De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige. Studien inleddes med intervjuer och ett urval av aktörer relevanta för Lila linjen. En stor del av det kvalitativa materialet i rapporten baseras på områdesanalyser och på ett fältarbete av områdena berörda av Lila linjen. Besöken har innefattat en typmorfologisk undersökning, där identifiering och definition av bebyggelse skett med syftet att undersöka lämplighet för nyexploatering. Rapporten baseras även på analyser i datorprogrammet Geografiska informationssystem (GIS). Den teoretiska ansatsen bygger dessutom på det amerikanska konceptet Transit Oriented Development (TOD). Det empiriska materialet grundar sig framförallt på tidigare och nuvarande styr- och strategidokument för Stockholm med fokus på transportutveckling och bostadsbyggande. Vår analys bekräftar faktumet att spårinfrastruktur är och har varit viktig för bostadsbyggande i Stockholm. Vi drar av den anledningen slutsatsen att det är av yttersta vikt att trafik- och stadsplanering inte bedrivs som separata element. Slutsaten visar även att de tre utvalda områdena har en potential för stadsutveckling. Avgränsade områden har pekats ut med olika lämplighet för exploatering, detta kan ske dels genom förtätning, nyexploatering och genom transformation. / The population in Stockholm Country has increased by 35 000 inhabitants annually (Statistiska centralbyrån, 2013).  Rapid population growth demands except more housing an expanded public transport. The Social Democrats has therefore proposed a new metro line, also called the Purple line.   The purpose of this master’s thesis is to contribute and examine the potential for urban development in three selected areas (Hagsätra, Älvjsö and Årstafältet) along with the proposed Purple line. The study will examine which of the areas are best suited for exploitation based on a set of criteria’s. We also want to highlight how important transport infrastructure has been for the housing construction in Sweden.   The study began with interviews including a range of stakeholders relevant to the Purple line. The qualitative material in this report is based on an examination of the areas affected by the new metro line. It included a typo morphological study, where we have identified different neighborhood types in order to explore opportunities for new development. The analysis is executed in Geographic Information Systems (GIS). The theoretical approach is based on the American concept Transit Oriented Development (TOD) and urban morphology. The conclusion shows that the three selected areas have the potential for urban development. Each area has been identified and suited with different levels of exploitation which can be done through densification, new development and transformation. Our analysis confirms how important the transportation infrastructure has been and still is for housing in Stockholm, it is therefore crucial not to separate traffic and city planning.