<p>På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i en</p><p>Syftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.</p><p>Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion. Statistik har sammanställts för att få en helhetsbild av deponins historia som har använts under utredingens senare delar. En teoretisk gasproduktionsmodell gjordes för gasproduktionen. Den andra delen undersöker potentiella tekniska problem med utrustningen. Vattennivåer i brunnar studeras för att bedöma hur stor perforerad area som är tillgänglig i brunnen, vilket direkt påverkar gasutvinningen. En provtryckning har genomförts som ger indikation på om det finns problem med kondensvatten i ledningarna eller med att brunnarna har låg</p><p><em>anaerob miljö som med hjälp av bakterier omvandlas till deponigas. Deponigas består främst av koldioxid och metan. Gasen påverkar miljön negativt, ger dålig lukt, brandrisk och globalt bidrar gasen till växthuseffekten. Deponin i Östby har försetts med spetsiga perforerade stålrör som tryckts ner och används för att suga upp gasen ur deponin med en blåsmaskin. Bredvid blåsmaskinen står en gasmotor kopplad till en generator som producerar el. Gasen har därmed också ett ekonomiskt värde. Vissa brunnar levererar mer, andra mindre, men för deponin som helhet har deponigasflödet minskat med en fjärdedel på sju månader. <em>gaspermeabilitet.<p>Gasproduktionsmodellen visar att gasproduktionen inte är källan till minskning i deponigasflödet. Vattennivåmodellen indikerade att vissa brunnar kan stå under vatten. Provtryckningen gav indikation på vilka brunnar som har kondensvattenproblem och vilka brunnar som har låg permeabilitet. En sammanställning gjordes där varje brunn analyseras utifrån de data som erhållits under genomförandet av studien.</p><p>Den teoretiska möjliga mängden gas som kan bildas uppgår enligt gasproduktionsmodellen till ca 330-560 Nm</p>3/h metangas eller 3,0-4,5 MW. Detta betyder att gasproduktionen inte är en begränsande faktor för gasutvinningen. Faktorer som orsakar tekniska problem är hög vattennivå, sättningar, vattenlås samt låg permeabilitet. Provtryckning bör genomföras på samtliga brunnar regelbundet för att minska känsligheten för kondensvattenproblem och för att bestämma vilket problem varje enskild brunn har. </em></em></p> / <p>Landfill gas has been extracted at Östby landfill site north of Åmål Sweden since 2003. During the last three months the extraction rate has experienced a reduction. The organic carbon in the waste will degrade over time in an anaerobic environment and landfill gas is emitted as a result of this process. Landfill gas has an environmental impact in the forms of foul odour, fire hazard and contributes to global warming. This gas must be processed in some way to limit the environmental impact. Östby landfill site has a gas collection system containing gas wells made from perforated steel tubes that is used to extract the gas from the site. The gas which contains methane is combusted in an engine attached to a generator which delivers electricity. The main concern, environmental impacts aside, is the recent reduction of gas extracted from the wells and this impacts the production of electricity. The total gas flow from the site decreased by 25 percent during the last seven months.</p><p>The purpose of this study is to identify what factors impacts the landfill gas extraction at Östby landfill site. Suggestions of potential solutions to these problems will also by central in this report. An evaluation of the gas extration rate has been done to determine if it can be improved. The goals are to increase gas extraction rates which will give lower environmental impact and a higher power production at Östby landfill site.</p><p>The method in this report has been divided into two sections. The first section entails the construction of a theoretical model to obtain an indication of the potential gas production in the landfill. The statistical history of the landfill sites gas extraction has been examined to act as a foundation for the theoretical model. Model is used to establish how much gas should be generated at this time. The second part examines possible technical problems with equipment. Water levels in the wells and the landfill has been studied to indicate how much perforated area that is available for gas extraction. A device to push compressed gas backwards through the well has been installed. This will help to show signs of depressions in the pipelines from the wells to the gas station as well as problems with low permeability. Depressions in the pipes will collect water condensate from the landfill gas thus decreasing the gas flow..</p><p>The results indicate that the gas production in the landfill is not the source of the reduction of landfill gas. The water level assessment showed that some wells are completely submerged in water. The system for pushing compressed gas gave a preliminary indication of which wells suffer from water condensation or low permeability problems.</p><p>The theoretical estimate of the gas production is 3.5 to 4.5 MW. This means that the current production is not a limiting factor for the gas extraction system. Identified problems are high water levels, depressions in pipelines and low permeability. Compressed air should be driven through each well on a regular basis to get a better estimate of which wells have problems due to condensation.</p>

