Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.

Känslogrupp är en affektfokuserad psykopedagogisk gruppbehandlingpå sju tillfällen för ungdomar i gymnasieålder i första linjens psykiatri. Studien undersökte hur deltagarnas nivå av depressiva och ångestrelaterade symtom utvecklades under gruppbehandlingens gång samt vid två månaders uppföljning. Depressiva symtom mättes med Patient Health Questoinnaire 9-item Scale (PHQ-9) och ångestrelaterade symtom mättes med Generalized Anxiety Disorder 7-item Scale (GAD-7). Ett sekundärt mått var Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) som mätte livskvalitet. För huvudutfallsmåtten gjordes mätningar vid varje gruppsession samt vid uppföljning. För det sekundära måttet gjordes för-, efter- och uppföljande mätning. Deltagare var 13 gymnasieungdomar som hade kontakt med ungdomspsykiatrisk mottagning. Från förmätning till två månaders uppföljning uppmättes medelstora effekter för depressiva symtom och livskvalitet, samt för ångestrelaterade symtom en liten effekt. Resultaten visar att Känslogrupp kan vara en lämplig gruppintervention vid sidan av etablerade individuella behandlingar inom första linjens psykiatri och att den har potential att utvecklas.

Sexuella trakasserier inom vårdbranschen är vanligt förekommande, och kan ha allvarliga konsekvenser för både individen och arbetsplatsen. Enligt tidigare studier är patienter en vanlig förövare för sexuella trakasserier, men trots det har arbetsgivaren ingen åtgärdsskyldighet utifrån Diskrimineringslagen. Däremot kan sexuella trakasserier ifrån patienter röra sig om en allvarlig arbetsmiljöfråga, vilket arbetsgivaren har yttersta ansvaret för. Det saknas generellt kunskap om sexuella trakasserier ifrån patienter, och i synnerhet kunskap i hur chefer på sjukhus upplever sitt arbete med att förebygga samt hanterar sexuella trakasserier ifrån sjukhus, vilket motiverar genomförandet av föreliggande studie. Syftet med denna studie var att undersöka första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter mot vårdpersonal på sjukhus. Studien är en mixed-method studie med kvalitativ ansats, som består av två delstudier: policystudien och intervjustudien. Policystudien bestod av en kartläggning över policydokument om sexuella trakasserier ifrån patienter inom en specifik region. Endast en relevant policy fanns och denna analyserades med hjälp av en policyanalys av Carol Bacchi: WPR. Data till intervjustudien samlades in via intervjuer med tio första linjen-chefer på sjukhuset som hade den relevanta policyn. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att den analyserade policyn i liten utsträckning handlar om sexuella trakasserier, och framställer patienter som inte har förtroende för en arbetsgrupp kännetecknad av mångfald som ett problem. Första linjen-chefer i föreliggande studie upplever en viss mättnad i hur mycket som fenomenet går att förebygga, och de tror att de flesta incidenter hanteras av vårdpersonalen själva. / The aim of this study was to examine first line managers experiences of working against sexual harassment from patients against clinicians in hospitals. The study was qualitative using mixed methods gathering data. The study was conducted in two substudies. The first by mapping out policys on sexual harassment from patients within a specific region, then analysed by using the policy analysis method What’s the problem represented to be? The second substudy was carried out by conducting interviews with ten first line managers in a hospital, and analysed by a qualitative content analysis. The results show that the analysed policy does not include sexual harassment to a great extent, and presents patients distrust to a workgroup characterized by diversity as a problem. First line managers experience some saturation in how much they can prevent sexual harassment from patients, and feel that most incidents are handled by the clinicians themselves. First line managers experience the policy as some what “black and white” but at the same time a good basic support tool, and therefore the managers experiences of preventing and handling sexual harassment from patients could give a more nuanced picture of the phenomenon.