This thesis was commissioned by Tekniska verken, Energy Division with the overall aim to investigate the concept of environmental debt and what it means for a business. Furthermore, a sustainable risk and responsibility investigation shall be carried out on the concerned areas. Finally, the priority areas shall be highlighted and proposed actions presented.   The Swedish Environmental debt concept was presented in 1992 by Arne Jarnelöv. Environmental debt is defined as restoration costs for environmental damage. In the early days the concept did not take into account who was responsible, but the environmental debts was regarded as a humanity debt to future generations. For a company an environmental debt means that you are legally responsible for the debt under the Swedish environmental law. It also means that the remedy cost is to be accounted for. Environmental liabilities can be a significant problem in a company's sustainability efforts and contaminated areas can also lead to the company gaining a reputation for undertaking of environmentally hazardous activities. The responsibility for deposited waste is primarily with the depositor and secondly with the landowner.   The inventory and compilation show that the Energy division has two properties with major pollution problems.   At the KV1 site a gas works was operating for 60 years contributing to widespread pollution. Impregnated poles were also stored at two different locations at the site. Finally, 30-50 m below the KV1 site is a 90 000 m³ large cavern used during the cold war for emergency storage of high-sulfur thick oil. The oil storage ended in the beginning of the 1990s but an estimated 2 000 m³ of oil is left on the surface and in cracks in the rock face. The cavern is not clad which means that the oil was stored on a water bed directly against the rock wall. Today the water surface is kept at a lower level to prevent spreading of oil pollution. Remediating caverns is complicated and cost a lot of time. The company has to leave the site within the next 30 years, which makes a plan of action for different pollution situations crucial.   The Kallerstad landfill is the next prioritized site. It was in operation from 1955 to 1973.  Large amounts of household and industrial waste was deposited in the early years. In 1958 the first waste incineration power plant was built at the KV1 site and the deposit was limited to none combustible waste. The landfill is located in an old mud pit which reduces the risk of spreading. The landfill was in municipal ownership and operation until 1961 when Tekniska Verken took sole ownership and operation.   On some of the hydropower stations other activities has been contaminating sediment and soil. On a few properties there have been oil leaks which have been remedied to currently approved levels.   It is of great importance for business enterprises to obtain an overall picture of their environmental debts as they beside the financial burden might potentially need environmentally hazardous activities to remedy. All contaminated properties within the Energy division should have excavation procedures in place. As remediation of oil caverns is a time consuming activity a preliminary investigation into the KV1 site cavern should be initiated as soon as possible. An excavation procedure should be established for the KV1 site. A dialogue to determine the responsibility relationship between the municipality and Tekniska Verken should be established about the / Det övergripande syftet med detta examensarbete är att utreda begreppet miljöskuld och vad det innebär för ett företag. Arbetet har utförts på uppdrag av Tekniska verken, division Energi. Man vill nu att förorenade områden skall inventeras och sammanställas. Vidare skall en hållbar riskbedömning och ansvarsutredning utföras på de aktuella områdena. Slutligen skall prioriterade områden lyftas fram och åtgärdsförslag presenteras.   Miljöskuldsbegreppet presenterades 1992 av Arne Jarnelöv. Miljöskuld är återställning- och/eller reparationskostnader för miljöskador. I den ursprungliga innebörden av begreppet beaktade man inte vem som åstadkommit miljöskadan utan man betraktade miljöskulder som en mänsklighetens skuld som vi hade till nästa generation. För ett företag betyder en miljöskuld att man har ett juridiskt ansvar enligt miljölagstiftning. Det innebär även att åtgärdskostnaden skall bokföras som en skuld. Miljöskulden kan även ha betydelse i ett företags hållbarhetsarbete. Förorenade områden kan innebära att företaget ses som utövare av miljöfarlig verksamhet.   