På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i en Syftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby. Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion. Statistik har sammanställts för att få en helhetsbild av deponins historia som har använts under utredingens senare delar. En teoretisk gasproduktionsmodell gjordes för gasproduktionen. Den andra delen undersöker potentiella tekniska problem med utrustningen. Vattennivåer i brunnar studeras för att bedöma hur stor perforerad area som är tillgänglig i brunnen, vilket direkt påverkar gasutvinningen. En provtryckning har genomförts som ger indikation på om det finns problem med kondensvatten i ledningarna eller med att brunnarna har låg anaerob miljö som med hjälp av bakterier omvandlas till deponigas. Deponigas består främst av koldioxid och metan. Gasen påverkar miljön negativt, ger dålig lukt, brandrisk och globalt bidrar gasen till växthuseffekten. Deponin i Östby har försetts med spetsiga perforerade stålrör som tryckts ner och används för att suga upp gasen ur deponin med en blåsmaskin. Bredvid blåsmaskinen står en gasmotor kopplad till en generator som producerar el. Gasen har därmed också ett ekonomiskt värde. Vissa brunnar levererar mer, andra mindre, men för deponin som helhet har deponigasflödet minskat med en fjärdedel på sju månader. gaspermeabilitet.Gasproduktionsmodellen visar att gasproduktionen inte är källan till minskning i deponigasflödet. Vattennivåmodellen indikerade att vissa brunnar kan stå under vatten. Provtryckningen gav indikation på vilka brunnar som har kondensvattenproblem och vilka brunnar som har låg permeabilitet. En sammanställning gjordes där varje brunn analyseras utifrån de data som erhållits under genomförandet av studien. Den teoretiska möjliga mängden gas som kan bildas uppgår enligt gasproduktionsmodellen till ca 330-560 Nm 3/h metangas eller 3,0-4,5 MW. Detta betyder att gasproduktionen inte är en begränsande faktor för gasutvinningen. Faktorer som orsakar tekniska problem är hög vattennivå, sättningar, vattenlås samt låg permeabilitet. Provtryckning bör genomföras på samtliga brunnar regelbundet för att minska känsligheten för kondensvattenproblem och för att bestämma vilket problem varje enskild brunn har. / Landfill gas has been extracted at Östby landfill site north of Åmål Sweden since 2003. During the last three months the extraction rate has experienced a reduction. The organic carbon in the waste will degrade over time in an anaerobic environment and landfill gas is emitted as a result of this process. Landfill gas has an environmental impact in the forms of foul odour, fire hazard and contributes to global warming. This gas must be processed in some way to limit the environmental impact. Östby landfill site has a gas collection system containing gas wells made from perforated steel tubes that is used to extract the gas from the site. The gas which contains methane is combusted in an engine attached to a generator which delivers electricity. The main concern, environmental impacts aside, is the recent reduction of gas extracted from the wells and this impacts the production of electricity. The total gas flow from the site decreased by 25 percent during the last seven months. The purpose of this study is to identify what factors impacts the landfill gas extraction at Östby landfill site. Suggestions of potential solutions to these problems will also by central in this report. An evaluation of the gas extration rate has been done to determine if it can be improved. The goals are to increase gas extraction rates which will give lower environmental impact and a higher power production at Östby landfill site. The method in this report has been divided into two sections. The first section entails the construction of a theoretical model to obtain an indication of the potential gas production in the landfill. The statistical history of the landfill sites gas extraction has been examined to act as a foundation for the theoretical model. Model is used to establish how much gas should be generated at this time. The second part examines possible technical problems with equipment. Water levels in the wells and the landfill has been studied to indicate how much perforated area that is available for gas extraction. A device to push compressed gas backwards through the well has been installed. This will help to show signs of depressions in the pipelines from the wells to the gas station as well as problems with low permeability. Depressions in the pipes will collect water condensate from the landfill gas thus decreasing the gas flow.. The results indicate that the gas production in the landfill is not the source of the reduction of landfill gas. The water level assessment showed that some wells are completely submerged in water. The system for pushing compressed gas gave a preliminary indication of which wells suffer from water condensation or low permeability problems. The theoretical estimate of the gas production is 3.5 to 4.5 MW. This means that the current production is not a limiting factor for the gas extraction system. Identified problems are high water levels, depressions in pipelines and low permeability. Compressed air should be driven through each well on a regular basis to get a better estimate of which wells have problems due to condensation.

