Studien syftar till att undersöka hur en av Sveriges största banker har arbetat för att implementera ett agilt arbetssätt, och vad det i sin tur innebär för bankens organisatoriska lärande och styrning. Då bankväsendet bedrivs under regulatoriska ramverk riktas även ljus på vilken roll arbetet med compliance har på just lärandet och styrningen efter den agila förändringen. Den teoretiska utgångspunkten tar fäste på tre skeenden: organisationsförändring, organisationsstyrning och organisatoriskt lärande, som tillsammans skapar studiens analysmodell. Vidare genomförs studien med en kvalitativ ansats som bygger på semistrukturerade intervjuer med medarbetare hemmahörande bankens avdelning för sparande. Resultaten indikerar att den agila omställningen har varit framväxande, där banken skapat förutsättningar för organisk styrning och ett kontinuerligt lärande. Detta till trots är den övergripande slutsatsen att det är svårt att vara agil i en så pass storskalig och integrerad miljö som en bank.

Arbetet mot en ökad jämställdhet är en kontinuerlig strävan i såväl samhället som inomidrotten. Riksidrottsförbundets arbetar utifrån orden att arbetet för en jämställd idrott skaaldrig utelämnas, utan finnas med i alla processer, nivåer och beslut (Larsson & Linghede,2020). Utifrån detta har jämställdhetsmål utarbetats för att främja den svenska utvecklingen.Tidigare forskning tyder däremot ur ett internationellt perspektiv på att den organisatoriskautvecklingen är enformig och tidsödande. En kunskapslucka som har lokaliserats inom densvenska forskningen. Studien har därav för avsikt att undersöka hur arbetet för en jämställdfotbollsförening ser ut på en organisatorisk nivå inom svenska elitfotbollsföreningar. Enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har applicerats på ett strategiskt urval avrespondenter. Kriteriet för respondenterna var att inneha en arbetsroll med utvecklingsansvarvars arbetsuppgifter innefattade jämställdhetsfrågor. Studien innefattade fem olikaelitfotbollsföreningar med en respondent vardera. En tematisk analys med en deduktiv ansatshar tillämpats på studiens analys. Valt ramverk för ökad struktur var Halls et al. (2003)konceptuella ramverk innehållande fem nyckeldimensioner avgörande för måluppfyllelseinom en organisation. En sjätte dimension har adderats till ramverket av studenterna förytterligare djup och struktur i analysen. Studiens resultat och slutsats är att förbund,organisationer och elitfotbollsföreningar idag inte gör tillräckligt för att bistå till utvecklingav jämställdhet inom den svenska fotbollsmiljön. Centrala aspekter som skildrar för enorganisatorisk utveckling inom föreningarna är ökad kravställan, stöd och transparens frånförbund och intresseorganisationer för en mer jämställd fotbollsmiljö. Slutligen ifrågasättsframtiden av den svenska fotbollens sportsliga konkurrens då en fotbollsmiljö med avsaknadav singelklubbar kan komma att speglas.

Byggbranschen idag har stora utmaningar med slöseri av resurser och återkommande fel under produktionsfasen nämns som ett allvarligt problem. Genom att utveckla entreprenörers erfarenhetsåterföring kan den projektbaserade branschen på sikt minska det totala svinnet. Denna studie syftar till att undersöka de aktiviteter som en svensk entreprenör genomför under två projekt. Målet är att presentera rekommendationer om hur projektbaserade entreprenörer inom byggbranschen bör lägga upp processen för genomförandet av erfarenhetsåterföring. Detta ska svaras på genom två frågeställningar: 1.     Hur har erfarenhetsåterföringen gått till i den undersökta intervjustudien av två besläktade projekt? 2.     Vad karaktäriserar en god erfarenhetsåterföring inom en projektbaserad organisation? En litteraturstudie visade på kunskap och organisatoriskt lärande som de bakomliggande begreppen som styr erfarenhetsåterföringen. Undersökningen gjordes sedan som en intervjustudie baserad på intervjuer av tjänstepersoner som är involverade i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. De fick berätta om det arbetet som genomförs för att ta vara på de kunskaper som produceras under projekten och föra vidare det i organisationen. De aktiviteter som identifierades under intervjuerna analyserades genom teoretisk tematisk analys. Olika delar av organisatoriskt lärande; förvärv av kunskap, distribution av information, tolkning av information och organisatoriskt minne; låg som grund för tematiseringen av de olika aktiviteterna. Totalt identifierades under intervjuerna tolv aktiviteter som ansågs ha en påverkan på projektens erfarenhetsåterföring. Tre tematiserades som förvärv av kunskap, en som distribution av information, tre som tolkning av information och fem som organisatoriskt minne. Med hjälp av en identifierad definition av erfarenhetsåterföring kunde sedan antalet aktiviteter som faktiskt utgör erfarenhetsåterföring i de aktuella projekten begränsas till tio stycken. Dessa aktiviteter bidrog i olika omfattning positivt till organisationens framtida resultat. För att klara av att genomföra en effektiv erfarenhetsåterföring i byggbranschen kunde denna studie konstatera att mängden dokumentation och information som förs vidare från ett enskilt projekt kraftigt behöver begränsas. Om lärdomar och kunskaper på ett användbart sätt ska gå att förmedla från ett projekt vidare i organisationen är det vara nödvändigt att begränsa informationsflödet. Genom att fokusera projektets lärande på en enstaka eller ett fåtal pilotundersökningar går det att skapa bättre strukturer och mer genomtänkta metoder för analyser och tolkningar. Med detta tillvägagångssätt kommer en hel del information att ignoreras under projektets gång, men det säkerställer kvalitén på det som faktiskt distribueras vidare i organisationen.

