Shareholder, who decides to continue with the company, can cause that they become per-sonally liable for its upcoming obligations. Creditors must lodge an appeal against the shareholder to get compensation for the harm they have suffered. The damage rules in Swedish company law are designed to utilize the company’s interest, that is, shareholders and other corporate members shall promote the interests of the company and not cause damage. The rules about compensation that shareholder obligates itself to are difficult to apply and are adapt to the specific cases. For a shareholder to be personally responsible in a real situation a company has to establish a subsidiary company, which is being driven undercapitalized, intended to benefit the shareholder. In addition it is required that the company causes damage to the creditors, so that they then are able to claim compensation from the shareholder. To enable shareholder to be liable under the Swedish company law, the shareholder shall intentionally or negligently cause financial damage to the company, for example, by approving a false balance sheet. Individuals can exclude them self from being directly responsible for the liquidated company's payment responsibility. For liability rules to be applied, it is required that an undercapitalized company is being driven by a parent company, in this way the parent company, is the legal person, meaning the parent company the shareholder and there for responsible for the obligations incurred.

Influeringsmetoder - metoder för att övertyga köpare - kan vara ett av fastighetsmäklarens viktigaste verktyg i sin försäljning. Denna studie syftade till att studera vilka influeringsmetoder mäklare använder sig av i praktiken och hur motivation, emotionell intelligens, ansvar och företagskultur påverkar deras användning av metoder. För att undersöka det utfördes först deltagande observationer som visade att metoder som ska bekräfta eller förstärka spekulanters val inte användes utan enbart de som kan påverka deras bedömning av alternativen. Det följdes sedan av intervjuer som visade att variablerna kan påverka hur mäklaren använder influeringsmetoder, men studien har inte kunnat ge några entydiga svar på hur. Sammantaget framstår det bland annat som att fastighetsmäklarens roll som opartisk kan vara förenat med problem då de vanligtvis ersätts med provision för sitt arbete.

Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning. Andra menar vidare att det enda ansvar ett företag har är att vinstmaximera gentemot företagets aktieägare medan andra hävdar att ansvaret sträcker sig längre än så.   Syfte: Studien syftar till att ur ett företagsperspektiv finna svar på vilket ansvar ett företag har samt att beskriva hur företag uppfattar ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.   Metod: Studien utgår ifrån en abduktiv strategi och bygger således både på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsinriktning. Studiens problemformulering besvaras med hjälp av sex kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning.   Slutsatser: Studiens kombination av de två forskningsinriktningarna har medfört att vi kan fastslå att företag idag möter ökade krav på ansvarstagande såväl miljömässigt som socialt. Vi kan även påvisa att arbetet med ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter ses som en självklarhet i arbetet med ansvarsfrågor men att tillvägagångssättet skiljer sig åt. Slutligen har vi konstaterat att det inte är företaget i sig som bär ett ansvar, utan att det största ansvaret återfinns hos företagsledningen samt att ansvaret på individnivå är en förutsättning för ett ansvarsfullt företag. Studiens tydligaste slutsats är att begreppet ansvar är nyanserat och har olika innebörder för olika företag. Trots att det talas om individansvar kan vi fastslå att företag trots detta upplever ett ansvar och den centrala frågan idag är hur långt detta ansvar sträcker sig.   Nyckelord: CSR, ansvar, företagsansvar, ansvarsskyldighet, ekonomiskt ansvar, miljöansvar, socialt ansvar, intressenter.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

