Byggbranschen idag har stora utmaningar med slöseri av resurser och återkommande fel under produktionsfasen nämns som ett allvarligt problem. Genom att utveckla entreprenörers erfarenhetsåterföring kan den projektbaserade branschen på sikt minska det totala svinnet. Denna studie syftar till att undersöka de aktiviteter som en svensk entreprenör genomför under två projekt. Målet är att presentera rekommendationer om hur projektbaserade entreprenörer inom byggbranschen bör lägga upp processen för genomförandet av erfarenhetsåterföring. Detta ska svaras på genom två frågeställningar: 1.     Hur har erfarenhetsåterföringen gått till i den undersökta intervjustudien av två besläktade projekt? 2.     Vad karaktäriserar en god erfarenhetsåterföring inom en projektbaserad organisation? En litteraturstudie visade på kunskap och organisatoriskt lärande som de bakomliggande begreppen som styr erfarenhetsåterföringen. Undersökningen gjordes sedan som en intervjustudie baserad på intervjuer av tjänstepersoner som är involverade i det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen. De fick berätta om det arbetet som genomförs för att ta vara på de kunskaper som produceras under projekten och föra vidare det i organisationen. De aktiviteter som identifierades under intervjuerna analyserades genom teoretisk tematisk analys. Olika delar av organisatoriskt lärande; förvärv av kunskap, distribution av information, tolkning av information och organisatoriskt minne; låg som grund för tematiseringen av de olika aktiviteterna. Totalt identifierades under intervjuerna tolv aktiviteter som ansågs ha en påverkan på projektens erfarenhetsåterföring. Tre tematiserades som förvärv av kunskap, en som distribution av information, tre som tolkning av information och fem som organisatoriskt minne. Med hjälp av en identifierad definition av erfarenhetsåterföring kunde sedan antalet aktiviteter som faktiskt utgör erfarenhetsåterföring i de aktuella projekten begränsas till tio stycken. Dessa aktiviteter bidrog i olika omfattning positivt till organisationens framtida resultat. För att klara av att genomföra en effektiv erfarenhetsåterföring i byggbranschen kunde denna studie konstatera att mängden dokumentation och information som förs vidare från ett enskilt projekt kraftigt behöver begränsas. Om lärdomar och kunskaper på ett användbart sätt ska gå att förmedla från ett projekt vidare i organisationen är det vara nödvändigt att begränsa informationsflödet. Genom att fokusera projektets lärande på en enstaka eller ett fåtal pilotundersökningar går det att skapa bättre strukturer och mer genomtänkta metoder för analyser och tolkningar. Med detta tillvägagångssätt kommer en hel del information att ignoreras under projektets gång, men det säkerställer kvalitén på det som faktiskt distribueras vidare i organisationen.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra organisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. För en organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av största vikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglapp som kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörande kunskapsresurser överhängande. Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med den här problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligt i näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning dras på så vis till sin spets.   Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalas studentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Det är således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus för uppsatsen. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sittande eller nyligen avgångna kuratorer vi Uppsalas studentnationer.   De resultat som går att utläsa av studien är i mångt och mycket konsekvent med teoribildning på området. Det framgick att respondenterna upplevde tydlig dokumentation och rutiner som en av grundpelarna för att kunskapsöverföringen ska lyckas. Resultatet tyder även på att den utbrändhet många av kuratorerna upplever i slutet av sitt kuratorsår utgör ett stort hot mot effektiv kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. / Knowledge management is becoming progressively more and more important in order to improve and organization’s possibilities for improvement and the competitive advantage that follows. To an organization with high turnover rate, knowledge management is of outmost importance. If an organization fails to transfer the relevant knowledge when an individual leaves, the risk of vital knowledge loss increases dramatically.   The student nations of Uppsala are clear examples of organizations with a high rate of turnover where these complexes of problem occur. The top management is exchanged considerably more often than in the business world and thus the issue of knowledge transfer is very relevant.   The purpose of this essay was to create an understanding of the experience of knowledge transfer of the Curators at Uppsala’s student nation. It is their subjective experiences we are focusing on in this essay. The study was conducted in the form of qualitative interviews consisting of eight semi-structured interviews with current of recent Curators at the student nations in Uppsala.   Our results from this study are consistent with the theory in this field. We could see how the respondents experience clear documentation and routines as important basis for knowledge transfer to succeed. The result also indicates that the exhaustion that many of the Curators experience at the end of their contracted year is a major threat against effective knowledge transfer when exchanging Curators.

Syfte: Mot bakgrund av vikten av kunskap som konkurrensmedel syftar studien till att undersöka hur kunskap sprids i den interna organisationen i ett större bemanningsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats med deskriptiv analys. Den primära datakällan grundas i semistrukturerade intervjuer med konsultchefer i ett större bemanningsföretag i Sverige. Datan kompletteras med interna dokument och analyseras med hjälp av Nonakas teoretiska modell kunskapsspiralen. Slutsats: Studien visar att kunskapsspridningen mellan konsultchefer och den interna organisationen i ett bemanningsföretag kan förstås med hjälp av Nonakas definition av explicit och tyst kunskap, samt teoretiska modell “kunskapsspiralen”. Konsultcheferna sprider tyst kunskap mellan sig genom “socialisering” och omvandlar den till explicit kunskap genom “externalisering”. Explicit kunskap samlas in av organisationen på centralnivå för att genom “kombination” lagras och spridas brett i organisationen. När konsultcheferna använder den explicita kunskapen utvecklar de tyst kunskap igen genom“internalisering”. På så sätt sprids kunskap mellan individer och organisationen.

Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.