Den främsta orsaken till att man behöver arbeta och synliggöra riskerna med en verksamhets är att reducera riskerna för miljöolyckor som bara inte påverkar våra gemensamma resurser exempelvis grundvatten utan även riskerar människors hälsa. Genom krav från lagstiftning och krav från miljöledningssystem skall företaget genomföra riskanalys fortlöpande och systematiskt. Företaget kan på samma gång utnyttja miljöledningssystemets arbetssätt, PUFF-modell, för att leva upp till lagstiftningen, systematiskt och fortlöpande. Dessutom utnyttjas ledningssystemets olika rutiner som underlag till riskanalysen. Att integrera riskarbetet i miljöledningssystemet är av stor fördel, dessutom undviker man parallella system. Genomförd miljöriskanalys har använd sig endast av riskbaserade kvalitativa metoder så som grovanalys, felträdsanalys och händelseträdsanalys. Det är av främsta vikt vid kvalitativa analyser att rätt erfarenhet och kompetens finns tillgänglig för analysen. Genom grovanalysen har tre riskhändelser fått så höga riskpoäng att de hamnat inom det röda området i riskmatrisen. Därav har dessa analyserats vidare. Två av riskerna handlar om att lagra fossilt bränsle inom vattenskyddsområde. Den tredje högriskhändelsen är det faktum att GEAB saknar tillfredsställande kemikaliearbete då det saknas komplett kemikaliförteckning.

Purpose: This essay aims to examine the organizational and technical fire protection for the new emergency hospital in Västerås and analyze what measures are needed to ensure a safe hospital. By involving the staff and ensuring that they have the necessary knowledge and participation, one can ensure a safe care environment for the patients and create the conditions for dealing with potential dangers in an effective manner. Method: To achieve the objectives of the study the method involved carefully selected interviews with various professional roles possessing expertise in fire risks. Through these interviews, the aim was to attain a more comprehensive depiction of the results. In addition to the interviews, a versatile approach was adopted, encompassing surveys, site visits, literature reviews, and meticulous calculations of airlocks. Furthermore, data collection was augmented by utilizing documents from the Västmanland Region. Result: The outcome of the study showed a lack of knowledge, experience and ability to act when it comes to evacuation situations. The building was designed with fire safety in mind. Despite this, the opportunity to implement measures to further improve safety was identified. With regard to the building's fire protection, the possibility of implementing airlocks was identified to supplement and strengthen fire protection in departments where there were fewer fire cells. Conclusion: l the implementation of airlocks is important to improve the evacuation situation and safety. Regular evacuation drills should be prioritized to increase staff preparation and confidence. Measures such as clear fire separations, reliable fire alarm systems, automatic extinguishing systems and well-designed emergency escape routes need to be implemented to increase robustness and improve fire protection. This requires cooperation with fire safety experts. Airlocks can streamline the evacuation process for bedridden patients and staff, which is crucial for quick and safe evacuation in emergency situations.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt. Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet. Att identifiera risker kräver ett generellt tillvägagångsätt eftersom att individer inte innehar all den informationen som krävs för att veta vart alla diverse risker befinner sig i verksamheten. Problemet med riskvärdering är att kunskapen om vilka som påverkar vid tunnelprojekt är knappa. Verksamheter behöver hantera risker och verksamheter som inte gör det är mer sårbara om de ignorerar risk, betraktar risk som deras fiende eller endast planerar för en enda framtid. Forskningsfråga: Hur utförs riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen? Metod: Den här uppsatsen är en kvalitativ studie där vi som författare har använt en induktiv ansats. Empirin har samlats in från tre olika intervjuer kopplat till Varbergstunneln.  