Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

This paper briefly summarizes Bergslagen as a bedrock province in order to give background to the genesis and presence of REE-bearing minerals (short for Rare Earth Elements) in the region. These mineralizations mainly occur along the REE-line, a line aproximately a hundred kilometers in length between Norberg in the north and Nora in the south with a width of a few kilometers. Situated in the southwest of Bergslagen it is currently one of only a few places in Sweden where REE-bearing iron oxide mineralizations are potentially economically viable for mining. Ore microscopy has been conducted in order to characterize an ore sample from Myrbacksfältet, one of few sulphide rich iron oxide mineralizations within the REE-line. Additionally, an electron microscope analysis of a sample from Stålklockan, a suspected REE-bearing mineralization also within the REE-line was confirmed by EDS (short for Energy Dispersive Spectrum) analysis. An interactive map has been made of the REE- line to aid with visualization in an attempt to collect all known geospatial-, mineral-  and bedrock information in one place. The map is available in PDF format in conjunction with this text. A static version of this map is presented under 4.1 (REE-linjen). / Berggrundsprovinsen Bergslagens regionala geologi beskrivs inledningsvis för att ge bakgrund till de fyndigheter av REE-förande mineral (eng. Rare Earth Elements; Sällsynta jordartsmetaller) som förekommer utmed en ungefär hundra kilometer lång och ett par kilometer bred zon. Detta geografiskt och mineralogiskt avgränsade område kallas REE-linjen och ligger i sydvästra Bergslagen. I detta område mellan Norberg i norr och Nora i söder finns idag några av de få potentiellt ekonomiskt brytbara fyndigheterna av REE-förande mineral i Sverige vilket har gjort en kartkonstruktion vari spatiell-, mineralogisk-, och berggrundsdata över området finns sammanställd meningsfull. En sådan karta har gjorts i ArcGIS och presenteras i interaktivt PDF format i anslutning till texten. Malmmikroskopisk karaktärisering av en sulfidrik järnmalm från Myrbacksfältet i REE-linjen, såväl som en elektronmikroskopisk EDS (Energy Dispersive Spectrum) analys av ett prov från Stålklockan i Riddarhyttans malmfält har genomförts.

Känslogrupp är en affektfokuserad psykopedagogisk gruppbehandlingpå sju tillfällen för ungdomar i gymnasieålder i första linjens psykiatri. Studien undersökte hur deltagarnas nivå av depressiva och ångestrelaterade symtom utvecklades under gruppbehandlingens gång samt vid två månaders uppföljning. Depressiva symtom mättes med Patient Health Questoinnaire 9-item Scale (PHQ-9) och ångestrelaterade symtom mättes med Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7). Ett sekundärt mått var Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) som mätte livskvalitet. För huvudutfallsmåtten gjordes mätningar vid varje gruppsession samt vid uppföljning. För det sekundära måttet gjordes för-, efter- och uppföljande mätning. Deltagare var 13 gymnasieungdomar som hade kontakt med ungdomspsykiatrisk mottagning. Från förmätning till två månaders uppföljning uppmättes medelstora effekter för depressiva symtom och livskvalitet, samt för ångestrelaterade symtom en liten effekt. Resultaten visar att Känslogrupp kan vara en lämplig gruppintervention vid sidan av etablerade individuella behandlingar inom första linjens psykiatri och att den har potential att utvecklas.

