Water is the most essential resource for life. In cases where drinking water is processed from surface water it is important to ensure the raw water is of good quality, and is suitable for processing through the water treatment plant. The drinking water for Västerås is sourced from Västeråsfjärden, in the western side of Lake Mälaren. The city itself is home to marinas, ports, a wastewater treatment plant, the Svartån outlet, sewage pumping stations and stormwater outlets. Because of the negative effects these activities have on surface water quality, Mälarenergi AB is interested in relocating the raw water intake point to Granfjärden, 10 km east of Västeråsfjärden. At Granfjärden the intake point would be less exposed to the activities in Västerås, and could be placed at a greater depth, resulting in better water quality. In this Master’s thesis the water quality and the pollution risks at Västeråsfjärden and Granfjärden sites are compared. Existing water quality data were compared, and pollution risks were investigated in two ways. Firstly potential risks in the catchment area were identified through compiling previously reported information and map analysis. Secondly, possible accident scenarios from shipping were identified. Following this, SMHI simulated the accident scenarios and their estimated effects on the two sites were then assessed.   This research shows that the water quality difference between sites is small but key differences exist in the levels of organic matter, color, transparency and temperature, making the Granfjärden location preferable. Potential problems associated with the low oxygen levels found during the end of summer at Granfjärden may be addressed by temporarily raising the intake point. It should be noted however that this temporary solution may increase the exposure to pollution. In conclusion, accident scenario simulations showed the potential concentration of pollutants at both sites is low, with effluents diluted at least 1000 times. Prevailing southwesterly and westerly winds occuring at both intake points generate a clockwise circulation in Västeråsfjärden.  This causes all effluents from urban activities to reach that intake point, which is the most notable risk associated with this site.  In contrast, the two largest risks for the Granfjärden site are shipping effluents and the microbiological load from individual sewage treatment systems and animal waste. / Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. I de fall där råvatten för beredning av dricksvatten tas från ytvatten är det ytterst viktigt att säkerställa en bra vattenkvalitet, lämpat för dricksvattenberedning. Västerås stad tar idag sitt råvatten från Västeråsfjärden, i Mälarens västra delar, 3 km från Västerås stad. I staden finns bl.a. småbåtshamnar, oljehamn, avloppsreningsverk, Svartåns utlopp, nödbräddavlopp, avloppspumpstationer och dagvattenutsläpp. Dessa aktiviteter påverkar vattenkvaliteten i fjärden negativt och därför har Mälarenergi AB valt att undersöka möjligheterna att flytta intaget till Granfjärden, 10 km öster om Västeråsfjärden. Där skulle råvattenintaget inte vara lika utsatt för samhällets direkt negativa vattenpåverkan. Intaget kan läggas på ett större djup och där kan vattenkvaliteten vara bättre och mindre riskutsatt. I detta examensarbete har vattenkvaliteten och föroreningsriskerna jämförts mellan fjärdarna. Analysresultat från provtagningar i Granfjärden jämfördes med prover från Västeråsfjärden. Riskerna behandlades i två delar. I den första delen identifierades föroreningsrisker genom att sammanställa material från tidigare projekt samt genom att studera kartor. I den andra delen togs olycksscenarion inom sjöfarten fram. SMHI simulerade dessa scenarion och en bedömning gjordes sedan över hur riskutsatta de båda råvattenintagen är. Trots det stora avståndet från Västerås stad till Granfjärden var skillnaden i vattenkvalitet mellan fjärdarna förvånansvärt liten, men skillnader påvisades för några av de analyserade parametrarna. Granfjärdens bottenvatten hade signifikant lägre halter organiskt material, lägre färgtal och lägre temperatur än det nuvarande råvattenintaget. Däremot förekom lägre syrgashalter i slutet av sommaren än vid råvattenintaget i Västeråsfjärden. Om problem skulle uppstå i dricksvattenberedningen till följd av låga syrgashalter finns möjlighet att byta till ett grundare intag vid samma punkt. Det grundare intaget är dock mer utsatt för risker än det djupare. Samtliga utsläpp från de simulerade olyckorna späddes ut minst 1000 gånger innan de spred sig till råvattenintagen. Båda råvattenintagen är som mest utsatta vid sydvästlig och västlig vind. I Västeråsfjärden ger dessa vindriktningar en medurs strömningsbild i fjärden, vilket innebär att föroreningsutsläpp från staden förs mot råvattenintaget. De största riskerna för råvattenintaget i Granfjärden är utsläpp i farleden och den mikrobiologiska belastningen från enskilda avlopp och djurhållning. I Västeråsfjärden är den största riskfaktorn utsläpp från stadens aktiviteter och verksamheter längs den östra stranden.

