Fenomenet Employee Advocacy spås vara framtidens nya trend och innebär marknadsföring av en organisation via medarbetarna. Fler företag börjar se betydelsen av att medvetet använda sina medarbetare som ambassadörer för att sprida företagets budskap. Företag har länge förlitat sig på traditionella marknadsföringsmetoder, men i takt med dagens högteknologiska och konkurrensutsatta miljö är den önskade målgruppen allt svårare att nå. Vi har undersökt huvudkontoret på företaget Stammen (fiktivt namn) som står inför en utmaning. Stammen har under lång tid förlitat sig på att sitt stabila rykte inom branschen ska generera nya affärer och medarbetare. Under en tid har Stammen börjat märka att kännedomen av företaget hos allmänheten är begränsad. Vår fallstudie äger rum när idén om att implementera Employee Advocacy möter medarbetarnas reaktion till tanken om ett formbart ambassadörskap. Syftet med fallstudien är att nå en fördjupad förståelse av hur Employee Advocacy verkar i teorin och i praktiken. Employee Advocacy som begrepp har tillämpats till stor del som ett fenomen som går att styra. Det som har lämnats relativt outforskat i relation till begreppet Employee Advocacy är perspektivet som synliggör individens behov och benägenhet till att vilja vara ambassadör. Vi har därför valt att belysa Employee Advocacy utifrån den behovsorienterade traditionen och perspektivet av organisationsengagemang. För att få en fördjupad förståelse för Stammens situation har vi använt oss av fallstudie som forskningsdesign med en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vår data har samlats in genom tre steg. Inledningsvis genomförde vi en attitydkartläggning i form av en enkät. I nästa steg genomfördes etnografiska observationer. Slutligen höll vi kvalitativa intervjuer med personer på olika positioner inom företaget. Tillsammans triangulerades de tre delarna och utgjorde vårt resultat. Sammanfattningsvis kunde perspektivet av organisationsengagemang hjälpa oss att synliggöra tre olika ambassadörstyper. Ambassadörsstyperna stod i kontrast till den normativa styrningen av Employee Advocacy vilket utgjorde spänningsfältet mellan individen och förväntningarna på att vara ambassadör. Vår studie visar komplexiteten i att implementera ett färdigt Employee Advocacy-koncept i en organisation vars kommunikationstradition inte tidigare har uppmuntrat till ambassadörskap.

Studien har syftat till att undersöka hur organisationer kan ge projektledare stöd i arbete med mångfald i projekt. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med projektledare. Tematisk analys har sedan använts för att komma fram till sex huvudsakliga teman. Dessa har sedan analyserats vilket bidrog till att skapa förståelse kring sambanden mellan aspekterna. Det som slutligen framkom av studien är att förståelsen för begreppet mångfald är tydligt avgränsat till vissa dimensioner av mångfald. Det sågs som viktigt att förstå organisationskulturen samt unika utmaningar kopplade till nya arbetssätt för att förstå mångfald och stöd i sin kontext. Men även att arbetet med mångfald är en integrerad det av det helhetsarbete projektledare gör. Stöd kan erbjudas i många olika former och kan i många sammanhang ses behöva vara informellt i stor utsträckning. / The study aims to investigate how organizations can provide project managers support when working with diversity in projects. A qualitative study has been conducted through interviews with project managers. Thematic analysis has been used to identify six different main themes. These have then been analyzed which contributed to creating an understanding of the connections between the themes. What finally emerged from the study is that the understanding of the concept of diversity is clearly limited to certain dimensions of diversity. It was important to understand organizational culture as well as unique challenges linked to new ways of working, to understand diversity and support in its context. But also to say that diversity work is an integrated part of the overall work done by project managers. Support can be offered in many different forms, and in many contexts, it may be necessary for support to be informal.

