I dagens upphandlingar av projekt konkurrerar byggföretag både om att bygga billigt men också om att bygga snabbt. Därför är god byggbarhet viktigt för en effektiv planering. För att utföra ett byggprojekt gäller det att alla delar i ett projekt samverkar. Alla människor i ett projekt sitter på erfarenheter som kan hjälpa för att undvika att misstag upprepas. Erfarenheter och kunskap är informationhållare som bör spridas mellan alla aktörer i ett projekt för en god byggbarhet och planering. Att utvärdera vad som går bra men också mindre bra är viktigt för förbättringsarbete av arbetsmoment och processer. Arbetets studie är att granska följande delar på några projekt hos Skanska Sverige Hus Stockholm. • Granska hur erfarenhetsåterföring används för att förbättra byggbarhet och planering inom kommersiell byggproduktion. • Granska hur organisatoriskt lärande och erfarenhetsåterföring sker mellan strategisk nivå till operationell nivå. • Granska hur olika former för organisatoriskt lärande mellan projekt kan utvecklas för god byggbarhet och planering. Fokus ligger på yrkesarbetarna, grunden i ett byggföretaget, som ofta inte sitter i beslutsfattande positioner. Studien lyfter i vilka faktorer som främjas av organisatoriskt lärande och vad det innebär med kunskap både som individ och som en organisation. Med hjälp av erfarenheter kan en organisation växa. En organisation är uppbyggt av sina anställda och deras erfarenheter bör ses som en resurs. Byggbarhet beskrivs vara det element som kan effektiviserar projekt och kan förändras i tidigt skede genom att få in erfarenheter om fungerande eller inte fungerande arbetsmoment eller byggnadsmaterial. De personer som sitter på denna kunskap är dem som praktiskt arbetar med det varje dag, det vill säga yrkesarbetarna. I dagsläget är det ofta projektledningens olika medlemmar som tar beslut på egen hand, utan en praktisk kunskap. Detta framkommer i både observationerna och intervjuerna. Projektledningen har en begränsad praktisk kunskap och yrkesarbetarna känner ett utanförskap. Yrkesarbetarna har åsikter men de vet inte vem de ska vända sig till. I vissa fall antar yrkesarbetarna att ingen bryr sig om deras åsikter ändå. Det är en tråkig inställning som tyder att det organisatoriska lärandet inte märks av i organisationens grund. Däremot säger organisationens mål och visioner att arbete för att dela erfarenheter är viktigt. Detta arbete mot organisationens mål sker till största del bara på strategisk nivå och har inte nått till yrkesarbetarna på operationell nivå. Resultates grundstenar i detta arbete är att börja prata och lyssna på varandra. För att förstå varandra behövs information och erfarenheter spridas mellan alla anställda i organisationen. Studien visar att det behövs strukturella medel för spridning av information, dokumentation och implementering. Det måste visas från organisationens strategiska sida att all kunskap är lika värd och alla bör känna att deras erfarenhet är viktig. I dagsläget har den operationella nivån svårt att veta hur den kan påverka och resultaten visar tydligt att YA har liten påverkan i beslut för bättre byggbarhet och planering

CSR and corporate sustainability have long been seen as a way for companies to strengthen legitimacy and competitiveness. However, there is conceptual confusion about CSR and sustainability, how the concepts are defined, used and operationalized within companies. The purpose of the thesis is to investigate how the concepts of CSR and sustainability are understood and operationalized by Swedish companies in their sustainability reports, and whether the concepts are used as interchangeable. The study is carried out on the basis of a qualitative content analysis of sustainability reports. Theories in CSR, sustainability and sensemaking, as well as previous research on the interchangeability of the concepts are used to analyze and discuss the results of the content analysis. The study thus contributes to an increased understanding of the meaning of the concepts and how they create meaning in an organizational perspective. Something that affects how information products, in this case sustainability reports, are both written and perceived by its readers. The results of the study show that the concepts, despite different historical backgrounds, have converged. Companies understand and operationalize CSR as the social dimension of corporate sustainability, and in some cases use the concepts as synonyms as a way to reach the company´s strategic goals and advance sustainable development. Companies thus construct their own interpretations with the aim of making the concepts meaningful to the organization.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.