Resultat: Den största skillnaden mellan aktörerna är omfattningen av riskhanteringen och hur de metodiskt arbetar. Trafikverket genomför ett mycket större riskhanteringsarbete än Varbergs kommunala verksamhet. Riskidentifieringen är mer likartat mellan aktörerna, skillnaden är hur de metodiskt arbetar. Riskvärderingen är kvalitativ hos Trafikverket och kvantitativt hos Varbergs kommunala verksamhet. Hantering av risk genomförs inte på något metodiskt sätt hos Varbergs kommunala verksamhet, det enda som hanteras är ränterisker medan Trafikverket hanterar alla risker och genomför detta på ett metodiskt sätt. Slutsats: Riskhanteringen utförs på olika sätt beroende på vilket perspektiv aktören har och vilken typ av risk som riskhanteras. Riskhanteringen kan vara antingen metodisk eller icke-metodisk. Vår uppfattning är att detta beror på aktörens ansvar och hur komplicerat riskhanteringen är för aktören. Vilket perspektiv aktören har anser vi påverka om aktören är långsiktig eller kortsiktig. Trafikverket ska endast bli klar med projekteringen av tunneln medan Varbergs kommunala verksamhet ska leva med den i generationer framöver. / Purpose: The purpose is to describe and analyze the risk management of project risks and financial risks in the infrastructure project Varberg tunnel during the planning phase, in which two players have been studied, the Swedish Transport Administration and the Varberg municipal operations, and their perspective on risk management and how these actors' perspectives differ in order to get an understanding of how different types of risks and stakeholder risk manage from their perspective in an infrastructure project. Background and problem: The Swedish Transport Administration task is to ensure that trains arrive on time, transport is done as safely as possible and with the least possible environmental impact. Together with other stakeholders they will ensure that the best possible social utility is created for the money. On 21 March 2013, the government's admissibility decision of subprojects through Varberg to extend the railway from single track to double track. This is one of the biggest challenges in Varberg municipality, where the municipal and state planning must go hand in hand. There are considerable risks associated with infrastructure projects but there are also great opportunities for socio-economic profitability. To identify risks requires a general approach because the individuals do not possess all the information necessary to know where all the various risks are within the activity. The problem with risk assessment is that the knowledge of the risks affecting the tunnel project are scarce and therefore entails difficulty in valuing them. Businesses need to manage risks, and businesses that ignore the risk, consider the risk as their enemy or plan for just one future are more vulnerable. Research issue: How is risk management of project risks and financial risks in the infrastructure project Varberg tunnel during the planning phase? Methodology: This thesis is a qualitative study that uses an inductive approach. The empirical data is collected from three different interviews linked to the Varberg tunnel. Result: The main difference between the stakeholders is the scope of risk management. The Swedish Transport Administration is implementing a much larger risk management than the municipality of Varberg. Risk identification is more similar between the stakeholders, the difference is how they methodically work. Risk assessment is qualitative at the Swedish Transport Administration and quantitative at Varberg municipality. Management of risk is carried out not in any methodical way at Varberg municipality, the only manage interest rate risks while the Transport Administration manages all risks and implement this in a methodical way. Conclusions: Risk management is carried out in different ways depending on the perspective of the stakeholder and the type of risk that is risk managed. Risk management can be either methodological or non-methodical. Our view is that this is due to the stakeholder’s responsibility and the complexity of risk management for the stakeholder. Which perspective stakeholders have, we believe, affect if the stakeholder have a long term or short term perspective. The Swedish Transport Administration will only be done with projecting of the tunnel while the municipality of Varberg has to live with it in generations to come.