Ett lagenligt sätt att förmedla väsentlig information till intressenter är genom organisationers årsredovisning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall enligt årsredovisningslagen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat för det föregående räkenskapsåret. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en prognos för den förväntade framtida utvecklingen för verksamheten. Dock har forskare som studerat sambandet mellan legitimitet och skriftliga företagspresentationer, kommit fram till att organisationer kan förfina retoriken i skriftliga dokument för att upprätthålla sin legitima ställning. Forskning visar att skriftlig manipulation är ett kraftfullt verktyg för att vidmakthålla legitimitet och vinna inflytanden hos intressenter. Vidare visar forskning att organisationer kan tillämpa ett organisatoriskt hyckleri, vilket implicerar en löskoppling mellan det organisationer redovisar och det som i praktiken genomförs. Det indikerar att organisationer kan välja vilken information som framförs i ljuset och vilken information som redovisas varsamt. Med hänsyn till att organisationer själva skall prognostisera sin framtida ställning i en förvaltningsberättelse, inbegriper det också möjligheten att konstruera presentationen av sin nutida och framtida ställning på marknaden.  Syftet med denna studie var att analysera huruvida innehållet i förvaltningsberättelser kan vara konstruerade utifrån ett legitimitetssökande syfte. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys och 30 förvaltningsberättelser från tre företag inom detaljhandeln har analyserats. Resultatet visar tendenser till att företagen konstruerar innehållet i förvaltningsberättelserna utifrån ett legitimitetssökande syfte. Detta utmärker sig genom en utpräglad retorisk optimism: företagen framhäver positiva resultat men sällan negativa. Negativa resultat rättfärdigas snarare med hjälp av retorisk optimism, eller redovisas varsamt alternativt sällan. Resultatet visar att företagen genom sin retorik framhäver att de är anpassningsbara och kan möta samhällets föränderliga krav och normer. Avslutningsvis visar resultatet tendenser till organisatoriskt hyckleri. / By using annual reports, companies can mediate essential information to the stakeholders. According to the Swedish law an administration report within annual report should include a fair overview of the development of the company’s operations, position and results for the previous financial year. It should also include a future forecast. Research have found that organizations tend to use rhetorical manipulation as a powerful tool for obtaining legitimacy. However, companies can choose what information they want to communicate and apply organizational hypocrisy, a gap between talk and actions. Through the administration report, the company can construct the presentation of their position on the market, both today and for the future.  The purpose of this study was to analyze whether the content of administration reports could be constructed for a legitimacy-seeking purpose. The method of the study was a qualitative content analysis and included thirty administration reports from three different retail companies. The result shows tendencies that the company’s construct the content in their administration reports through a rhetorical optimism: the companies highlight the positive results but rarely the negative aspects. Instead, the negative results are justified by the rhetorical optimism. However, the result shows that there is a desire, through the company’s rhetoric, to become a company that is adaptable and can face the society’s changing demands and norms. The results show tendencies for using organizational hypocrisy.

Studien undersöker hur fyra stora, skandinaviska, serieförvärvande företag som är verksamma på den svenska marknaden ser på förvärvsuppföljning, hur förvärvsuppföljning ter sig samt vad företagen gör med information som utvinns genom uppföljning. En kvalitativ metod användes och studien baseras på intervjuer med de undersökta företagen. Studiens slutsats är att, även om företagen anser att förvärvsuppföljning är viktig, så genomförs inte uppföljning av förvärvsprojekt i samtliga företag på så vis som tidigare forskning föreslår. I de studerade företagen följs de finansiella målen oftast upp, medan uppföljning av icke-finansiella mått sker genom en mer löpande och ad hoc avstämning. Vidare finner studien indikationer på att erfarenhet spelar roll vid förvärvsprocessen och att integration är av betydelse gällande förvärvsuppföljning.

The construction process includes many steps, phases and moments from the idea until the product is completed and handed over to the customer. Construction companies usually divide their work into several projects where the employees work in parallel project teams.   In this report, a study together with NCC Hus in Uppsala has been performed in order to improve their return of experience. The main goal with the study is to identify the extent of the need in the process of returning experiences between the organizations in the production stage. The report is based on interviews and a case study, together with theoretical background to create an idea of the situation, the need and possible improvements that applies to return of experience.   In the report we have come to the conclusion that the employees at NCC Hus in Uppsala are positive to spreading their knowledge and experience. The individuals in the organizations has a lot of knowledge and experiences, but there are no structured methods for when and how experiences should be collected and documented. The study shows that the extent of the need consists development of reference sheets that facilitate oral communication and documented experience regarding work preparation, work environment and choice of materials. The study suggests that the documentation should be kept simple and not superfluous, and that the information should be easily accessible and quality assured for the benefit to be valuable. In summary, through involvement and structured systems, the process has great development potential.

