<p>Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.</p><p>Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.</p><p>Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.</p>

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag. Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.