Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys. Resultatet indikerade att bemanningskonsulterna utvecklar dubbla organisatoriska engagemang som påverkas av olika faktorer. De kritiska faktorerna är karriärmöjlighet, arbetskrav och inflytande, anställningsotrygghet, lön och förmåner, sociala aktiviteter och stöd, organisatorisk insyn samt personalsammansättning. Resultatet kopplas till forskning inom det psykologiska kontraktet. Studien visar att framtida forskning kvantitativt bör mäta huruvida de identifierade faktorerna på olika sätt påverkar organisatoriskt engagemang till bemanningsföretag och klientföretag.

Title: The role of social media on today‘s markets – Companies‘ desire to understand theircustomers Authors: Kristoffer Avci-Nåmark & Patrik Widlund Background: The markets of today are characterized by dynamic conditions because of thecontinuous change in consumer preference. Due to this, the interaction between the company and its consumers is gaining importance as companies find the need to increase their knowledge about the market. Out of this need social media has emerged as a tool forcompanies to improve their communication with customers. The popularity of social media isincreasing at a rapid rate and sites such as Facebook now has around 500 million usersworldwide. Despite this popularity companies are still reluctant to invest money in their use of social media because they lack the knowledge necessary to use it with effectiveness. Even those who are using it claim that there is a need for improvement in terms of how to evaluate the performance of social media and the results that it generates. Purpose: In this thesis we intend to explain the possibilities of organizational learning that may arise from the use of social media and increase the usefulness of social media by explaining how companies can evaluate their own use of it. Methodology: We have in this thesis, through a qualitative approach, collected data oncompanies who are considered relevant for the purpose of the thesis. By using these examplesand theories on both organizational learning and measurements of effectiveness we have completed an analysis on how companies can use social media and evaluate their own use. Conclusion: Despite the development of social media there are still some problems that mustbe solved. The correlation between social media and organizational learning is displayed in the companies we have analyzed where these companies have managed to improve their understanding of how their customers think. There are still no complete models or measurements on how to evaluate social media as a tool for organizational learning. Future research should therefore focus on developing this part of the process in order to enable the continued growth of social media. Key words: Social media, organizational learning, evaluation, effectiveness.

ABSTRACT Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson Handledare: Denis Frank Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen. Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

Lärande är nödvändigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbättras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lärande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lärande. Syftet med denna studie är att beskriva de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. Den organisationen som studerats är en hemtjänstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjänstgruppen. Studien hade sin ansats i kritisk realism och strävade därmed efter att avtäcka de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. I resultatet redovisas de mekanismer som antas ha haft effekt på detta lärande. Dessa diskuteras sedan i förhållande till vilken effekt de kan ha haft på lärandet i organisationen. Det visade sig att lärandet i en organisation påverkas av flera olika faktorer som tillsammans utgör det sammanhang som antingen gynnar eller hämmar lärande. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande. För att besvara forskningsfrågorna har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta chefer, varav fyra deltar i programmets första steg och fyra i dess andra steg. Resultatet visar att utvecklingsprogrammet i sig genererat goda förutsättningar för såväl individuellt som organisatoriskt lärande genom att det funnits en relevant och gemensam målsättning och ett upplevt handlings - och beslutsutrymme. Lärprocessen har kännetecknats av diskussion, erfarenhetsutbyte, reflektion, eget skapande och beslutsfattande vilket i sig bidragit till att utveckla ledarskap och samarbete. Resultatet visar dock även att gamification haft en liten betydelse som redskap i detta sammanhang. Slutsatser av uppsatsen är att om gamification ska skapa goda förutsättningar för lärande krävs det ett relevant syfte, en fungerande teknik samt en behovsanpassning för användarlogik och lärandenivå. Därutöver tycks personligt intresse för att tävla liksom deltagarnas syn på spel i förhållande till sitt yrke ha betydelse för lärande och utveckling.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka ett high-tech företag och hur dess kundrelationer ser ut samt vilken typ av lönsamhetsbedömningar företaget gör på dess kunder som är low-tech företag. Uppsatsen utgår från det teoretiska ramverk som Lind och Strömsten (2006) arbetat fram om kundrelationer och tillhörande lämpliga kundlönsamhetsanalyser. En utforskande fallstudie genomfördes där kundrelationernas tekniska och organisatoriska gränssnitt undersöktes. Detta gjorde det möjligt att fastställa vilka typer av kundrelationer som företaget har. Företaget tar i beaktande kundens värde som en referens när de analyserar kunden, något som påminner om kundvärderingsanalys. Resultatet tyder på att Lind och Strömstens (2006) ramverk inte gör sig lämpligt för ett relativt nystartat företag som är i en expansionsfas. Studien lämnar ett teoretiskt bidrag om hur hur high-tech-företag väljer att genomföra sin kundlönsamhets analys på low-tech-kunder.

No description available.