Under det senaste decenniet har synen på värdeskapande inom marknadsföring ändrats och kunden har fått en större roll i den värdeskapande processen. Kundernas ökade inflytande har lett till att företag måste ta mer hänsyn till deras behov och preferenser. I en fysisk butik har frontpersonalens bemötande en stor inverkan på kundens upplevelse och i mötet får de även kunskap om vad kunden värdesätter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur företag samskapar värde med kund i butik samt hur de utnyttjar frontpersonalens kunskap. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts på telekomföretaget Telia. Studien baseras på intervjuer med frontpersonal och den avdelning som utbildar personalen i kundbemötande. Resultatet visar att företagets strategi för hur de ska bemöta kunder stämmer överens med vad framträdande teorier inom tjänstelogiken säger är viktigt inom värdeskapande. Vidare visar resultatet att företaget värdesätter frontpersonalens roll men att det finns brister i hur de utnyttjar deras kunskap.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som sker i brytpunkten mellan en organisationssystematiska arbetsmiljöarbete och dess organisatoriska och sociala arbetsmiljö. För att få en bredarebild av vad som sker i organisationen har en kvalitativ studie med både intervju- ochenkätundersökning genomförts. Resultatet av dessa visar att de nya EU-direktiven GDPR och IDD ärorsak till upplevd ökad arbetsbelastning. Detta leder till stress och oro bland medarbetarna, samtidigtsom cheferna upplever att de i detta har svårt att hjälpa sina medarbetare att prioriteraarbetsuppgifter. Slutsatserna vi har dragit är att politiska direktiv kan vara en bidragande orsak tillökad arbetsbelastning och stress. Det kan även försvåra för bolagets systematiska arbetsmiljöarbete.Bolaget skulle kunna tjäna på att se över informationsflödet mellan ledning och medarbetare för attundvika informationströtthet och ökad oro. En väl genomtänkt implementeringsprocess vidförändringsarbete kan med fördel därmed av bolag ses som en del av deras arbete i detorganisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet. / <p>Godkännande datum: 2018-06-20</p>

<p>Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. </p><p>Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. </p><p>Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. </p><p>Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.</p>

<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva en miljörelaterad lärandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, då ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försäkringsbranschen. Studiens problemområde ligger i hur en organisation är lärande när en planerad förändring ska genomföras och bli till en förhållandevis permanent ändring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. Forskningsfrågan är: <i>Hur ser den miljörelaterade lärandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet?</i> En fallstudie ("Single-case study”) har genomförts på ett bolag i Länsförsäkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har använts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation. </p><p>Implementeringen av miljöledningssystemet sker i hela Länsförsäkringsgruppen och ett erfarenhetsutbyte förekommer där bolagen gemensamt försöker tydliggöra arbetsområden för ett strategiskt miljöarbete. Det återfinns begränsningar i miljöarbetet bl.a. i informationsspridningen, speciellt när det gäller användandet av elektroniska kanaler. Vid internkommuniceringen så krävs det en balanserad informationsspridning i strävan efter ett utvecklande och innovativt miljöarbete. Idag är organisationens miljöarbete i stor utsträckning beroende av hur konkret verksamheten är. Medvetenheten om miljöarbetet måste öka inom organisationen, förslagsvis med hjälp av utökad möjlighet till personlig kontakt inom verksamhetsområdena samt genom verksamhetsområdesrelaterad utbildning. Miljögruppen är en mycket god idé, vars kompetens måste förvaltas väl. Systemet som verktyg måste konkretiseras till lokala förutsättningar, följa organisationens ”vanliga” verksamhetsflöde och miljöarbetet och dess resultat måste kommuniceras internt och externt. Avvikelsehanteringen måste utvecklas, vilket har betydelse för den feedback som är nödvändig för ett lärande i miljöarbetet. Perspektivet måste lyftas och i högre utsträckning inkludera interna och externa aspekter med utgångspunkt i ekologiska, ekonomiska och social samband.</p>