Under de senaste tio åren har mer än ett trettiotal nationella samordnare tillsatts av svenska regeringar. Nationella samordnare placeras in under de styrmedel som används inom governance och anknyter särskilt väl till nätverksstyrning, där flera slags olika offentliga och privata aktörer är delaktiga i ett horisontellt frivilligt samarbete för att lösa det offentliga uppdraget. Styrformens legitimitet kan dock uppfattas problematisk eftersom nätverksstyrning kan försvåra möjligheterna till demokratiskt ansvarsutkrävande. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nationella samordnare som styrform genom att undersöka samordnares uppdrag och arbetssätt ur ett legitimitetsperspektiv med avseende på demokratisk ansvarsskyldighet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Genom att analysera vilka legitimitetsfrämjande aspekter som betonas i litteraturen om nätverksstyrningsteori utformas ett analysverktyg. Analysverktyget appliceras på ett urval av sex nationella samordnare. De fyra legitimitetsfrämjande aspekter som undersöks empiriskt är huruvida meta-styrning har förekommit i samordningen, hur ansvarsfördelningen i samordningen sett ut, vilken kunskap som finns om samordnarens uppdrag och arbetssätt samt om det finns mekanismer för ansvarsutkrävande hos aktörerna som medverkar i samordningen. Resultatet visar att dessa legitimitetsfrämjande aspekter återfinns i de studerade samordnarnas uppdrag och arbetssätt. På vilka sätt de återfinns varierar dock och mycket forskning kring styrformen återstår för att det ska vara möjligt att svara på frågan om huruvida styrformen är legitim.

<p>Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag.</p><p>Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen.</p><p>Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.</p>

Bakgrund: I början av 1990-talet introducerade Arne Jernelöv (1992) begreppet miljöskuldvilket ledde till funderingar kring miljöredovisningen och innebörden av begreppet miljöskuld. Jernelöv (1992) definierar en miljöskuld som en återställandekostnad för miljöskador somär tekniskt-ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som erfordras för att betala återkommande ”reparationsinsatser”. Även andra forskare har behandlat begreppet och arbetat fram egna definitioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka definitioner av begreppet miljöskuld, vilken definition som är vanligast förekommande samt vilka metoder för miljöredovisning som används idag. Metod och avgränsning: Studien bygger främst på en litteraturstudie som kompletteras med en argumentationsstudie. Underlag för studien är företag i energibranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Slutförande och resultat: Begreppet miljöskuld behandlas i samhällsdebatter och som begreppsdefinition förekommer olika värdeberäkningar. Innebörden av begreppet miljöskuld är förenat till gällande lagstiftning men samtidigt ett relativt öppet begrepp som kan få skiftande karaktär beroende på ambitionsnivå och bakomliggande värderingar. Jernelövs (1992) definition är dock den som är vanligast förekommande. Studien visar att det är de större företagen som utfärdar en hållbarhetsredovisning, vilket är ett komplement till årsredovisningen där miljöredovisning behandlas. Det är de stora samt medelstora företagen som tillämpar redovisningsstandarder och certifieringar, främst ISO 14 001-certifiering och GRI:s vägledning.

