No description available.

No description available.

The purpose of the study is to analyze what conditions the specific company provides employees to enable organizational learning. To clarify the framing of the study a few quastions has been specified to narrow the issu. The questions that has been used are: what opportunities does the company creat to enable organizational learning and how does the emplyees contribute to organizational learning. In the search of knowledge to the previously questions this study becames a qualitative study with an ethnographic approach based on observations and interviews. This method gives the knowledge that makes us understand the actions that takes place in the oraganization and the shared image the oraganization provides. An understanding for the employees and the organization has been achived after compiling the empirical material from observation notes and transcripts from the interviews In the work whit the analysis the empirical material based on transcripts and observation notes has been the main material. The analys is made and constructed acording to an three dregres division of interpretation. By using the three degrees of interpretations in the work whit the material the results has been presented together whit an analysis. The result shows how organizational learning within the company is made possible by the opportunities for learning the individuals are given. The company provides oppertunerties for the individual to learn and for the new learning to transfer to the group then. By creatning oppertunites for the group to learn it enabels the learning to then be used by the organization. These possibilities to learn show how the company creates opportunities for organizational learning. With support from the empirical results we can see that the individuals and the organization allows development and learning for eachother. There is a mutual dependency where one would not work without the other. This provides opportunities for organizational learning and continued development of the company despite the small professional skills the individuals carries whit them entering the comany.

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2006.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång. Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.  Det finns en mängd stora som små, komplicerade och mindre svåra aspekter som har en avgörande betydelse för att en verksamhet genom etisk reflektion utvecklas till en lärande organisation. Effekter som framförallt redovisats ha en stor betydelse, är vikten av en närvarande och stöttande chef, gemensam vision och vårdfilosofi samt en öppenhet i det vårdande teamet. Erkännande och stöd var viktigt för personalen. De vill ha bekräftelse att de utför vård av god kvalité, som leder till en ökad arbetsglädje. En etisk reflektion, dvs. att fundera och diskutera över händelser eller svårigheter och att spegla dessa med varandra ger personalen möjlighet till personlig utveckling och detta utmynnar i att verksamheten utvecklar ett organisatoriskt lärande. En svårighet ute i verksamheterna är att avsätta tid i konkurrens med ”allt annat”. Detta är givetvis en ledningsfråga men forskningen visar att palliativt förhållningssätt med en struktur för reflektion minskar risken för att vårdtagarnas värdighet hotas.

<p>Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.</p>

Frågeställning: Vilka faktorer har möjlighet att underlätta för både idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer? Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har är att de har svårt att få sina genererade idéer att verkligen implementeras på avdelningar. I dagsläget får platscheferna välja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de är ansvariga över. Många idéer sällan genomförda, vilket är något de vill förbättra. Den problematik som författarna står inför är att försöka skapa en lösning, eller förslag på hur denna process samt förslagens hållbarhet kan förbättras. Syfte: Syftet är att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att åtgärda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlätta processen i sin helhet, från idé till implementering. Metod: Bygger på en kvalitativ ansats Slutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förståelse. Denna modell har skapats genom att se över de förutsättningar hos det kontaktade företaget som finns i dagsläget, kombinerat med tidigare forskning som stöd för de förslag som författarna står för. Den ökade förståelsen består bland annat av hur ledarskap kan bidra till idégenerering, eller hur en organisation kan dra nytta utav organisatoriskt lärande.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering. Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda. Vårt teorikapitel präglas av två delar: organisatoriskt lärande samt faktorer som vi anser vara av stor vikt vid ett profileringsarbete. De två delarna framkommer under rubrikerna historia och framtid. Genom analysen har vi kommit fram till att projektgruppen för Kalmar Slott har mycket att hämta från historien. För att lyckas med att bygga upp en ny profil för Kalmar Slott krävs det grundliga utvärderingar och en gemensam vision samt satsningar på marknadsföring, näringslivet, lokalbefolkningen och turism. Tack vare projektgruppens höga ambitioner och en vilja att se framåt i tiden ser vi inga hinder för en framtida profilering av Kalmar Slott som en internationell mötesplats.

Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt prediceradevälbefinnande.Anställningsbarhet,socialtstödoch anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget,socialtstödprediceradeävenengagemangtill bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.

Denna uppsats fokuserar på fältet organisatoriskt lärande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lärande är, är av vikt för utvecklingen av området. Vi tar vår utgångspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lär sig och att man snarare bör studera detta lärande och utveckla detta istället för att söka formulera en exakt definition. Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lärande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi känner igen som organisatoriskt lärande. Vilket föranleder oss att ta rygg på den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sådan och ett bifall till uppmaningen att istället studera och utveckla det lärande som pågår.