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet. Genom att undersöka projektets risker kan organisationen förebygga och undvika att okontrollerade förändringar uppstår. I denna studie har vi valt att fokusera på interna förändringsprojekt inom en offentlig organisation, då offentliga organisationer var för oss ett nytt område. Att vi valt att studera interna förändringsprojekt beror på att vi anser att det finns många olika delar som kan påverka förändringsprojektets resultat, så som den ovan nämnda kulturen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en specifik offentlig organisation hanterar risker i deras interna förändringsprojekt. Vi ville även se på vilket sätt projektledarna i den offentliga organisationen genomförde riskanalyser. Uppsatsen resulterar även i ett förslag på hur riskanalyserna skulle kunna sett ut samt en enklare riskanalysmall. Uppsatsarbetet startades med sökandet efter litteratur om risker, riskhantering samt olika modeller av riskanalyser. Vi har valt att genomföra en kvalitativ empirisk undersökning där fem projekt har granskats och dess projektledare intervjuats. Alla dessa fem jobbar inom samma offentliga organisation. De dokumentstudier som vi genomförde på projekten resulterade i en förförståelse, som vi sedan tog med oss vid genomförandet av djupintervjuerna. Uppsatsarbetet fortsatte med en sammanställning utav de data vi fått in. Vi insåg snart att den dokumentation vi samlat in från projekten många gånger var bristfällig, vilket gjorde att vi lade mer krut på att analysera djupintervjuerna. Under analysen av materialet började vi skönja en röd tråd i projekten. Projektdokumentationen var dåligt uppdaterade, det saknades tydlig styrning inom projektgrupperna och det uppkom ofta osäkerhet om vilka roller ett projekt bör innehålla och vem man ska rapportera till. Av den anledningen har vi valt att avsluta vår studie med två punkter som bör tänkas på vid genomförandet av projekt, vikten av tydlig dokumentation och tydliga rollbeskrivningar. Vi har även valt att lägga in en enklare riskanalys som bilaga i slutet av uppsatsen.

<p>This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.</p>

This study is a degree project in environmental engineering at Mälardalens university. Its purpose has been to perform a risk assessment on whether or not any contaminations are present in the soil at two properties in Köping. The assessment was to be done accordingly to a method that has been set up by The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). The method for investigation of contaminated sites is called MIFO. MIFO consists of two stages. In the first stage historical studies, a visit at the site, and studies of maps make up the basic data for the risk assessment. This study only contains the first stage of MIFO. The properties that have been examined are Maskinisten 6 and Valhall 2 in Köping. At Maskinisten 6 the present building was built in the 1970s. The buildings on Valhall 2 was built in the early 1940s as a part of an old mechanical industry named KMV. These properties are now rented by LEAX Mekaniska AB which also is a mechanical industry. LEAX produces mechanical components for industries and vehicles. In LEAX processes, oils, cutting fluids and washing fluids are the most commonly used chemicals. The assessments of possible pollutants toxicity, the pollution levels, the possibility of spreading, and possible exposure on humans and or the environment has led to different risk classes for the two properties. Maskinisten 6 has been classed in risk class 3. Valhall 2 has been classed in risk class 2. The difference is due to the historical differences. At Valhall 2, an assumption has been made that some dangerous, for the business common, chemicals has been used at some point and at some quantities. This assumption was made due to the fact that mechanical industry has been the main activity on the location for about 70 years. If evidence that these dangerous chemicals have not been used at all can be shown, the risk assessment may be revalued.

