductivity. During the thaw of the winter the flows in Uppsala streams will increase and will not subside until spring. This change in flow affects the water flow size, which in turn has a bearing on the electrical conductivity and the watercourses chemical composition. Within the catchment area you also find Hovgården waste plant which is a potential source of a possible change in the chemical composition in Lissån.Purified leachate from the plant is released into Hovgårdsbäcken which connects to the recipient Lissån and may be a cause of the changes in electrical conductivity. During the spring samples have been gathered in Lissån at Fribacken and these have been compared with samples taken where Hovgårdsbäcken intersects with Lissån. The water chemistry and the electrical conductivity in Lissån is concluded to be affected by the size of the water flow and to some extent also of the emissions from the waste plant.The results show that an increased water flow decreases the electrical conductivity. The water flow increases slightly with increased rainfall. The results show not only how anthropogenic processes such as emissions from waste plants can affect the water in rivers but also how climate change may affect water quality in the future. / Vattenkemin i vattendrag förändras ständigt och processer som vattenföring, klimatförändringar och antropogena processer kan komma att påverka vattnets kemiska sammansättning. I arbetet har det undersöks hur vattenkemin förändras i Lissån under våren med avseende på den elektriska konduktiviteten. Det har dessutom tagits till hänsyn vad för källor i avrinningsområdet som kan kommat att påverka en möjlig förändring i den elektriska konduktiviteten. Under vintern i samband med snösmältningen ökar flödena i Uppsalas vattendrag för att under våren avta. Denna förändring i flöde påverkar vattenföringens storlek vilken i sin tur har betydelse på den elektriska konduktiviteten och vattendragens kemiska sammansättning. Inom avrinningsområdet ligger dessutom Hovgården avfallsanläggning som är en potentiell källa till en möjlig förändrad kemisk sammansättning i Lissån. Renat lakvatten från anläggningen släpps ut i Hovgårdsbäcken som ansluter till recipienten Lissån vilket kan vara en orsak till förändrad elektrisk konduktivitet. Under våren har provtagningar tagits i Lissån vid Fribacken vilka har jämförts med provtagningar gjorda i anslutning till där Hovgårdsbäcken sammanflödar med Lissån, uppströms provtagningsplatsen vid Fribacken. Vattenkemin och den elektriska konduktiviteten i Lissån bedöms påverkas av vattenföringens storlek och till viss grad även av utsläppen från avfallsanläggningen.Resultaten visar att i samband med ökad vattenföring sjunker den elektriska konduktiviteten. Vattenföringen ökar dessutom något i samband med ökad nederbördsmängd. Resultatet visar inte bara på hur antropogena processer såsom utsläpp från avfallsanläggningar kan påverka vattnet i vattendrag utan även hur klimatförändringar kan komma att påverka vattnets kvalitet i framtiden.