Bakgrund: COVID-19 är ett respiratoriskt virus som i mars år 2020 förklarades som en pandemi av Världshälsoorganisationen. Pandemin har påverkat levnadsättet för flera personer samt arbetet i vården. Tobaksrökning står för flera miljoner dödsfall årligen och tobaksbrukare kan söka stöd för att sluta bruka tobak hos Sluta-Röka-Linjen. Hur COVID-19 har påverkat brukarmönstret till stödlinjer för tobaksavvänjning är i dagsläget mindre studerat. Syfte: Att undersöka Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster under året 2019 som anses vara ett normalt år för Sluta-Röka-Linjen. Det andra syftet är att undersöka om linjens brukarmönster har förändrats under året 2020 och om det finns en association till COVID-19. Metoder: Studien är en deskriptiv observationsstudie samt i viss mån ett naturligt experiment. Studiepopulationen utgör klienter som har kontaktat Sluta-Röka-Linjen under åren 2019 och 2020. Sluta-Röka-Linjens generella brukarmönster studerades under ett normalår samt i vilken grad detta mönster påverkades av COVID-19 pandemin och eventuella samband utreddes. Resultat: Majoriteten sökande till Sluta-Röka-Linjen året 2019 var svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och sökte hjälp för rökavvänjning. Ett signifikant positivt samband observeras mellan förändringen av antalet ärenden under året 2020 jämfört med 2019 och antalet nyinskrivna COVID-19 IVA-patienter. Slutsatser: Brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen år 2019 består till majoriteten av svensktalande kvinnor, brukare som tagit kontakt med linjen själva och söker hjälp för rökavvänjning. COVID-19 pandemin kan ha haft en möjlig påverkan på brukarmönstret till Sluta-Röka-Linjen i den mån att antalet ärenden till linjen ökat. Samband kan med säkerhet inte dras och vidare studier samt undersökningar inom ämnet behöver utföras.

De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige. Studien inleddes med intervjuer och ett urval av aktörer relevanta för Lila linjen. En stor del av det kvalitativa materialet i rapporten baseras på områdesanalyser och på ett fältarbete av områdena berörda av Lila linjen. Besöken har innefattat en typmorfologisk undersökning, där identifiering och definition av bebyggelse skett med syftet att undersöka lämplighet för nyexploatering. Rapporten baseras även på analyser i datorprogrammet Geografiska informationssystem (GIS). Den teoretiska ansatsen bygger dessutom på det amerikanska konceptet Transit Oriented Development (TOD). Det empiriska materialet grundar sig framförallt på tidigare och nuvarande styr- och strategidokument för Stockholm med fokus på transportutveckling och bostadsbyggande. Vår analys bekräftar faktumet att spårinfrastruktur är och har varit viktig för bostadsbyggande i Stockholm. Vi drar av den anledningen slutsatsen att det är av yttersta vikt att trafik- och stadsplanering inte bedrivs som separata element. Slutsaten visar även att de tre utvalda områdena har en potential för stadsutveckling. Avgränsade områden har pekats ut med olika lämplighet för exploatering, detta kan ske dels genom förtätning, nyexploatering och genom transformation. / The population in Stockholm Country has increased by 35 000 inhabitants annually (Statistiska centralbyrån, 2013).  Rapid population growth demands except more housing an expanded public transport. The Social Democrats has therefore proposed a new metro line, also called the Purple line.   The purpose of this master’s thesis is to contribute and examine the potential for urban development in three selected areas (Hagsätra, Älvjsö and Årstafältet) along with the proposed Purple line. The study will examine which of the areas are best suited for exploitation based on a set of criteria’s. We also want to highlight how important transport infrastructure has been for the housing construction in Sweden.   The study began with interviews including a range of stakeholders relevant to the Purple line. The qualitative material in this report is based on an examination of the areas affected by the new metro line. It included a typo morphological study, where we have identified different neighborhood types in order to explore opportunities for new development. The analysis is executed in Geographic Information Systems (GIS). The theoretical approach is based on the American concept Transit Oriented Development (TOD) and urban morphology. The conclusion shows that the three selected areas have the potential for urban development. Each area has been identified and suited with different levels of exploitation which can be done through densification, new development and transformation. Our analysis confirms how important the transportation infrastructure has been and still is for housing in Stockholm, it is therefore crucial not to separate traffic and city planning.