Fairness, accountability and transparency (FAccT) in machine learning is an interdisciplinary area that concerns the design, development, deployment and maintenance of ethical AI and ML. Examples of research challenges in the field are detecting biased models, accountability issues that arise with systems that make decisions without human intervention or oversight, and the blackbox issues where decisions made by an AI system are untraceable. Whereas previous research within the FAccT domain typically only uses one perspective to investigate and research ethical AI, this paper takes the opposite approach of considering all three perspectives and uses them together to conduct a holistic case study. The aim of this paper is to provide tangible insights into how organizations can work with ethical AI and ML. The empirical evidence is gathered from the advanced data analytics (ADA) team at the Swedish Tax Agency in the form of interviews and quantitative data from a model developed by the team. Most notably, the quantitative and qualitative results show that: the data set used to train the model is biased, and there are risks with the current modus operandi due to (1) disagreeing views on accountability and (2) differences in literacy and understanding of ML and AI. Furthermore, this paper also features examples of how newly proposed frameworks such as SMACTR (a large scale AI systems audit framework), data sheets and model cards can be used by ADA in the development process to address these issues, and the potential benefits and caveats of the frameworks themselves. We also showcase how theoretical models such as Larssons 7 nuances of transparency and Bovens accountability framework can be applied in a practical setting and provide supporting evidence that shows their respective applicability. Finally, the implications of taking a collective approach to FAccT, the importance of ethics and transparency, and comparisons of different used frameworks are discussed. / Rättvisa, ansvarsskyldighet och transparens (eng. Fairness, accountability and transparency (FAccT) inom maskininlärning (ML) är ett tvärvetenskapligt område som berör designen, utvecklingen, implementeringen och underhållet av etisk AI och ML. Exempel på områdets forskningsutmaningar är att upptäcka partiska modeller, ansvarighetsfrågors som uppstår med system som fattar beslut utan mänskligt ingripande eller översikt, och black-box frågor där beslut som fattas av ett AI-system inte kan spåras. Medan tidigare forskning inom FAccT-domänen oftast använder ett av de tre tidigare nämnda perspektiven för att undersöka och utforska etisk AI tar denna artikel en motsatt strategi genom att beakta alla tre perspektiv för att tillsammans kunna genomföra en heltäckande fallstudie. Syftet med denna uppsats är ge konkreta insikter för hur organisationer kan arbeta med etisk AI och ML. De empiriska bevisen samlas in med hjälp av det avancerade dataanalysteamet (ADA) på Skatteverket via intervjuer. Kvantitativ data samlas även in från en modell som har utvecklats och används av ADA. De kvalitativa och kvantitativa resultaten visar att: datasetet som används för att träna modellen är partisk och det finns risker med den nuvarande modus operandi på grund av (1) oeniga åsikter om ansvarsskyldighet och (2) skillnader i läskunnighet och förståelse för AI och ML. Vidare så innehåller denna uppsats också exempel på hur nyligen utvecklade ramverk såsom SMACTR, datasheets och model cards kan användas av ADA i utvecklingsprocessen för att motverka dessa problem, samt de potentiella fördelarna och varningarna som ramverken har och ger. Vi visar även hur teoretiska modeller såsom Larssons 7 nyanser av transparens och Bovens ramverk för ansvarsskyldighet kan tillämpas i en praktisk miljö och ger underlag för deras respektive användbarhet. Slutligen diskuteras konsekvenserna av att ta en kollektiv inställning till FAccT, vikten av etik och transparens och en jämförelse av olika ramverk görs.

The overarching aim of this master’s thesis is to investigate what role the accessibility of EU documents plays for the democracy in the EU. A three-pillar approach was adopted, consisting of a text analysis of the Regulation 1049/2001, which promotes transparency, and an analytical induction analysis of the cases where access to EU documents was denied despite the European Ombudsman’s recommendation to the contrary. The third pillar refers to the interplay between the two first; a contested field with ideals on the one side and the political reality on the other. The main findings are that the positive picture of openness presented in the Regulation does not correspond with the cases. Although openness is used as a rhetorical tool in the Regulation, the case material shows that the EU has tried to restrain the development towards openness. The study suggests that although the EU officially promotes accountability through openness, its unofficial attitudes rather reminds of the concept of responsibility (Lewin 2007) that enables a more restrictive approach to transparency. Thus, both the legal frameworks and the informal factors play a role in determining the accessibility of the EU archives and its role for European democracy. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies with special focus on Archival Science. / Den här masteruppsatsen behandlar tillgänglighetsfrågor i samband med EU:s arkiv- och dokumenthantering och dess roll och betydelse för demokratin inom EU. Först undersöktes förordning 1049/2001 med hjälp av en textanalys för att ta reda på hur EU värderar öppenhet. Därefter vändes fokus till de fall där tillgång till dokument nekats, trots Europeiska Ombudsmannens råd. Slutligen sammanfördes dessa komponenter för att skapa en bild av spänningsfältet mellan ideal och realitet. Studien visar att öppenhet framställs mycket positivt i förordningen. Emellertid stämmer den bilden inte överens med fallmaterialet. Detta visar hur EU i de enskilda fallen försökt motverka utvecklingen mot ökad öppenhet. En trolig slutsats vore att EU stödjer koncepten öppenhet och ansvarsskyldighet i teorin, men att attityden i praktiken snarare ligger nära begreppet ”responsibility” (Lewin 2007), som möjliggör en mer restriktiv inställning till öppenhet. Det lagliga ramverket är därmed inte den enda faktorn som påverkar hur tillgängliga EU:s handlingar verkligen är och vilken roll de spelar för demokratin inom unionen. Denna masteruppsats är skriven inom mastersprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek, museum), inriktning arkivvetenskap.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.