Poly- and perfluorinated alkyl substances (PFASs) is a group of more than 5000 different substances, of which all consist of a fluorinated carbon chain resulting in a strong bond. Most of these substances are shown to be persistent, bioaccumulative and toxic for both humans and the environment. Furthermore, PFASs are used in a variety of products such as coatings of textiles, firefighting foam and food packaging, which all pose as potential sources of PFASs in the environment. Present studies have found leachate to be one of the largest sources of PFASs in the environment. Therefore, research on possible removal techniques for PFASs in leachate is required. This study focuses on overland flow areas and their potential to remediate PFASs in leachate. The occurrence of PFASs in incoming and outgoing water was examined at four waste facilities in Sweden, as well as the concentrations in soil and plants upstream and downstream. Water samples were collected once a day for five days. Plant and soil samples were collected once, distributing the samples over the upstream and downstream area and investigating possible mechanisms for PFAS uptake as well as the spatial variation of PFAS uptake.  The samples were then analyzed by Ultra Performance Liquid Chromatography - Tandem Mass Spectrometer (UPLC-MS/MS) at a commercial laboratory (Eurofins). The analysis showed a significant increase in the concentration of PFAS11 in the leachate after the overland flow area at one of the facilities. At the other three facilities, the analysis presented no significant changes in PFAS11 concentrations. Concentrations of all 11 PFASs were detected in the leachate at three out of four facilities. PFCAs were the dominating group. Furthermore, all 11 PFASs were detected in the majority of the soil samples, where PFOS was the dominating substance due to its relatively long carbon chain and high distribution coefficient. Plant samples from the facilities had high concentrations of PFBA, PFPeA, PFHxA and 6:2 FTS, which may be explained by their short carbon chain and hydrophilic features. This study also showed a significant variation in emissions of PFASs between the facilities. However, relatively high emissions of PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA and PFOA were detected at all facilities. An estimation of overland flow areas as a removal technique for PFASs in leachate, by harvesting the plant biomass, showed a potential removal of 0,03-0,3 %, which does not motivate an expansion of the current overland flow areas at these facilities. / Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp på över 5000 olikaämnen. Gemensamt för alla PFAS är att de består av en fluorerad kolkedja, vilket ger upphov till en mycket stark bindning. Alla dessa ämnen är mer eller mindre persistenta, bioackumulerande och toxiska för människor och miljön. De når miljön från flera olika källor, så som exempelvis impregnering i textilprodukter, brandsläckningsskum och livsmedelsförpackningar. Studier har visat att lakvatten kan vara en av de största källorna till PFAS i miljön idag, vilket motiverar en undersökning av reningsmöjligheter för PFAS i lakvatten. I denna studie har översilningsytors potential som reningsmetod för PFAS i lakvatten undersökts. Provtagning har skett vid fyra avfallsanläggningar i Sverige, där inkommande samt utgående vatten vid översilningsytan har provtagits. Vattenproverna togs som ett samlingsprov över fem dagar. Även växt- och jordprov har tagits som samlingsprov vid inlopp respektive utlopp vid ytan vid ett tillfälle, för att undersöka var och hur avskiljningen av PFAS sker.  Proverna har sedan analyserats med Ultra Performance Liquid Chromatography - Tandem Mass Spectrometer (UPLC-MS/MS) vid ett kommersiellt laboratorium (Eurofins). Resultatet av denna analys visade på en tydlig ökning av PFAS11 i lakvattnet efter översilningsytorna vid en av anläggningarna. Vid de tre resterande anläggningarna detekterades ingen tydlig skillnad. Vid tre av fyra avfallsanläggningar detekterades halter av samtliga 11 PFAS i lakvattnet, där PFCA-ämnen var den dominerande gruppen. I majoriteten av jordproverna från anläggningarna hittades halter av samtliga 11 PFAS. Samtliga jordprov domineras av PFOS. Detta förklaras av dess långa kolkedja och höga Kd-värde (fördelningskoefficient), vilket gör att PFOS ackumuleras i jord. Analysen av växtprov från anläggningarna visar på höga halter PFBA, PFPeA, PFHxA och 6:2 FTS, vilket kan förklaras av deras korta kolkedja, vilket gör dem mer hydrofila och därmed mer mobila i växter. I studien visades även att stora variationer i utsläppta mängder PFAS finns mellan olika avfallsanläggningar. Ett relativt högt massflöde av PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA kunde dock ses vid samtliga anläggningar. En uppskattning av översilningsytornas potential att rena lakvatten från PFAS genom skörd av biomassa visar på en potentiell avskiljning på 0,03-0,3 %, vilket ej motiverar en uppskalning av anläggningarnas översilningsytor.