I det här arbetet har det undersökts huruvida mängden deponigas i deponin vid Holmby återvinningscentral i Sunne är tillräcklig för att täcka värmebehovet för ett antal lokaler i närheten, om deponigasen kan ge säljbar el, och om detta kan göras ekonomiskt lönsamt.  De processer som har undersökts är en gasmotor, en gasturbin och gaspanna från Biogassystems och en Stirlingmotor från Cleanergy. Dessa har tillsammans med en ackumulatortank simulerats för att undersöka om de kan klara av att leverera den värme som behövs för att täcka behovet utan att bli för dyra och vilka utsläpp det resulterar i. Det finns i dagsläget ett uttagssystem för deponigasen och all energi facklas i nuläget bort. Energin borde tas tillvara då den kan ersätta andra mer miljöskadliga energikällor. Utöver resultaten i det här arbetet tillkommer kostnaderna och miljöpåverkan för distributionen av den producerade värmen och elen. Arbetet är upplagt så att det produceras den värme som behövs för att täcka värmebehovet. Värmebehovet styr därmed hur mycket el som produceras, då ingen el produceras när det inte finns något behov av värme och den el som inte används till eget bruk säljs. För beräkningar har programmet Matlab och funktionen Simulink använts. Det visade sig att alla metoder med deras respektive verkningsgrader och andra begränsningar klarade av att producera värme i den grad att de klarade att täcka det värmebehov som satts upp samtidigt som en hel del el skulle kunna säljas med tre av metoderna, dock inte med gaspannan då den inte producerar någon el överhuvudtaget. Gasturbinen blir klart dyrast på grund av dess höga pris och låga el-verkningsgrad. Det är därmed tveksamt om det skulle vara lönsamt att satsa på en gasturbin som lösning för att ta om hand om energin i deponigasen. Den rekommenderade lösningen är att använda sig av en gaspanna om det inte finns något intresse av att sälja el då den utan några problem klarar av att leverera den värme som behövs samtidigt som den är billigast. Om det däremot finns ett intresse av att sälja el hade en stirlingmotor varit att föredra då den klarar av värmebehovet samtidigt som den producerar el som kan säljas. Detta i kombination med att den inte är lika känslig för föroreningarna i deponigasen som gasmotorn gör den till det bästa alternativet för en kombinerad värme- och elproduktion. / In this study a evaluation has been conducted to whether the amount of landfill gas in the landfill at Holmby recycling station in Sunne could be used to cover the heat needed to heat up a couple of buildings nearby, how much electricity that would be produced in the process and if there would be any economic gain in doing so. The machinery used in this study is a natural gas engine, gas turbine and a gas fired boiler from Biogas Systems and a Stirling engine from Cleanergy. These have been evaluated together with a heat storage tank to see if they could produce enough heat for the buildings. The system in place today only uses a torch to dispose the gas and no energy from the gas is used. The energy in the gas should be taken care of because it could replace other energy sources that are worse for the environment. Beyond the results in this study you will have to consider the distribution of the produced heat and electricity. The main thought is that you will produce the heat needed and sell the electricity you don’t use yourself. The calculations have been conducted in Matlab and the tool Simulink. The results showed that you can produce enough heat with all the examined apparatuses, with their efficiencies and other restrictions at the same time as you could sell a fair amount of electricity by using three of them, the only exclusion is the gas fired boiler as it doesn’t produce any electricity. The gas turbine becomes very expensive due to its price and the relatively small electric efficiency. It is a possibility that you won’t make any money from a system with a gas turbine. A gas fired boiler is the recommended machinery if there is no interest in electricity production due to its ability to produce the heat needed at the same time as it is the cheapest of the tested machinery. If on the other hand there is an interest in electricity production the Stirling engine would be the recommended machinery. The Stirling engine manage the heat needed in the buildings at the same time as it produces electricity that could be sold. The reason that the Stirling motor is the preferred machinery in this case is that it is not as sensitive to the pollutions in the landfill gas as the natural gas combustion engine.