Inventeringen och sammanställningen visar att division Energi har två fastigheter med stor föroreningsproblematik. Det är Kraftvärmeverkets fastighet som har en central placering i Linköping. Det andra området är en gammal deponi belägen i norra utkanten av Linköping. Vid kraftvärmeverkets fastighet drev man gasverk under 60 år som har bidragit till omfattande föroreningar. På området har kreosotimpregnerade elstolpar lagrats på två olika platser. Troligtvis kan det finnas kvar stora mängder kreosotföroreningar under den asfalterade bränsleplanen. 30-50 m under fastigheten ligger ett 90 000 m³ stort bergrum som använts för lagring av högsvavlig tjockolja. Sedan början av 1990- talet används inte bergrummet men uppskattningsvis finns över 2 000 m³ olja kvar på vattenytan eller i bergsprickor. Bergrummet är oinklätt vilket betyder att oljan förvarades direkt mot berget på en vattenbädd. Vattenytan hålls idag nedsänkt för att förhindra att oljeföroreningar sprids. Att avveckla och sanera bergrum är komplicerat och kan ta lång tid. Bolaget måste lämna fastigheten inom de närmsta 30 åren vilket betyder att man behöver en åtgärdsplan för olika föroreningssituationer.   Kallerstadsdeponin är en deponi som drevs från 1955 till 1973. Under de första åren deponerades stora mängder hushålls och industriavfall. 1958 byggdes sopförbränning på Kraftvärmeverkets fastighet och deponeringen begränsades till sådant som inte brann. Deponin ligger i en gammal lertäkt vilket minskar risk för spridning. Deponin var i kommunal ägo och drift fram till 1961. Tekniska verken övertog sedan ägande och drift. Det är i första hand den som deponerat avfallet som är ansvarig och i andra hand är det markägaren.   På flera av vattenkraftstationerna har sediment och mark förorenats av andra verksamheter. Vid några fastigheter har oljeläckage skett vilka har sanerats till idag godkända nivåer.   Det är av stor vikt för företag att få en samlad bild av sina miljöskulder då de förutom den ekonomiska belastningen även kan betyda att man vid exempelvis grävningsarbeten i förorenad mark ses som utövare av miljöfarlig verksamhet. I förlängningen bör grävningsrutiner upprättas för alla förorenade fastigheter inom division Energi. Sanering av bergrum kan ta lång tid. En förundersökning bör därför inledas så snart som möjligt. En grävningsrutin bör upprättas för KV1- fastighten för att minska risken för spridning av föroreningar. Vid Kallerstaddeponin bör dialog föras mellan kommun och Tekniska verken och ansvarförhållandet mellan parterna avgöras.

<p>Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.</p><p>Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.</p><p>Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.</p>

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag. Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som återställningskostnaden för miljöskador som är tekniskt-ekonomiskt återställbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom både den offentliga och privat sektorn och påverkas bland annat av miljökvalitetsmålet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssätt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den här studien är att titta på vad begreppet miljöskuld innebär, hur det förhåller sig till hållbar utveckling och hur det praktiskt tillämpas i energibolaget. Studien bygger främst på aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer. Innebörden av begreppet miljöskuld är å ena sidan starkt kopplat till gällande lagstiftning men är samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på vilken ambitionsnivå och vilka värderingar som läggs bakom det. I ett hållbarhetsperspektiv kan miljöskulden vara ett verktyg för att nå en mer hållbar utveckling genom att man ser till att avsätta pengar för att återställa föroreningar. / In the early 1990’s Arne Jernelöv developed the concept of "miljöskuld" - the costs of restoring environmental damages which in technical-economical terms are restorable. The country of Sweden are working actively with this kind of environmental debts in both the public and private sector, influenced by the law and national goals for the quality of Swedish environment. A company was in need of finding a way of working to estimate these kinds of environmental debts. The purpose of this report has been to take a closer look into the concept of "miljöskuld", its relation to sustainable development and how it is appliable in the company. The study is based on action research, literary studies and a couple of interviews. In one way the concept of "miljöskuld" has a strong connection to the law but there is also an open approach according to which values and ambitions that is put into the belief. In a persistent perspective the environmental debt can work as an apparatus to reach a more sustainable development trough allocating capital with the purpose to restore pollutions.