The chemistry of a stream is the result of different transport routes of the precipitation and the processes it undergoes in the catchment area to the stream. The transport route can involve natural processes in the ground, called diffuse sources, or some more anthropogenic sources titled point sources. In the stream, this chemistry is affected by dilution and different sources and sinks of substances. From Hovgårdens waste facility, a point source situated in Tomtaåns water catchment (20 km NE of Uppsala), waste water is released in the nearby Hovgårdsbäcken stream, bringing various metals, salts and nutrient salts. This is then transported to Lissån stream and further on to Tomtaån stream. Before connecting to Lissån, Tomtaån flows through a rural landscape without known larger point sources. This project has two purposes, one is to investigate if substance concentrations in the water changes on its transport along Hovgårdsbäcken, Lissån and Tomtaån streams and why. The other is to determine whether the mass transport from Tomtaån stream is significant for the water chemistry compared to Lissån stream. This project is based on substance concentrations measured by Uppsala Vatten AB from 2009-2014 and the writers’ own measurements from spring of 2016. The substances concerned in this project are N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. The samplings made by Uppsala Vatten AB does not include Tomtaån upstream the inflow from Lissån. To obtain the size of the mass transport of Tomtaån, modelled substance concentrations along with surface types from GIS have been used. A mass balance was then calculated. The reliability of these values are then discussed. The own measurements included discharge measurements and water sampling to carry out analysis of pH, alkalinity as well as anions Cl-, SO42- and NO3-. The results showed that for Fe, P-tot and PO43-, the values were peaking after the inflow of Lissån to Tomtaån, meaning that these ones come in higher values from Tomtaån than Hovgården. N-tot, NH4+ and SO42- decrease in concentration along the transport which indicates the opposite for Fe, P-tot and PO43-. The mass transport calculated with the modelled values indicates an absurd deficit, which brings the conclusion that these are not reliable. / Ett vattendrags kemi är ett resultat av nederbördens olika transportvägar och dess processer i avrinningsområdet. Transportvägen kan innefatta naturliga processer i mark, så kallade diffusa utsläpp, och mer antropogena källor som har en bestämd utsläppspunkt, vilka benämns som punktkällor. Väl i vattendraget påverkar utspädning, källor och sänkor ämnenas halter. Från Hovgårdens avfallsanläggning, en punktkälla som ligger i Tomtaåns avrinningsområde (2 mil nordost om Uppsala), rinner avfallsvatten ut i den närliggande Hovgårdsbäcken med en rad olika typer av metaller, salter och närsalter. Detta transporteras vidare till Lissån vars flöde går ihop med Tomtaån. Tomtaån rinner innan sammanflöde med Lissån genom ett jordbrukslandskap utan större kända punktkällor men där diffusa utsläppskällor kommer till uttryck. Projektet har två syften, det ena är att undersöka om ämneshalterna i vattnet på sin transport längsmed Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån förändras och varför. Det andra är att slå fast om masstransporten från Tomtaån är betydande för vattenkemin jämfört med Lissån. Till grund för projektet ligger ämneshalter tagna vid olika punkter av Uppsala Vatten AB år 2009-2014 respektive prover tagna av författarna våren 2016. Ämnen som ligger i fokus är; N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. Uppsala Vattens provtagningar innefattar inte Tomtaån uppströms. För att få fram storleken på Tomtaåns masstransport, har istället schablonvärden och markanvändningsareor tagna ur GIS använts. Med dessa schablonvärden och de empiriskt uppmätta halterna från Uppsala Vatten har massbalansberäkningen sedan gjorts. Vi kommer föra en diskussion om denna metod var tillförlitlig eller ej. Av författarna mättes vattenföring och vattenprover togs, vilka analyserades för pH och alkalinitet såväl som anjonerna: Cl-, SO42- and NO3-. Resultatet visade att ämneshalterna för Fe, P-tot and PO43- var högst efter Lissåns inflöde med Tomtaån. Vilken betyder att vattenkemin påverkas mer av Tomtaån än Hovgården. Resterande ämnen minskar i halt längsmed transporten, Hovgården bidrar med högst ämneshalt och Tomtaån påverkar vattenkemin genom utspädning. Masstransporten beräknad med schablonvärden indikerar ett massivt orimligt underskott, bedömningen är att schablonhalter ej är tillförlitliga.