Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning. Detta kan leda till att mer näringsämnen läcker ur odlingsmarkerna och ytterligare bidra till övergödnings- problemen. Det finns olika metoder för att minska jordbrukets miljöpåverkan, men de har alla sina begränsningar. Det gör att det behöver utvecklas nya metoder som kan tillämpas i fler avrinningsområden. En sådan ny metod som tagits fram är den integrerade skyddszonen, och ska fungera för mindre dränerade avrinningsområden intill vattendrag. Den första integrerade skyddszonen anlades i Lilla Böslid, Hallands län, av Hushållningssällskapet Halland år 2012. Ytterligare två har anlagts under 2013.Det här examensarbetet är en utvärdering av konceptet Integrerade skyddszoner.Arbetet innefattar en litteraturstudie för att värdera och granska konceptets styrkor och svagheter. Inga mätningar tidigare har utförts för att undersöka dess potential och ingen litteratur finns att tillgå för detta nya miljöverktyg. Konceptet delas upp i två delar, ett dike och en infiltreringszon. Dessa kan jämföras med våtmark och skyddszon till vilka vetenskaplig fakta finns att hitta. På så vis går det att göra en bedömning om konceptets potential. I arbetet görs även en granskning av de metoder som idag tillämpas inom jordbruket för att få information kring deras reningspotential, styrkor, svagheter samt kostnadseffektivitet. En fältstudie utfördes i en integrerad skyddszon vid Bölarp, i Laholms kommun. Vattenprover togs och analyserades för koncentrationer av kväve och fosfor. Mekanismen för att reducera transporten av närningsämnen är genom sedimentation, denitrifikation, upptag och lagring i växter och mikroorganismer. Resultaten från fältstudien uppvisade ingen reningseffekt, men det är viktigt att komma ihåg att den undersöka anläggningen endast är några månader gammal och dess funktioner är inte helt utvecklade än. / Nitrogen and phosphorus are important nutrients to increase the crop yield on agricultural fields. These nutrients have a tendency to leak and be transported to lakes and seas where they contribute to eutrophication and algal blooms. Today different methods exist to decrease the environmental impact from agriculture but these methods have their limitations. That is why it calls for development of new environmental tools. A new tool is the integrated buffer zone, IBZ, which aims to decrease transportation from smaller drainage areas with drainage systems along streams. In this thesis the potential of IBZ is studied through a research in literature. The concept is based on two parts, a ditch and an infiltration zone. These can be compared to wetlands and buffer zones, to which scientific facts exist. A field study was performed in a newly constructed IBZ in Halland, in south Sweden. Other existing methods for reducing the transportation of nutrients are also studied in this paper. Mechanisms reducing transport of nitrogen and phosphorus are by sedimentation, denitrification, uptake and storage into plants and microorganisms. The results from the field study showed no effect but it is important to keep in mind that the studied facility is just a few months old and its functions are not developed yet

The chemistry of a stream is the result of different transport routes of the precipitation and the processes it undergoes in the catchment area to the stream. The transport route can involve natural processes in the ground, called diffuse sources, or some more anthropogenic sources titled point sources. In the stream, this chemistry is affected by dilution and different sources and sinks of substances. From Hovgårdens waste facility, a point source situated in Tomtaåns water catchment (20 km NE of Uppsala), waste water is released in the nearby Hovgårdsbäcken stream, bringing various metals, salts and nutrient salts. This is then transported to Lissån stream and further on to Tomtaån stream. Before connecting to Lissån, Tomtaån flows through a rural landscape without known larger point sources. This project has two purposes, one is to investigate if substance concentrations in the water changes on its transport along Hovgårdsbäcken, Lissån and Tomtaån streams and why. The other is to determine whether the mass transport from Tomtaån stream is significant for the water chemistry compared to Lissån stream. This project is based on substance concentrations measured by Uppsala Vatten AB from 2009-2014 and the writers’ own measurements from spring of 2016. The substances concerned in this project are N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. The samplings made by Uppsala Vatten AB does not include Tomtaån upstream the inflow from Lissån. To obtain the size of the mass transport of Tomtaån, modelled substance concentrations along with surface types from GIS have been used. A mass balance was then calculated. The reliability of these values are then discussed. The own measurements included discharge measurements and water sampling to carry out analysis of pH, alkalinity as well as anions Cl-, SO42- and NO3-. The results showed that for Fe, P-tot and PO43-, the values were peaking after the inflow of Lissån to Tomtaån, meaning that these ones come in higher values from Tomtaån than Hovgården. N-tot, NH4+ and SO42- decrease in concentration along the transport which indicates the opposite for Fe, P-tot and PO43-. The mass transport calculated with the modelled values indicates an absurd deficit, which brings the conclusion that these are not reliable. / Ett vattendrags kemi är ett resultat av nederbördens olika transportvägar och dess processer i avrinningsområdet. Transportvägen kan innefatta naturliga processer i mark, så kallade diffusa utsläpp, och mer antropogena källor som har en bestämd utsläppspunkt, vilka benämns som punktkällor. Väl i vattendraget påverkar utspädning, källor och sänkor ämnenas halter. Från Hovgårdens avfallsanläggning, en punktkälla som ligger i Tomtaåns avrinningsområde (2 mil nordost om Uppsala), rinner avfallsvatten ut i den närliggande Hovgårdsbäcken med en rad olika typer av metaller, salter och närsalter. Detta transporteras vidare till Lissån vars flöde går ihop med Tomtaån. Tomtaån rinner innan sammanflöde med Lissån genom ett jordbrukslandskap utan större kända punktkällor men där diffusa utsläppskällor kommer till uttryck. Projektet har två syften, det ena är att undersöka om ämneshalterna i vattnet på sin transport längsmed Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån förändras och varför. Det andra är att slå fast om masstransporten från Tomtaån är betydande för vattenkemin jämfört med Lissån. Till grund för projektet ligger ämneshalter tagna vid olika punkter av Uppsala Vatten AB år 2009-2014 respektive prover tagna av författarna våren 2016. Ämnen som ligger i fokus är; N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. Uppsala Vattens provtagningar innefattar inte Tomtaån uppströms. För att få fram storleken på Tomtaåns masstransport, har istället schablonvärden och markanvändningsareor tagna ur GIS använts. Med dessa schablonvärden och de empiriskt uppmätta halterna från Uppsala Vatten har massbalansberäkningen sedan gjorts. Vi kommer föra en diskussion om denna metod var tillförlitlig eller ej. Av författarna mättes vattenföring och vattenprover togs, vilka analyserades för pH och alkalinitet såväl som anjonerna: Cl-, SO42- and NO3-. Resultatet visade att ämneshalterna för Fe, P-tot and PO43- var högst efter Lissåns inflöde med Tomtaån. Vilken betyder att vattenkemin påverkas mer av Tomtaån än Hovgården. Resterande ämnen minskar i halt längsmed transporten, Hovgården bidrar med högst ämneshalt och Tomtaån påverkar vattenkemin genom utspädning. Masstransporten beräknad med schablonvärden indikerar ett massivt orimligt underskott, bedömningen är att schablonhalter ej är tillförlitliga.