As the police authority moves to exploit its power, by using its advantage through individual police officers' initiatives, it will lead to serious societal consequences based on unequal power relations. Situations characterized by discrimination and oppression occur and are reproduced through intersections of power relations, based on ethnic affiliation, social standing, gender and sexual orientation. The purpose of this study is to analyse how this relationship between the police and the public are represented, reflected by the TV series Tunna blå linjen (The thin blue line), produced by Sveriges Television AB, SVT. Futhermore, the purpose of this study is also to analyse how the TV series relate to the criticized police practices, called into question during recent years. To attain these objetives, the TV series will be analysed based on the following question formulations: - How are power relations between the police and the public represented in the TV series Tunna blå linjen? - In what way does the TV series Tunna blå linjen relate to the various kinds of occuring criticized police practices, called into question during recent years? The material consists of seven selected image sequences, from which several aspects can be deducted. To evaluate and examine this material, a visual text analysis is performed, which includes text as well as imagery. The seven selected image sequences, retrieved from the TV series Tunna blå linjen, and the identified representations, illustrate the results of this study, that various kinds of situations characterized by discrimination and oppression occur. These situations are reproduced through intersections of power relations between the police and the public, based on ethnic affiliation, social standing, gender and sexual orientation. The results of this study also show that these power relations generate stigmatisation of individuals, a consequence which has affected each one of those being the subject of the actions initiated by the police, as the seven selected image sequences illustrate. The prasieworthy approach to problematize the police actions based on ethnic markers, which each of the seven selected image sequences represent, is not suffciently far-reaching, which is an additional result of this study.

This thesis investigates the political project behind the infamous tennis hall meeting, commonly referred to as Bollhusmötet, that took place in February of 1939 in Uppsala, Sweden. Gathering in the local tennis hall, the members of the Uppsala Student Union decided to send a resolution to the Swedish king protesting the reception of Jewish refugees into Sweden in the wake of the 1938 November Pogrom. The protest was widely influential, spurring similar resolutions at other universities and arguably influencing Swedish refugee policy on a national level. The event itself was orchestrated by a group of nationalist students as part of a political project aiming to establish a Nordic power bloc with Sweden as the central power. This political milieu rejected the geopolitics of both England and Germany to promote a specific form of Nordic fascism. Antisemitism was a central part of their ideology, both regarding short- and long-term goals, and antisemitism was also the ultimate motive behind the tennis hall meeting. The architects of these events joined the mainstream conservative milieu in 1940 as part of a strategy to abolish the Swedish political system from within and restructure the Swedish state according to a fascist model bearing many similarities to national socialism.

This qualitative study aims to contribute to increased knowledge of how collaboration between social services, schools and health centers works and can be improved in the work with children and youths with mental illness. This study focuses on the obstacles and opportunities that according to professionals often arises when different areas of the field collaborate. In order to achieve the purpose of the study, six qualitative interviews were conducted with professionals who are currently employed within each organization. The empirical data was analyzed using a theoretical framework that consists of the followingtheoretical concepts:collaboration, knowledge and explanation factors, formal and informal rules, organizational situation, external and internal conditions, opportunities for collaboraton and multidiciplinary teams. The results of this study indicates that the professionals interpret that obstacles and opportunities for collaboration occurs on both a structural and individual level. There is an awareness of how and why obstacles are created, but according to the professionals there is a lack of personal contact and communication between the organisations, which is needed to get a better understanding of each other's work and responsibilities. Having a discussion about collaboration is, according to the professionals, central for them to be able to provide children and youths with mental illness the optimal support and assistance that they may require / Denna kvalitativa studie har som syfte att bidra med ökad kunskap om hur samverkan mellan socialtjänst, skola och första linjens psykiatri fungerar och kan förbättrasi arbetet med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Studiens fokus är att undersöka vilka hinder och förutsättningar som de professionella uppfattar uppstår när verksamheterna samverkar. För att uppnå studiens syfte har sex kvalitativa intervjuer genomförts med professionella som har en nuvarande anställning inom respektive verksamhet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk som består av de teoretiska begreppen: samverkan, kunskaps-och förklaringsmässiga faktorer, formella och informella regler, organisatorisk situation, yttre och inre betingelser, förutsättningar för samverkan och multidisciplinära team. Resultatet i denna studie pekar på att de professionella uppfattar att hinder och förutsättningar för samverkan uppstår på både en strukturell och individuell nivå. Det finns en medvetenhet om hur och varför hinder skapas, men enligt de professionella saknas personlig kontakt och kommunikation mellan verksamheterna som behövs för att få en ökad förståelse för varandras arbete och ansvarsområden. Att diskutera och tydliggörasamverkan,är enligt de professionella, en central förutsättningför att de tillsammans ska kunna erbjuda barn och ungdomar med psykisk ohälsa optimala stöd-och hjälpinsatser.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.