Krisers utseende, omfång och konsekvenser tycks idag spegla människans globaliserade levnadssätt. Idag talar vi snarare om kriser som inte tar hänsyn till territoriella gränser utan drabbar multipla länder och ibland även kontinenter. Bland de gränsöverskridande hot som har sett en betydande ökning i världen är terrorism motiverad av våldbejakande islamism. I ljuset av terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och utvecklingen i vår omvärld har dels förändringar av det befintliga ramverket ägt rum likväl som införandet av nya verktyg i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Med empirisk ansats granskar studien förändringarna som har ägt rum i samband med att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) övertog samordningsansvaret 2018. Dessa förändringar begripliggörs med användning av Fiol och Lyles (1985) ramverk för organisatoriskt lärande. Studien påvisar att förändringarna i huvudsak har tagit form utifrån en lärandeprocess på låg nivå vilket har medfört anpassningar och justeringar av verksamheten sedan CVE inrättades. Därutöver har en viss normförskjutning ägt rum från den demokratifrämjande dimensionen mot en brottsbekämpande sådan vilket indikerar ett lärande på hög nivå och tycks vara en produkt av den förändrade omfattningen av våldsbejakande extremism i Sverige. Slutsatsen visar att den avsevärt förändrade hotbilden inte har givit upphov till en omfattande reformering av Sveriges samordning mot våldsbejakande extremism. Framtida kriser och hot av liknande komplex natur kommer vara mer vanligt förekommande i Sverige och övriga världen. Hur länder har lärt sig och kommer lära sig banar väg för hur väl de kan hanteras. Studien som helhet för samman gränsöverskridande hot och kriser med organisatoriskt lärande i syfte att dels fylla behovet av dels vetenskaplig men även samhällelig förståelse för de utmaningar som länders krisberedskap i allt högre utsträckning ställs inför.

Syftet med denna studie var att undersöka om Corporate Social Responsibility (CSR) kunde predicera de anställdas organisatoriska engagemang (OC). De tre olika dimensionerna inom CSR; miljö, socialt och ekonomiskt ansvarstagande togs i beaktning för att undersöka vilka av dem som kunde predicera respektive dimension av OC; affektivt engagemang, varaktighet i organisationen och normativt engagemang. Frågeställningarna formulerades således; ”Går det att finna ett samband mellan de tre dimensionerna i organisationernas CSR-arbete och de tre dimensionerna i de anställdas organisatoriska engagemang (OC)?”Vilka av de tre dimensionerna av CSR kan predicera de tre dimensionerna av OC hos de anställda?”. Studien genomfördes efter en kvantitativ design bestående av en webbaserad enkät som besvarades av 98 personer anställda inom privat sektor i Mellansverige. Data analyserades med tre multipla regressionsanalyser. Resultatet visade på att det förelåg ett signifikant samband mellan den sociala aspekten av CSR mot samtliga aspekter inom OC. Resultatet visade även att det inte förelåg något signifikant samband mellan varken den ekonomiska eller miljömässiga aspekten av CSR mot aspekterna inom OC. Slutsatsen av denna undersökning blev att det är av stor vikt att aktivt arbeta med CSR-frågor för att ha ett organisatoriskt engagemang hos de anställda.

Byggbranschen är och har historiskt sett varit mansdominerad, samt en av Sveriges mest könssegregerade branscher. Mot bakgrund av detta arbetar idag aktörer inom branschen aktivt tillsammans med Sveriges regering för att utjämna den rådande könsfördelningen och attrahera fler kvinnor till branschen. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga lärlingars upplevelser av att gå ett traditionellt lärlingsprogram och deras förväntningar som finns på framtiden inom den mansdominerade byggbranschen. Genom en kvalitativ studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med kvinnliga lärlingar på ett medelstort svenskt byggföretag. Materialet har analyserats utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i fyra temaområden: Arbetsklimat, Arbetsgivarens betydelse, Fysisk arbetsmiljö och Fler kvinnor i branschen. Studiens resultatdel belyste både för- och nackdelar med att arbeta inom en mansdominerad bransch som kvinna, samt vilka faktorer som kan påverka valet av att söka sig till branschen som kvinna i minoritetsposition.