Sundsvall Energi har ansvaret för den gamla deponin på Blåbergets avfallsanläggning strax västerut från Sundsvall. Mellan slutet av 1960-talet fram till och med 2008 har ca 2 miljoner ton avfall deponerats. Från denna deponi har det under en längre tid producerats stora mängder deponigas. Deponigasen har tidigare använts i en hetvattenpanna vid Nacksta och tillfört värme till fjärrvärmesystemet. På grund av ineffektiv drift och minskande metaninnehåll i deponigasen stoppades transporten av deponigas till Nacksta 2013. Därefter har deponigasen enbart använts för fackling vilket innebär att deponigasen förbränns i en gasfackla. Enligt bestämmelser måste deponigas behandlas och användas för exempelvis energiutvinning eftersom innehållet i deponigasen har en kraftig växthuseffekt då gasen består av ca 40–60 % metan och 30–50 % koldioxid. Metan har en 28 gånger högre potential för global uppvärmning jämfört med koldioxid över en 100-årsperiod. I detta examensarbete har syftet varit att undersöka vilka möjligheter som finns för att ta vara på deponigasens energiinnehåll och därmed föreslå ett tekniskt alternativ gentemot enbart fackling av deponigasen. Dessutom har arbetet som syfte att beskriva den miljömässiga- och ekonomiska nyttan. Arbetet har utförts genom att energiinnehållet har tagits fram genom formler och antaganden samt att värmebehovet och uppskattningen av investeringskostnaden tagits fram. Nuvärdesmetoden och PayOffmetoden använts i samband ekonomiberäkningen i arbetet. Värmebehovet på anläggningen fick styra över hur mycket effekt som värmekällan bör ha för att klara högsta årsbehovet. Examensarbetet resulterade i att det mest lämpliga teknikalternativet, nämligen Stirlingmotorn, användes i detta arbete. På grund av ogynnsamma förutsättningar för att täcka värmebehovet på anläggningen har antagandet gjorts att den producerade värmen i stället gör miljönytta genom att tillföra värme till en av lakvattendammarna. Den producerade elen beräknades ha en täckningsgrad på ca 19 % av totala energiförbrukningen på anläggningen. Lönsamhetskalkylerna visar att lönsamheten för en eventuell investering blir ogynnsam vid låga elpriser samt vid låga metanhalter. Dock blir lönsamheten lämpligare vid höga elpriser och lägre investeringskostnader. Dessutom kunde det konstateras att lönsamheten blir betydligt gynnsammare om värmeproduktionen skulle ha nyttiggjorts samtidigt som elproduktionen. / Sundsvall Energi is responsible for taking care of the old landfill at  Blåberget waste facility west of Sundsvall. Between the end of the 1960s to year 2008, about 2 million tons of waste were deposit at the landfill. Large amounts of landfill gas have been produced at this landfill over the years. The landfill gas has previously been burned in a boiler at Nacksta and therefore added some heat to the district heating system. Due to inefficiency and declining methane content in the landfill gas, the distribution of landfill gas to Nacksta ended in 2013. Since then, the landfill gas has only been torched at the landfill site. Since the landfill gas has a strong greenhouse effect and due to regulations, the landfill gas must be treated and used for, as an example, energy utilization. Methane has a 28 times higher contribution risk to global warming compared to carbon dioxide over a 100-year period. In this project, the purpose has been to investigate what opportunities there are to utilize the energy content in the landfill gas and by that suggest an alternative instead of just torching the landfill gas. Additionally, the further purpose with the project is to describe the  environmental and economic benefits of the solution. The work has been done by determine the energy content by using formulas and assumptions. In addition, the heat demand for the landfill site as well as the estimation of investment cost was determined. The NPV and the Pay-Off was used in the economic calculations. The heat demand of the landfill site was the deciding factor of how much power the technical alternative should have to meet the highest annual heat demand. The project resulted in the fact that the most suitable technical alternative, namely the Stirling engine, became the technical choice in this work. Due to unfavorable conditions for the heat production from the Stirling engines at the plant, the assumption was made that the produced heat instead got  to supply heat to one of the leachate ponds. The electricity produced was calculated to meet around 19% of the total energy consumption at the landfill site. The economical estimates showed that the profitability of an eventual investment becomes unfavorable at low electricity prices and at low methane contents. However, the investment becomes far more profitable at high electricity prices and at lower investment costs. In addition, the results showed that profitability would be far more favorable if the produced heat had been utilized for property heating simultaneously as the electricity got produced.

