Denna studie fokuserar på bankers syn på företagsrekonstruktion i förhållande till konkurs. Banker är skyldiga att bevara den finansiella balansen i samhället. Samtidigt vill bankernamaximera sina vinster genom att inte låna ut pengar till mindre kreditvärdiga företag. Dethänder trots det att banker lånar ut pengar till företag som senare får betalningssvårigheter. Dessa företag kan då behöva genomgå företagsrekonstruktion enligt lag alternativt konkurs. Det finns en risk för att bankernas och andra prioriterade fordringsägares säkerheter ska minska i värde under en företagsrekonstruktion. Av denna anledning tenderar kreditgivare med goda säkerheter att i större utsträckning än oprioriterade fordringsägare inte gå med påföretagsrekonstruktion enligt tidigare forskning. Banker i Sverige säger emellertid sällan nej till företagsrekonstruktioner. Det finns således motsägelser kring banker ochföretagsrekonstruktion i svensk kontext. Detta utgör ett forskningsgap som denna studie avseratt minska genom att risker och riskhantering, intressentorientering samt kreditbedömningsmodeller studeras i förhållande till bankers bedömning vidföretagsrekonstruktion. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banker i Sverige ställer sig till företagsrekonstruktion enligt lag i förhållande till konkurs. Detta genom att besvara problemformuleringen; Hur bedömer banker i Sverige företag som befinner sig i företagsrekonstruktion och varför utförs bedömningen på detta sätt? För att uppnå syftet i studien tillämpas en kvalitativ metod där den insamlade empirin består av intervjuer med tio ekonomer eller jurister på banker i Sverige. Denna studie visar att banker främst bedömer risken för banken då ett företag befinner sig i företagsrekonstruktion och eventuell påverkan för övriga samhället bedöms i mindre omfattning. För att bedöma risken tillämpas faktorer som liknar fempunktsmodellen (5C) med den skillnaden att företagsvolym bedöms istället för personliga egenskaper. Banker är positiva till att genomföra företagsrekonstruktion då dessa faktorer befinner sig på en acceptabel nivå vid bedömning. Dock skiljer sig synen på företagsrekonstruktion mellan ekonomer och jurister. Att banker sällan försöker blockera företagsrekonstruktioner beror på att det är relativt lätt för företag att få dessa beviljade i domstol. Således är det svårt för banker att blockera företagsrekonstruktioner även om de riskerar att ta skada. / This study focuses on banks' view of corporate reconstruction relative to bankruptcy. Banks are obligated to maintain the financial balance in society. At the same time, the banks want to maximize profits by lending money to viable and creditworthy firms. It happens, nevertheless, that banks lend money to firms that later face insolvency. These firms may then need to undergo corporate reconstruction according to the law or enter liquidating bankruptcy. During a corporate reconstruction, banks and other prioritized creditors may face the risk that their collateral will decrease in value. For this reason, according to previous research, secured creditors tend to reject the corporate reconstruction to a greater extent than unsecured creditors. However, banks in Sweden rarely say no to corporate reconstructions. Thus, there are contradictions about banks and corporate reconstruction in Swedish context. This is a research gap that this study intends to reduce by studying risks and risk management, stakeholder orientation and credit assessment models in relation to banks' assessment incorporate reconstruction. The purpose of the present study is to increase understanding of how banks in Sweden perceive corporate reconstruction according to the law relative to liquidating bankruptcy. This is accomplished by answering the research question; How do banks in Sweden assess firms that are undergoing corporate reconstruction and why is the assessment performed in such way? To fulfill the purpose of the present study, a qualitative method is applied where the collected empirical data consists of interviews with ten economists or bank lawyers at banks in Sweden. Findings in this study shows that banks primarily assess the risk to the bank when a companyis in corporate reconstruction. Potential impact on the rest of society is assessed to a lesser extent. In order to assess the risk, factors like the five C; s are applied, with the difference that company volume is assessed instead of character. Banks are positive to corporate reconstruction when these factors are at an acceptable level when assessing. However, economists and bank lawyers have different opinions about corporate reconstruction. The fact that banks rarely try to block corporate reconstructions is caused by the fact that it is relatively easy for firms to receive court approval. Thus, it is difficult for banks to block corporate reconstructions even if they risk having negative effects.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet. Genom att undersöka projektets risker kan organisationen förebygga och undvika att okontrollerade förändringar uppstår. I denna studie har vi valt att fokusera på interna förändringsprojekt inom en offentlig organisation, då offentliga organisationer var för oss ett nytt område. Att vi valt att studera interna förändringsprojekt beror på att vi anser att det finns många olika delar som kan påverka förändringsprojektets resultat, så som den ovan nämnda kulturen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en specifik offentlig organisation hanterar risker i deras interna förändringsprojekt. Vi ville även se på vilket sätt projektledarna i den offentliga organisationen genomförde riskanalyser. Uppsatsen resulterar även i ett förslag på hur riskanalyserna skulle kunna sett ut samt en enklare riskanalysmall. Uppsatsarbetet startades med sökandet efter litteratur om risker, riskhantering samt olika modeller av riskanalyser. Vi har valt att genomföra en kvalitativ empirisk undersökning där fem projekt har granskats och dess projektledare intervjuats. Alla dessa fem jobbar inom samma offentliga organisation. De dokumentstudier som vi genomförde på projekten resulterade i en förförståelse, som vi sedan tog med oss vid genomförandet av djupintervjuerna. Uppsatsarbetet fortsatte med en sammanställning utav de data vi fått in. Vi insåg snart att den dokumentation vi samlat in från projekten många gånger var bristfällig, vilket gjorde att vi lade mer krut på att analysera djupintervjuerna. Under analysen av materialet började vi skönja en röd tråd i projekten. Projektdokumentationen var dåligt uppdaterade, det saknades tydlig styrning inom projektgrupperna och det uppkom ofta osäkerhet om vilka roller ett projekt bör innehålla och vem man ska rapportera till. Av den anledningen har vi valt att avsluta vår studie med två punkter som bör tänkas på vid genomförandet av projekt, vikten av tydlig dokumentation och tydliga rollbeskrivningar. Vi har även valt att lägga in en enklare riskanalys som bilaga i slutet av uppsatsen.