Studien har i syfte att få en ökad förståelse för hur HR-anställda inom ett privat företag upplever att engagemang har betydelse för arbetsplatslärande. Utifrån syftet har tre frågeställningar konstruerats: Hur upplever de HR-anställda att deras egna engagemang har betydelse för arbetsplatslärande? På vilka sätt anser de HR-anställda att engagemang från organisationens sida har betydelse för deras arbetsplatslärande?  På vilka sätt skulle de HR-anställda vilja att engagemangets roll kopplat till arbetsplatslärande utvecklas inom organisationen i framtiden? Studien har använt en kvalitativ metod. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med HR-anställda i en privat organisation med över 100 000 anställda. Intervjuerna ligger till grund för empirin som har analyserats med en tematisk analys där diverse teman skapades. Vidare bearbetades och analyserades empirin utifrån Billetts (2004a; 2004b; 2006) teori om affordances och engagemang. Studiens resultat visar att HR-anställda upplever eget och organisationens engagemang som betydelsefullt för deras arbetsplatslärande. Det egna engagemanget har en roll i vad för läraktiviteter en anställd tar del av. Vidare uppger informanterna att engagemanget är en förutsättning för att lärande ska ske, det är inget som sker per automatik. Organisationen gör sig betydelsefull genom att erbjuda individer möjligheter till arbetsplatslärande samt ge rätt förutsättningar och stöd för att det ska kunna ske. Samtliga informanter upplevde att tidsbrist och andra prioriteringar påverkar arbetsplatslärande. I framtiden skulle HR-anställda vilja förändra synen på arbetsplatslärande. Främst upplever informanterna att chefer och organisationen behöver engagera sig i att skapa bättre förutsättningar och erbjuda mer stöd för arbetsplatslärande.

Byggplatsuppföljning är ett omfattande arbete bestående av flera arbetsmoment, såsom uppföljning av entreprenadkontraktet och tillhörande bygghandlingar under produktionsskedet och vidare till överlämnande av projekt för förvaltning. Därmed är byggplatsuppföljningen ett väsentligt arbete och kräver kompetens i diverse teknikområden såsom väg, el och brokonstruktioner med flera. I en entreprenad anses byggplatsuppföljningen vara som klar förutsättning för att klara uppdragen på grund av ökad komplexitet och krav som ska följas. Denna funktion har inte använts så länge och anses fortfarande vara ett ganska nytt koncept och outforskat område. Denna artikel omfattar en multipel fallstudie som undersöker tre olika utförandeentreprenader i olika storlekar. Syftet med denna studie är att undersöka byggplatsuppföljarens roll inom valda uppdrag genom att studera hur denna roll påverkar samverkan och erfarenhetsåterföring mellan beställare, entreprenör och konsult i projekten. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts bestående en kombination av intervjustudie samt dokumentstudie. Resultatet belyser hur byggplatsuppföljnings organisationen påverkar samarbetet i dessa uppdrag, vilka aktiviteter som gynnar/missgynnar samverkan, hur parterna arbetar med erfarenhetsåterföring och vilka utmaningar det finns med erfarenhetsåterföring. Resultatet diskuterar även samverkan ur tre olika perspektiv kopplat till beställare, entreprenör och konsult och hur dessa aktörer ser på samarbetet och vilka utmaningar de upplever kopplat till samverkan och erfarenhetsåterföring. I studien framkom även att de undersökta uppdragen präglades av bristfällig samverkan i samband med bemanning av projekt med stora organisationer. Gällande erfarenhetsåterföring finns det även brister kopplat till arbetsprocessen för gemensamt arbete med erfarenhetsåterföring. Studien påvisar även att erfarenheterna från produktionsskedet inte når till projekterande konsulter även i paketerade uppdrag.