<p>Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta–minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är <em>tippning till havs</em>, <em>utfyllnad i vik</em> eller <em>deponering på land</em>. <em>Stabilisering/solidifiering</em> (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas. Metoden går ut på att muddermassorna blandas med bindemedel och de eventuella föroreningarna binds då in i matrisen genom kemisk reaktion och fysikalisk inneslutning.  Syftet med examensarbetet är att, utifrån ett platsspecifikt perspektiv, undersöka hur föroreningsrisker kan jämföras mellan de fyra olika huvud–alternativen för hantering av muddermassor. Jämförelsen är tänkt att utgöra <em>en del</em> av ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för valet av hanteringsalternativ.</p><p>Arbetet har fokuserat på miljöriskanalys och främst på hur risker kan <em>kategoriseras, värderas</em> och <em>jämföras</em>. Metoden inkluderar en litteraturstudie, en undersökning av tillstånds–ansökningar för hamnutbyggnad, en fallstudie där användning av LCA-metodik, ”ekotoxicitetspotential” och Naturvårdsverkets riktvärdesmodell testats för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ i Oxelösunds hamn. Avslutningsvis genomfördes en serie intervjuer kring temat karaktärisering och jämförelser av risk i en s.k. Stakeholder Opinion Assessment (SOA).</p><p>I studien av tillståndsansökningarna för hamnutbyggnad konstaterades att jämförelser av platsspecifika föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade mudder–massor <em>inte görs.</em> Istället är det andra aspekter, t.ex. ekonomi, som avgör vilket alternativ som väljs. Varken ekotoxicitetspotential eller Naturvårdsverkets riktvärdesmodell visade sig vara lämpliga metoder för att beskriva och jämföra risker i det aktuella fallet. Av intervjuerna i SOA:n framgår att det råder delade meningar om hur risker ska beskrivas och på vilket sätt de kan jämföras och det finns ett stort behov av att utveckla nya sätt att beskriva och jämföra föroreningsrisker mellan olika alternativ och olika platser.</p><p>Arbetet har visat att det finns ett behov av att utveckla miljöriskanalysens avslutande steg, riskkaraktärisering och riskvärdering, eftersom det idag inte finns några konkreta metoder för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade muddermassor. För att förbättra beslutsunderlag föreslås därför en tydligare problemformulering och att övergripande platsspecifika scenarion för de olika alternativen tas fram. Viktigt aspekter att tydliggöra är skyddsobjekt, tidsskala, spridning och exponering. Jämförelsen av platsspecifika föroreningsrisker får inte heller bli allt för detaljerad, eftersom den bara är en del av ett större beslutsunderlag.</p> / <p>Large amounts of contaminated sediment has to be taken care of within the next few years since the sediment in Swedish sea lanes, ports and coastal areas have been contaminated by both heavy metals and organic pollutants over a long time period. Four options for handling contaminated dredged material were studied within this master thesis project. The three traditional methods are dumping the dredged material at sea, filling a bay with dredged material or putting the dredged material on a land disposal. Stabilization/solidification (s/s) is another option, where the contaminated dredged sediments are mixed with a binder that gives them greater strength, while immobilizing contaminants through chemical reactions or physical confinement in the structure. The aim of this thesis is to examine how risks of contamination can be compared between the four main options for management of dredged materials, in a site-specific perspective.</p><p>The main tool in the project has been environmental risk assessment with special focus on how risks can be categorized, measured and compared. The study includes a literature review, an examination of permit applications for port development, a case study where the LCA methodology, "potential eco-toxicity" and the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model was tested in order to compare the risks of contamination from the various management options in the port of Oxelösund. Finally a Stakeholder Opinion Assessment (SOA), by the theme risk characterization and risk comparison, was made.</p><p>The study of permit applications for port expansion has shown that the site-specific risks of contamination are not considered when choosing between management options of dredged materials. Instead other aspects, such as economy, determine the option chosen. Neither potential of eco-toxicity or the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model proved to be appropriate methods in order to describe and compare the risks associates with this case. The interviews in the SOA show that people disagree on how risks should be described and compared. There is a demand for new methods of describing and comparing risks associated with different management options for dredged materials at different sites.</p><p>This work has shown that well-known methods on how to compare risks of contamination between the different management options for contaminated dredged materials do not exist. There is also a need of developing the latter steps in the environmental risk assessment. To develop a better decision basis, a more explicit definition of the problem is proposed. It is particularly important to make site-specific descriptions of the various systems to be compared. The comparison of the site-specific risks of contamination should not be too detailed, since it is part of a larger decision support.</p> / Stabcon