I Sverige finns uppskattningsvis mellan 4000 och 8000 stycken deponier. De flesta av deponierna är nedlagda och år 2001 fanns det 142 stycken aktiva deponier för hushållsavfall. År 2010 hade antalet minskat till 76 stycken.  Vid nedbrytning av organiskt material i deponier bildas metanhaltig deponigas som bidrar till växthuseffekten. Utsläppens omfattning prognostiseras med hjälp av beräkningsmodeller, exempelvis IPCCs. Dessa modeller fordrar att antaganden görs av exempelvis andelen gas som utvinns via gasuppsamlingsutrustningen, det organiska materialets halveringstid och avfallets sammansättning och mängd. I Sverige görs antagandet att 60 procent av deponigasen samlas upp på deponier med gasuppsamlingsutrustning. Rapportens övergripande syfte var att undersöka hur osäkerheterna i de antaganden som görs kan inverka på de prognostiserade deponigasemissionerna. Syftet var också att bedöma om metangasutsläpp från deponier utgör ett stort eller försumbart tillskott av växthusgasutsläpp i jämförelse med andra källor. Detta gjordes genom en känslighetsanalys som baserades på en litteraturstudie, IPCC- prognostiserade metanmängder samt genom intervjuer med deponiägare.   Prognostiserad metangasproduktion från landets deponier jämfördes med uppskattad metangasproduktion, där det senare baserades på utvunna mängder i landet och en uppskattad utvinningsgrad på 60 procent. Prognostiserad metangasmängd jämfördes med en uppskattad mängd metan, där den senare baserades på utvunna gasmängder i landet och uppskattad utvinningsgrad. Omfattningen av emissionerna gjordes genom känslighetsanalys där utvinningsgrad hos gasuppsamlingssystemets varierades mellan 30 och 80 procent. De utvunna gasmängderna har varit relativt konstanta de senaste tio åren trots att antalet deponier med gasuppsamlingsutrustning minskat från 75 till 47 stycken och att deponeringsförbud har instiftats. Den antagna halveringstiden på 7,5 år torde därför vara för lågt ansatt vilket också styrks av den dåliga nedbrytningen i flera äldre deponier, minskade mängder deponerat avfall samt att inget organiskt material deponeras sedan 2005. Sveriges huvudsakliga metankällor är jordbrukssektorn och deponier från avfallssektorn. År 1990 var de prognostiserade utsläppen från de två sektorerna ungefär lika stora. Fram till år 2010 har de prognostiserade utsläppen från deponier halverats medan utsläpp från jordbruket ligger på ungefär samma nivå som tidigare.   Ur den enskilda deponins perspektiv kan det konstateras att utvinningsgraden hos gasuppsamlingssystemet varierar i både ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv. Beroende på när en mätning utförs kommer en viss variation uppvisas i gasutvinningssystemets utvinningsgrad dvs både emitterade och uppsamlade gasmängder varierar mellan mättillfällena.  Det kan konstateras att en stor osäkerhet byggs in i den beräknade årsproduktionen av metangas när metanmängderna beräknas med hjälp av medelvärden från ett fåtal mätningar utförda under korta mätperioder. Statistiska Centralbyrån har gjort beräkningar av den årliga utvinningsgraden. Dessa beräkningar har grundats på faktiska utvunna mängder som jämförts med beräknade totala mängder. För en enskild deponi kan skillnaderna mellan de beräknade och faktiska mängderna vara stora vilket medför att utvinningsgraden eller produktionen är svårbedömd både för den enskilda deponin och på nationell nivå.   Potentialen för gasutvinning i deponier bedöms i det här examensarbetet vara större än vad som har prognostiserats. Perioden för gasuttag sträcker sig längre än vad man trott med anledning av att mycket av det organiska materialet i gamla deponier fortfarande inte har brutits ner, samt att gasproduktion fortfarande sker. Med anledning av de låga driftskostnaderna bör deponigasutvinning fortskrida så länge som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt hållbart. Genom provtagningar av avfallet i kombination med mätningar som sträcker sig över längre perioder, skulle bättre kännedom om metangasproduktionen i deponier kunna fås. / There are a large number of landfill sites in Sweden. The total number is estimated to be somewhere between 4000 to 8000 landfills. In 2007 there were 142 landfill sites still operating, three years later the number of operating landfills decreased to 76. The municipalities are at present carrying out an inventory of old landfill sites in Sweden. The focus is on the location and risk classification of the landfill sites. There is a substantial uncertainty of the content and the progress of the degradation process unless the landfill is dug out. Methane containing landfill gas is produced when the organic matter in the waste is degraded. Since methane is a potent green house gas the emissions of landfill gas will contribute to the green house effect.   The extent of the emissions is usually quantified using the IPCC model or similar. The models require certain estimations to be made such as the amount of gas that is extracted, the half-life of the organic matter and the composition of the waste. The aim of the report was therefore to look into these estimations and how these can effect the landfill gas production. The aim was also to evaluate whether the methane emissions from landfills is a major contributor to the green house gas emissions in comparison to other sources. The master thesis has been carried out through a literature study and interviews with landfill owners that resulted in a sensitivity analysis.     The plausibility of the IPCC model was studied by carrying out a sensitivity analysis of the efficiency of the gas extraction system and how this will influence the total emissions of landfill gas.  