Idag talas allt mer om människans betydelse i organisationer. Detta innebär ett nytt fokus på individens betydelse för den enskilde organisationen där allt fler idéer växer fram om hur man ska utforma, styra och leda sina organisationer för att kunna attrahera och behålla personal. Syftet med uppsatsen är därför att, genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, studera fenomenet Generation Y och hur detta fenomen visar sig som en managementidé samt vad detta innebär för organisationer. Syftet innefattar också att förstå hur organisationer kan hantera och förhålla sig till managementidén.I studien introduceras hur institutionell teori kan hjälpa oss att förstå vilka krafter som påverkar organisationer till att adoptera idéer om förändring och förnyelse. Vi kan också med hjälp av institutionell teori förstå hur organisationer blir allt mer lika varandra. Detta underlättar spridning av idéer men försvårar för det organisatoriska översättningsarbetet av dem. Studien ifrågasätter till viss del institutionell teori för dess syn på organisationer som passiva mottagare genom att dels presentera ett alternativt resonemang, och dels resonera utifrån fynd i den empiriska undersökningen.Empiri samlas in genom en fokusgruppdiskussion där alla deltagare befann sig i ledande position inom offentliga verksamheter. Urvalet gjordes då chefer anses ha ett särskilt ansvar för organisationers utformande. Empirin utgörs också av vetenskaplig forskning och material från konsulter. Empirin analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med fokus på tolkning och förståelse ur ett institutionellt perspektiv.Studien visar att det finns en uppfattning om att Generation Y är annorlunda gentemot tidigare generationer samtidigt som denna uppfattning problematiseras av såväl forskare som studiens deltagare. Fenomenet kan ses som en managementidé då det antagit en universell form av en idé som berättar hur organisationer bör utforma sina verksamheter. Deltagarna beskriver svårigheter att tillämpa idén i sina organisatoriska kontexter. Vi hävdar att organisationer kan hantera managementidén Generation Y genom god translatorkompetens alternativt genom organisatoriskt hyckleri där organisatoriskt självförtroende ses som nödvändigt för att lyckas med dessa hanteringar. / Today, increased attention is paid to man’s role in organizations. Thismeans a new focus on the individual’s importance for organizations,whereof ideas about how to design, manage and lead organizations inorder to attract and retain staff are emerging. The aim of this paper is to,through a social constructionist perspective, study the phenomenonGeneration Y, how this phenomenon manifests itself as a managementidea, and what this mean for organizations. The objective also includesunderstanding how organizations can manage this management idea.The study introduces institutional theory and explains how it can help us understand forces that affect organizations to adopt ideas of change and renewal. With the help of institutional theories we also understand how organizations increases in similarity. This facilitates dissemination of ideas, but makes the organizational work of translation more difficult. To some extent, the study questions institutional theory for its understanding of organizations as passive recipients, partly by presenting an alternative argument, and partly by reasoning from the findings of the empirical study.Empirical data is collected through a focus group discussion where all participants work as managers in public organizations. This selection was made as executives is regarded to have a particular responsibility in organizational configuration. Empirical data also consists of scientific research as well as materials from consultants. The empirical data are analyzed from a hermeneutic approach with a focus on interpretation and understanding through an institutional perspective.The study shows that there is a perception of Generation Y being different from previous generations, allthough this view is problematized by both researchers and focus group participants. The phenomenon can be seen as a management idea, beacuse its universal form of an idea that explains how organizations should manage their activities. The participants describe difficulties in applying the concept in their organizational contexts. We argue that organizations can manage this management idea through good translation alternatively by organizational hypocrisy. Organizational self-confidence is seen as essential for the success of these operations.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekterNivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och OrganisationFörfattare: Jessica Sääf och Alexandra RidellUtgivningsår: Ht 2011Handledare: Anders Edvik och Charlotte PeterssonProblemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet.Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner).Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Det innebär därmed att lärande bör relateras till det sammanhang inom vilket det skall uppstå.Vidare forskning: Studera den organisatoriska strukturens betydelse för lärande i högrisk organisationer.Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av begreppet organisatoriskt lärande, dess villkor och premisser.Nyckelord: Organisatoriskt lärande, handlingsutrymme, förändringsbenägenhet, HRO, säkerhetskultur. / Title: Turning knowledge into action - A qualitative study of organizational learning aspects Level: Bachelor in Leadership and organization Authors: Jessica Sääf and Alexandra Ridell Release: Autumn 2011 Advisors: Anders Edvik and Charlotte Petersson Problem: Amongst the research collective there exists a difficulty in agreeing on what the concept of organizational learning actually involves. At the same time there seems to be a consensus that organizations should adapt and pursue organizational learning. In this study, we aim to highlight the concept's complexity when it is examined in an organizational reality. Method: The study was conducted in a high risk organizations (HRO) in which nine people were interviewed. The interviews were based on literature and research on key aspects of the organizational learning process. The empirical data have been analyzed according to the key concepts that emerged from the interviews, flexibility and willingness to change (refers to change of practice and procedures). Result: Our study shows that the concepts of flexibility and willingness to change (procedures) are understood in terms of the organizational context. This thus means that organizational learning should be related to the context in which it is to be realized. Further research: Study the effect organizational structure has on learning in high-risk organizations. Contributions: The study contributes to a nuanced picture of the concept of organizational learning, its conditions and premises. Key words: Organizational learning, flexibility, willingness to change, HRO, safety culture.