Stora volymer förorenade sediment kommer att behöva tas om hand under de kommande åren då bottensediment i svenska farleder, hamn- och kustområden under lång tid har konta–minerats av både tungmetaller och organiska föroreningar. I examensarbetet studeras fyra möjligheter för hantering av förorenade muddermassor. De tre traditionella metoderna är tippning till havs, utfyllnad i vik eller deponering på land. Stabilisering/solidifiering (s/s) är ytterligare ett alternativ som innebär att muddermassorna kan nyttiggöras i geokonstruktioner genom att massornas hållfasthet ökas. Metoden går ut på att muddermassorna blandas med bindemedel och de eventuella föroreningarna binds då in i matrisen genom kemisk reaktion och fysikalisk inneslutning.  Syftet med examensarbetet är att, utifrån ett platsspecifikt perspektiv, undersöka hur föroreningsrisker kan jämföras mellan de fyra olika huvud–alternativen för hantering av muddermassor. Jämförelsen är tänkt att utgöra en del av ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för valet av hanteringsalternativ. Arbetet har fokuserat på miljöriskanalys och främst på hur risker kan kategoriseras, värderas och jämföras. Metoden inkluderar en litteraturstudie, en undersökning av tillstånds–ansökningar för hamnutbyggnad, en fallstudie där användning av LCA-metodik, ”ekotoxicitetspotential” och Naturvårdsverkets riktvärdesmodell testats för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ i Oxelösunds hamn. Avslutningsvis genomfördes en serie intervjuer kring temat karaktärisering och jämförelser av risk i en s.k. Stakeholder Opinion Assessment (SOA). I studien av tillståndsansökningarna för hamnutbyggnad konstaterades att jämförelser av platsspecifika föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade mudder–massor inte görs. Istället är det andra aspekter, t.ex. ekonomi, som avgör vilket alternativ som väljs. Varken ekotoxicitetspotential eller Naturvårdsverkets riktvärdesmodell visade sig vara lämpliga metoder för att beskriva och jämföra risker i det aktuella fallet. Av intervjuerna i SOA:n framgår att det råder delade meningar om hur risker ska beskrivas och på vilket sätt de kan jämföras och det finns ett stort behov av att utveckla nya sätt att beskriva och jämföra föroreningsrisker mellan olika alternativ och olika platser. Arbetet har visat att det finns ett behov av att utveckla miljöriskanalysens avslutande steg, riskkaraktärisering och riskvärdering, eftersom det idag inte finns några konkreta metoder för att jämföra föroreningsrisker mellan olika hanteringsalternativ för förorenade muddermassor. För att förbättra beslutsunderlag föreslås därför en tydligare problemformulering och att övergripande platsspecifika scenarion för de olika alternativen tas fram. Viktigt aspekter att tydliggöra är skyddsobjekt, tidsskala, spridning och exponering. Jämförelsen av platsspecifika föroreningsrisker får inte heller bli allt för detaljerad, eftersom den bara är en del av ett större beslutsunderlag. / Large amounts of contaminated sediment has to be taken care of within the next few years since the sediment in Swedish sea lanes, ports and coastal areas have been contaminated by both heavy metals and organic pollutants over a long time period. Four options for handling contaminated dredged material were studied within this master thesis project. The three traditional methods are dumping the dredged material at sea, filling a bay with dredged material or putting the dredged material on a land disposal. Stabilization/solidification (s/s) is another option, where the contaminated dredged sediments are mixed with a binder that gives them greater strength, while immobilizing contaminants through chemical reactions or physical confinement in the structure. The aim of this thesis is to examine how risks of contamination can be compared between the four main options for management of dredged materials, in a site-specific perspective. The main tool in the project has been environmental risk assessment with special focus on how risks can be categorized, measured and compared. The study includes a literature review, an examination of permit applications for port development, a case study where the LCA methodology, "potential eco-toxicity" and the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model was tested in order to compare the risks of contamination from the various management options in the port of Oxelösund. Finally a Stakeholder Opinion Assessment (SOA), by the theme risk characterization and risk comparison, was made. The study of permit applications for port expansion has shown that the site-specific risks of contamination are not considered when choosing between management options of dredged materials. Instead other aspects, such as economy, determine the option chosen. Neither potential of eco-toxicity or the Swedish Environmental Protection Agency's guideline value model proved to be appropriate methods in order to describe and compare the risks associates with this case. The interviews in the SOA show that people disagree on how risks should be described and compared. There is a demand for new methods of describing and comparing risks associated with different management options for dredged materials at different sites. This work has shown that well-known methods on how to compare risks of contamination between the different management options for contaminated dredged materials do not exist. There is also a need of developing the latter steps in the environmental risk assessment. To develop a better decision basis, a more explicit definition of the problem is proposed. It is particularly important to make site-specific descriptions of the various systems to be compared. The comparison of the site-specific risks of contamination should not be too detailed, since it is part of a larger decision support. / Stabcon

Abrégé Cette mémoire est consacrée à la problématique des effets du contrat de vente. Son but est de décrire la législation tchèque et française et de souligner les différences les plus importantes entre elles. La mémoire est divisé en 5 chapitres qui sont encore divisés en souschapitres. Dans l'introduction il est évalué le rôle du phénomène mondiale qui est imputable au contrat de vente. Il est aussi souligné la nécessité de sa réglementation dans les systèmes juridiques différents. En plus, il y a la question de l'intérêt a la comparaison de ces deux législations. Dans le premier chapitre on peut trouver la déscription du premier effet du contrat qui a été mentionné dans cette mémoire - le transfert de propriété. D'abord il faut s'y concentrer a la réglementation du transfert dans la loi et puis aux aménagements des parties dans le contrat qui peuvent modifier ou exclure la réglementation légale du transfert de propriété. Le deuxième chapitre est dédié au transfert des risques sur la chose et son relation avec le transfert de propriété. Dans le troisième chapitre il y a le débat sur l'obligation du vendeur de délivrer la chose qui est l'objet du contrat. Le chapitre est divisé en deux parties essentielles qui se préoccupent de l'une part de l'obligation de délivrer la chose et des sanctions conséquentes...