<p>Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta–minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är <em>tippning till havs</em>, <em>utfyllnad i vik</em> eller <em>deponering på land</em>. <em>Stabilisering/solidifiering</em> (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas. Metoden går ut på att muddermassorna blandas med bindemedel och de eventuella föroreningarna binds då in i matrisen genom kemisk reaktion och fysikalisk inneslutning.  Syftet med examensarbetet är att, utifrån ett platsspecifikt perspektiv, undersöka hur föroreningsrisker kan jämföras mellan de fyra olika huvud–alternativen för hantering av muddermassor. Jämförelsen är tänkt att utgöra <em>en del</em> av ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för valet av hanteringsalternativ.</p><p>Arbetet har fokuserat på miljöriskanalys och främst på hur risker kan <em>kategoriseras, värderas</em> och <em>jämföras</em>. Metoden inkluderar en litteraturstudie, en undersökning av tillstånds–ansökningar för hamnutbyggnad, en fallstudie där användning av LCA-metodik, ”ekotoxicitetspotential” och Naturvårdsverkets riktvärdesmodell testats för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ i Oxelösunds hamn. Avslutningsvis genomfördes en serie intervjuer kring temat karaktärisering och jämförelser av risk i en s.k. Stakeholder Opinion Assessment (SOA).</p><p>I studien av tillståndsansökningarna för hamnutbyggnad konstaterades att jämförelser av platsspecifika föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade mudder–massor <em>inte görs.</em> Istället är det andra aspekter, t.ex. ekonomi, som avgör vilket alternativ som väljs. Varken ekotoxicitetspotential eller Naturvårdsverkets riktvärdesmodell visade sig vara lämpliga metoder för att beskriva och jämföra risker i det aktuella fallet. Av intervjuerna i SOA:n framgår att det råder delade meningar om hur risker ska beskrivas och på vilket sätt de kan jämföras och det finns ett stort behov av att utveckla nya sätt att beskriva och jämföra föroreningsrisker mellan olika alternativ och olika platser.</p><p>Arbetet har visat att det finns ett behov av att utveckla miljöriskanalysens avslutande steg, riskkaraktärisering och riskvärdering, eftersom det idag inte finns några konkreta metoder för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade muddermassor. För att förbättra beslutsunderlag föreslås därför en tydligare problemformulering och att övergripande platsspecifika scenarion för de olika alternativen tas fram. Viktigt aspekter att tydliggöra är skyddsobjekt, tidsskala, spridning och exponering. Jämförelsen av platsspecifika föroreningsrisker får inte heller bli allt för detaljerad, eftersom den bara är en del av ett större beslutsunderlag.</p> / <p>Large amounts of contaminated sediment has to be taken care of within the next few years since the sediment in Swedish sea lanes, ports and coastal areas have been contaminated by both heavy metals and organic pollutants over a long time period. Four options for handling contaminated dredged material were studied within this master thesis project. The three traditional methods are dumping the dredged material at sea, filling a bay with dredged material or putting the dredged material on a land disposal. Stabilization/solidification (s/s) is another option, where the contaminated dredged sediments are mixed with a binder that gives them greater strength, while immobilizing contaminants through chemical reactions or physical confinement in the structure. The aim of this thesis is to examine how risks of contamination can be compared between the four main options for management of dredged materials, in a site-specific perspective.</p><p>The main tool in the project has been environmental risk assessment with special focus on how risks can be categorized, measured and compared. The study includes a literature review, an examination of permit applications for port development, a case study where the LCA methodology, "potential eco-toxicity" and the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model was tested in order to compare the risks of contamination from the various management options in the port of Oxelösund. Finally a Stakeholder Opinion Assessment (SOA), by the theme risk characterization and risk comparison, was made.</p><p>The study of permit applications for port expansion has shown that the site-specific risks of contamination are not considered when choosing between management options of dredged materials. Instead other aspects, such as economy, determine the option chosen. Neither potential of eco-toxicity or the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model proved to be appropriate methods in order to describe and compare the risks associates with this case. The interviews in the SOA show that people disagree on how risks should be described and compared. There is a demand for new methods of describing and comparing risks associated with different management options for dredged materials at different sites.</p><p>This work has shown that well-known methods on how to compare risks of contamination between the different management options for contaminated dredged materials do not exist. There is also a need of developing the latter steps in the environmental risk assessment. To develop a better decision basis, a more explicit definition of the problem is proposed. It is particularly important to make site-specific descriptions of the various systems to be compared. The comparison of the site-specific risks of contamination should not be too detailed, since it is part of a larger decision support.</p> / Stabcon