An overview of the connection between the land fill gas production and the decomposition of the organic matter could be realized by analyzing the material in the landfill through tests on different depths in the landfill when drilling new gas wells. The extracted amounts of landfill gas are also contradictive to the estimation of the half-life of 7,5 years that is assumption regularly made within the IPCC- model. This theory is supported by the inadequate decomposition of organic material in old landfill sites. The reduced amounts of waste that is landfilled and the prohibition of landfilling of organic and combustible waste in 2005 are also supporting this theory. The main methane sources in Sweden are ruminants from the agricultural sector and landfills. In 1990 the forecast of the methane emissions of the two sectors were equal. The forecast of today shows that the agricultural emissions are more or less the same but the emissions from landfill are halved.   Another conclusion was that the efficiency of the gas extraction is varying in a short- term and in a long-term perspective. Depending on when a measurement is carried out there will be a variation of the efficiency of the gas extraction system. Anyhow annual values of the extracted amounts are calculated based on a few occasional measurements over very short time periods.  Moreover, the yearly efficiency is determined based on real extracted values of methane and calculated total values of methane production that are non-comparable.   The potential of gas extraction is probably larger than what has been predicted and the period of gas extraction is probably longer than expected. Supported by the low operation costs for the gas extraction the extraction should be carried out as long as it is technically possible and economically reasonable.  Analyzing the material in the landfill site will increase the understanding of the gas production and the degradation of the waste in the landfill.

<p>Högbytorp is Ragn-Sells’ largest waste facility and it is located north of Stockholm. There is an old landfill still in use, but at the end of this year it will be closed. The waste deposited on the landfill can, through decomposition, give rise to a large amount of methane gas, which is an energy rich gas that can be used for heat and electricity production. To receive a relatively large amount of gas, the decomposition requires a high moisture content in the waste. Therefore the landfill is dependent on precipitation input, although when the landfill is covered, rainfall can no longer infiltrate the landfill and hence irrigation might be necessary to sustain gas production. To know where to irrigate, knowledge about the material content in the landfill is necessary. Thus the purpose of this report is to identify and describe what kind and amount of waste that has been deposited on the landfill and also where the waste has been placed. The purpose is also to investigate the availability of methods and that are used in Sweden for establishing a water balance for a landfill. The identification work showed that the landfill consists mainly of household-, construction- and industrial waste, retted sludge from sewage treatment plants and soil, which all can produce large quantities of methane gas. The investigation about the different methods for conducting a water balance resulted in the presentation of two methods. One of the methods is called Hydrologic Evaluation of Landfill Performance (HELP) and is a computer simulation. The other method is an equation established by the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). Both of the methods works well for obtaining a water balance, however modification is needed for each of them in order to be well suited for the studied landfill, so that realistic and site specific results can be obtained.</p>

Högbytorp is Ragn-Sells’ largest waste facility and it is located north of Stockholm. There is an old landfill still in use, but at the end of this year it will be closed. The waste deposited on the landfill can, through decomposition, give rise to a large amount of methane gas, which is an energy rich gas that can be used for heat and electricity production. To receive a relatively large amount of gas, the decomposition requires a high moisture content in the waste. Therefore the landfill is dependent on precipitation input, although when the landfill is covered, rainfall can no longer infiltrate the landfill and hence irrigation might be necessary to sustain gas production. To know where to irrigate, knowledge about the material content in the landfill is necessary. Thus the purpose of this report is to identify and describe what kind and amount of waste that has been deposited on the landfill and also where the waste has been placed. The purpose is also to investigate the availability of methods and that are used in Sweden for establishing a water balance for a landfill. The identification work showed that the landfill consists mainly of household-, construction- and industrial waste, retted sludge from sewage treatment plants and soil, which all can produce large quantities of methane gas. The investigation about the different methods for conducting a water balance resulted in the presentation of two methods. One of the methods is called Hydrologic Evaluation of Landfill Performance (HELP) and is a computer simulation. The other method is an equation established by the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). Both of the methods works well for obtaining a water balance, however modification is needed for each of them in order to be well suited for the studied landfill, so that realistic and site specific results can be obtained.