Multiple studies have shown that organizational learning have a positive effect on military organizations. This is especially true in contemporary warfare, where cyber and information warfare increases to influence modern warfare means and methods. To counter this, it is important that the processes of organizational learning is functional and allows innovations to change what soldiers learn, to better equip them for the conflict of the future.   This essay analyses the Swedish army’s policy documents regarding organizational learning and solider education to expose barriers described by Schilling et.al., which might hinder processes within organizational learning. The purpose of the study is thus to show how policy documents influences organizational learning by enabling or hindering this process.  The results show that many of the barriers described by Schilling et.al is covered and adequately handled within the policy documents of the army, but not all of them. Most notable is the army’s attitude towards the technological development regarding warfare, which is said to risk making innovation from past experiences obsolete, hindering the innovation's path through the organization and thus risk that useful innovations are discarded which in turn can lead to risks in a presumptive conflict.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur självledarskap tar sig uttryck i mäklaryrket, utifrån både ledar- och medarbetarperspektiv.  Metod: Efter att ha identifierat problemområde samt utformat en teoretisk referensram genomfördes totalt 11 semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är fyra ledare och sju stycken registrerade fastighetsmäklare. Efter transkribering av samtliga intervjuer framställdes primära datan och empiri/analys kapitlet.  Slutsats: Självledarskap är vanligt förekommande inom fastighetsmäklarbranschen. Ett resultat till detta är att ledarna anser att självledarskap är av vikt, och är något de arbetar aktivt med att förbättra hos sina medarbetare. Det går att se en tendens till att gott självledarskap har en positiv påverkan på hur fastighetsmäklarna presterar men kan inte sägas till vilken grad.   Examensarbetets bidrag: Teoretiska bidraget är att ledarens eget självledarskap är inte av betydelse i den mån att kunna motivera medarbetare till självledarskap. Trots brister i eget självledarskap så verkar ledare ändå kunna motivera andra att använda självledarskap.  Praktiska bidraget är att fastighetsmäklare uppmuntrar till självledarskapsstrategier i verkligheten. Att använda sig av självledarskapsstrategier är något fastighetsmäklare använder sig av i sin yrkesroll.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning inom området är att ta reda på i vilken utsträckning en medarbetares prestationer påverkas vid utövande av självledarskap.  Ytterligare ett förslag är till vilken grad en medarbetare påverkas av ledaren vid utövande av självledarskap. Personer med mindre tendens att utöva självledarskap kan påverkas mer än ändra, eller mer än de som redan har gott självledarskap?  Nyckelord: Självledarskap, Organisatoriskt ledarskap, Prestation och Fastighetsmäklare

Alla företag har ett juridiskt ansvar att upprätta årsredovisningar och bokföra enligt gällande lagar och regler. Då utformningen av redovisningen varit detsamma under en längre period har de senaste årens digitala utveckling, och inte minst pandemins nedslag, påskyndat företags arbetssätt till ett mer digitalt. Tidigare forskning har lyft att SME-företag har begränsade resurser och att de därmed ofta väljer att outsourca sin redovisning till redovisningsbyråer. Detta skulle kunna innebära att synen på vad en digitaliserad redovisning är och vilka möjligheter och problem som den bidrar med skiljer sig åt mellan företag och redovisningsbyråer. Syftet med studien är därför att undersöka varför den kan finnas ett motstånd för svenska SME-företag att vilja digitalisera sin redovisning och om det valet har något med företagets eventuella outsourcing till externa parter att göra. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar valet av en digitaliserad redovisning utförs en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för SME-företag både inom redovisningsbyråer men också inom tre olika verksamhetsområden (hotell och restaurang, fastigheter och säkerhet). Intervjuerna analyseras enligt en tematisk analys och presenteras sedan uppdelat på redovisningsbyråer och företagens olika professioner genom återkoppling till tidigare forskning och teorier. Slutsatsen i studien är att både redovisningsbyråerna och företagen ser stora fördelar med en digitaliserad redovisning då den effektiviserar redovisningsprocessen. Dock menar redovisningsbyråerna att det största motståndet till en fullt digitaliserad redovisning är deras kunder och de lagar och den reglering som finns att förhålla sig till. Företagen anser att de är tillräckligt digitaliserade och därmed saknar behov av att implementera den digitala redovisningen fullt ut. Vidare upplever företagen viss osäkerhet för eventuella digitala intrång som kan ske när de väljer att digitalisera redovisningen. Denna skillnad mellan redovisningsbyråer och företag kan förklara varför det finns ett motstånd till att digitalisera redovisningen.

Då arbetsmarknaden numera kännetecknas av en hög rörlighet, där individer som ofta byterarbete, behöver organisationer förstå varför anställda väljer att stanna kvar. Syftet med studienär att öka förståelsen för varför anställda väljer att stanna i en organisation samt att dra lärdomarfrån hur en organisation aktivt arbetar med bibehållandet. Som underlag till analysen av studiens resultat identifierades, med hjälp av tidigare forskning, tre faktorer som anses påverka bibehållandet av anställda. Faktorerna har i tidigare forskning gett förklaring till personalomsättning och i enstaka fall varför anställda stannar kvar. Det empiriska materialet i studien bygger på nio intervjuer med anställda på ICA Sverige AB, varav fyra är HR-chefer. Utifrån resultatet identifierades en tillkommande faktor, intern rekrytering. Utifrån studiens slutsatser anses faktorerna arbetsklimat, passform, organisatoriskt stöd och internrekrytering ha betydande roll i varför anställda väljer att stanna kvar i en organisation.