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta–minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering på land. Stabilisering/solidifiering (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas. Metoden går ut på att muddermassorna blandas med bindemedel och de eventuella föroreningarna binds då in i matrisen genom kemisk reaktion och fysikalisk inneslutning.  Syftet med examensarbetet är att, utifrån ett platsspecifikt perspektiv, undersöka hur föroreningsrisker kan jämföras mellan de fyra olika huvud–alternativen för hantering av muddermassor. Jämförelsen är tänkt att utgöra en del av ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för valet av hanteringsalternativ. Arbetet har fokuserat på miljöriskanalys och främst på hur risker kan kategoriseras, värderas och jämföras. Metoden inkluderar en litteraturstudie, en undersökning av tillstånds–ansökningar för hamnutbyggnad, en fallstudie där användning av LCA-metodik, ”ekotoxicitetspotential” och Naturvårdsverkets riktvärdesmodell testats för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ i Oxelösunds hamn. Avslutningsvis genomfördes en serie intervjuer kring temat karaktärisering och jämförelser av risk i en s.k. Stakeholder Opinion Assessment (SOA). I studien av tillståndsansökningarna för hamnutbyggnad konstaterades att jämförelser av platsspecifika föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade mudder–massor inte görs. Istället är det andra aspekter, t.ex. ekonomi, som avgör vilket alternativ som väljs. Varken ekotoxicitetspotential eller Naturvårdsverkets riktvärdesmodell visade sig vara lämpliga metoder för att beskriva och jämföra risker i det aktuella fallet. Av intervjuerna i SOA:n framgår att det råder delade meningar om hur risker ska beskrivas och på vilket sätt de kan jämföras och det finns ett stort behov av att utveckla nya sätt att beskriva och jämföra föroreningsrisker mellan olika alternativ och olika platser. Arbetet har visat att det finns ett behov av att utveckla miljöriskanalysens avslutande steg, riskkaraktärisering och riskvärdering, eftersom det idag inte finns några konkreta metoder för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade muddermassor. För att förbättra beslutsunderlag föreslås därför en tydligare problemformulering och att övergripande platsspecifika scenarion för de olika alternativen tas fram. Viktigt aspekter att tydliggöra är skyddsobjekt, tidsskala, spridning och exponering. Jämförelsen av platsspecifika föroreningsrisker får inte heller bli allt för detaljerad, eftersom den bara är en del av ett större beslutsunderlag. / Large amounts of contaminated sediment has to be taken care of within the next few years since the sediment in Swedish sea lanes, ports and coastal areas have been contaminated by both heavy metals and organic pollutants over a long time period. Four options for handling contaminated dredged material were studied within this master thesis project. The three traditional methods are dumping the dredged material at sea, filling a bay with dredged material or putting the dredged material on a land disposal. Stabilization/solidification (s/s) is another option, where the contaminated dredged sediments are mixed with a binder that gives them greater strength, while immobilizing contaminants through chemical reactions or physical confinement in the structure. The aim of this thesis is to examine how risks of contamination can be compared between the four main options for management of dredged materials, in a site-specific perspective. The main tool in the project has been environmental risk assessment with special focus on how risks can be categorized, measured and compared. The study includes a literature review, an examination of permit applications for port development, a case study where the LCA methodology, "potential eco-toxicity" and the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model was tested in order to compare the risks of contamination from the various management options in the port of Oxelösund. Finally a Stakeholder Opinion Assessment (SOA), by the theme risk characterization and risk comparison, was made. The study of permit applications for port expansion has shown that the site-specific risks of contamination are not considered when choosing between management options of dredged materials. Instead other aspects, such as economy, determine the option chosen. Neither potential of eco-toxicity or the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model proved to be appropriate methods in order to describe and compare the risks associates with this case. The interviews in the SOA show that people disagree on how risks should be described and compared. There is a demand for new methods of describing and comparing risks associated with different management options for dredged materials at different sites. This work has shown that well-known methods on how to compare risks of contamination between the different management options for contaminated dredged materials do not exist. There is also a need of developing the latter steps in the environmental risk assessment. To develop a better decision basis, a more explicit definition of the problem is proposed. It is particularly important to make site-specific descriptions of the various systems to be compared. The comparison of the site-specific risks of contamination should not be too detailed, since it is part of a larger decision support. / Stabcon