Intresset för hållbar utveckling har ökat under de senaste decennierna och likaså intresset hos företag i form av Corporate Social Responsibility (CSR) och hållbarhetsrapportering. Detta ökade engagemang leder till att företag behöver utveckla ett effektivt hållbarhetsarbete samt verksamma hållbarhetspolicys inom företaget. Däremot kan det vara svårt att säga hur väl de principer som fastställts i arbetet med CSR förankras internt inom företag.   Problemet som studien undersöker är hur information om CSR sprids internt inom en organisation och vilka effekter informationskällorna får med hänsyn till de anställdas medvetenhet om och involvering i CSR-arbetet. En bransch som tidigare forskning menar redovisar minst icke-finansiell information är försäkringsbranschen. Syftet med studien är att beskriva hur försäkringsföretag arbetar med och informerar organisationen om CSR-beslut med fokus på hur hållbarhetsarbetet sprids och förankras inom organisationen. Genom att analysera hur olika led inom en organisation får information om CSR vill studien skapa förståelse över förankringen av CSR för att visa vilka interna effekter arbetet ger sett till anställdas medvetenhet och involvering.   Studiens metod är av kvalitativ karaktär med ett interpretativt synsätt. Genomförandet av studien har gjorts genom att undersöka tre försäkringsföretag. Intervjuer med hållbarhets-ansvariga och anställda på respektive försäkringsföretag har gjorts för att erhålla olika led inom organisationsstrukturens perspektiv på hur beslut om CSR kommuniceras och förankras inom organisationen.   Studien visar att samtliga försäkringsföretag arbetar med alla tre dimensioner av CSR, men lägger störst fokus vid den sociala och den miljömässiga dimensionen. Informationskällorna till CSR inom försäkringsföretag varierar beroende på vilken arbetsroll som besitts. Däremot är intranätet den främsta informationskällan som de anställda hittar information om företagets CSR-arbete. Intranätet innefattar dock en risk i att den anställda själv kan välja att inte åta sig informationen som finns tillgänglig. Detta resulterar till ett mindre engagemang och involvering i CSR-arbetet och är något som några respondenter till denna studie har visat. Samtliga respondenter i studien är medvetna om sitt företags CSR-arbete och engageras och involveras i dessa i olika utsträckningar beroende på vilket intresse de har för ämnet. Studien visar även att CSR-arbetet inom försäkringsföretag resulterar i interna effekter, det vill säga organisatoriskt engagemang, organisatorisk identifiering och organisatoriskt förtroende. Dessa effekter förstärks med hjälp av ett ansenligt CSR-arbete och innebär således att den anställde känner större organisatoriskt åtagande mot organisationen.

Följande studie är utförd under vårterminen 2019 som ett masterexamensarbete på Trafikverkets avdelning för stora projekt. Med organisatoriskt lärande och projektledning som teoretiskt ramverk studerades vad stora beställarorganisationer ser som sina framgångsfaktorer gällande riskhantering. För att besvara detta intervjuades sju respondenter del av två pågående projekt på Trafikverket. Utifrån detta gjordes en tematisk analys där tre begrepp framstod och analyserade. Slutsatserna från studien är att beställarorganisationer som aktivt ser över sin överlapp med den temporära multiorganisationen, i denna studie förkortad till TMO, har ett bättre riskarbete. Att de beställarorganisationer som har en växelverkan mellan en abstrakt begreppsbildning av vad riskhantering är och ser över sitt praktiska utförande lyckas bättre samt att beställarorganisationer värderar ett processorienterat lärande mer positivt än ett produktorienterat lärande / The following study was conducted during the spring semester 2019 as a master's thesis at the department for large projects, Trafikverket. With a theoretical framework based in organizational learning and project management, I have aimed to answer what large client organizations see as their success factors regarding risk management. To answer this, seven respondents were interviewed from two ongoing projects at Trafikverket. With this dataset, a thematic analysis was performed where three concepts emerged and were analyzed. The conclusions from the study are that client organizations that actively review their overlap with the temporary multi-organization, in this study abbreviated to TMO, perform a better regarding their risk management. That the client organizations that have an interaction between an abstract concept of what risk management is and review their practical implementation succeed better. Lastly client organizations that value a process-oriented learning more positively than a product-oriented learning perceive their risk management as better.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.