Counterparty risk calculations have gained importance after the latest financial crisis. The bankruptcy of Lehman Brothers showed that even large financial institutiones face a risk of default. Hence, it is important to measure the risk of default for all the contracts written between financial institutions. Credit Value Adjustment, CVA, is an industry standard method for such calculations. Nevertheless, the implementation of this method is contract dependent and the necessary computer simulations can be very intensive. Monte Carlo simulations have for a long time been known as a precise but slow technique to evaluate the cash flows for contracts of all kinds. Measuring the exposure of a contract written on structured products might require half a day of calculations if the implementation is written without significant optimization. Several ideas have been presented by researchers and applied in the industry, the idea explored and implemented in this thesis was based on using Artificial Neural Networks in Python. This procedure require a decomposition of the Expected Exposure calculation within the CVA and generating a large data set using a standard Monte Carlo simulation. Three network architectures have been tested and the final performance was compared with using standard techniques for the very same calculation. The performance gain was significant, a portfolio of 100 counterparties with 10 contracts each would take 20 minutes of calculations in total when using the best performing architecture whereas a parallel C++ implementation of the standard method would require 2.6 days.

Produktutveckling är en generellt riskfylld bransch med stora investeringar och många saker som kan gå fel under projektens gång. Genom att tidigt i projekt identifiera risker och problemområden är det också lättare att undvika att problem uppstår. Under detta examensarbete studerades tre svenska företags riskhanteringsprocess genom intervjuer av projektledare på företagen. Detta examensarbete redogör också för aktuell forskning inom riskhantering men fokuserar även på organisatoriskt lärande och vikten av kundkrav, kopplat till risker i produktutvecklingsprojekt. Målet med arbetet var att föreslå olika förbättrings- och implementeringsmöjligheter för företag i deras riskhanteringsarbete med avseende på deras befintliga produktutvecklingsprocess. Det som framkommit under denna studie tyder på att en stor förståelse av kundkrav, kombinerat med en tydlig projektstruktur och arbete med organisatoriskt lärande, kan användas för att identifiera och minimera risker i produktutvecklingsprojekt. När kundkrav är uttryckt i mätbara variabler kan dessa kommuniceras så att alla inblandade har samma förväntningar på projektet vilket då leder till en minskad osäkerhet och färre risker. Studien tyder på att det finns många krav som är svåra att definiera, men när organisationen arbetar aktivt för att bevara och sprida definitioner av kundkrav som de stött på i tidigare projekt kan missuppfattningar minska och tidsbesparingar göras. Genom att ha en tydlig struktur och projektprocess är det också möjligt att implementera lärdomar i organisationen, där företag kan använda befintliga system och avstämningsmöten för att bevara och sprida kunskap. / Product development is a generally risky business with great investments and numerous things that can go wrong during the projects. By defining risks and problem areas early in the projects, the occurrence of problems can be avoided. During this bachelor thesis the risk handling process of three Swedish companies were studied by interviewing project managers working there. This report also accounts for current research within risk management, as well as organizational learning and the importance of customer demands, in relation to risks in product development projects. The aim for this bachelor thesis was to give suggestions on how companies can improve their risk handling in regards to their existing product development process. This study indicates that a great understanding of customer demands, combined with a clear project structure and organizational learning, can be used to identify and minimize risks in product development projects. When the customer demands are expressed using metric variables they can also be communicated to the team so that everyone involved have the same expectations on the project, which leads to reduced uncertainties and fewer risks. The study indicates that many demands are difficult to define, but when the organization actively works to preserve and distribute definitions of customer demands that they have previously encountered, it leads to fewer misconceptions and helps reduce project delays. By using a clear structure and project process it is also possible to implement lessons learned into the organization, using existing systems and scheduled meetings as a way to preserve and distribute knowledge.