I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år. När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador. Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden. Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling. Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport. Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer. De är även intresserade av hur åtgärder skall finansieras samt vilken byggvolym kommunerna planerar för inför framtiden. Det som har skett inom kommunerna hittills är att det under våren 2008 startats ett gemensamt samarbete där målet är att komma fram till en gemensam ståndpunkt gentemot staten i denna fråga. Först och främst måste en konsekvensbeskrivning tas fram för att kunna visa vilka följder en översvämning kan tänkas föra med sig för respektive kommun. Därpå skall ett bra geografisk material tas fram för att få fram höjderna på marken och därefter kunna simulera hur vattennivåerna kommer att drabba kommunerna. Utifrån detta kan en samhällsekonomisk kalkyl göras av vad skadorna förväntas bli. Under våren 2008 beslutade även länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Vattenfall om en akut strategi för att reglera Vänerns högsta vattennivåer. Överenskommelsen innebär att Vattenfall veckovis tappar ur Vänern med hänsyn till högsta beräknade vattenstånd. Enligt beräkningar som Länsstyrelsen gjort i samråd med Vattenfall och SMHI har man kommit fram till en avtappningsstrategi där Vänerns högsta vattennivå kan minskas med upp till 40 cm. Varje enskild kommun har även lokala åtgärdsplaner för att skydda sig mot översvämningar och skred. Det stora problemet anses i de flesta kommuner vara hur den befintliga bebyggelsen skall skyddas medan all nyproduktion i de flesta fall inte uppförs lägre än vad den dimensionerande nivån säger. Angående finansieringsfrågan råder det delade meningar. Vissa av kommunerna anser att fastighetsägaren själv får finansiera de åtgärder som måste vidtas medan vissa kommuner anser att kostnaderna kommer bli så höga att ett statligt stöd krävs. / The purpose of this project is to give the construction company NCC a basis for how the municipalities around Vänern and along the river Göta plans in front of the new dimensioning water level at +47,4 m (RH70) as the climate - and vulnerability investigation presented in their report. Vänern's average water level is today +44,3 m (RH70). During a 100-year period is it 1% risk that that the dimensioning water level arises. According to the climate - and vulnerability investigation is it therefore possible that the water level can ascend with approximately three m at an extreme case. This can mean a series of different consequences for the municipalities around Vänern and along the river Göta. NCC is interested in getting knowledge about the measures that the municipalities plan to take in order to protect newly and existing settlement against floods and landslides as a result of higher water levels. They are also interested in how the measures will be financed and what construction volume the municipalities plan to do in the future. What the municipalities have done so far is that they during the spring 2008 has started a common cooperation where the objective is to come until a common position towards the government in this matter. The first thing to do is to make a consequence description to show what result a flood can make in each municipality. Subsequently, a reliable geographic material will be made in order to get the heights of the land and then simulate how the water levels will strike the municipalities. On the basis of this a socio-economic calculation can be done to see what damages that will be expected. During the spring 2008 the county administration in Västra Götaland along with Vattenfall decided about an urgent strategy in order to regulate Vänern's highest water levels. The agreement means that Vattenfall weekly draws Vänern regarding the highest estimated water levels. The county administration has in consultation with Vattenfall and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute drawn up a drawing strategy and according to calculations the highest water level of Vänern can be decreased up to 40 cm. Each individual municipality also has local action plans in order to protect itself against floods and landslides. The big problem in most of the municipalities is how the existing settlement will be protected while all new production in most cases is not built lower than what the dimensioning level says. Concerning the financial matter there are different views. Some of the municipalities consider that the real-estate owner alone has to finance the measures that must be taken while some of the municipalities consider that the costs will become so great that a government subsidy is required.

<p>I samband med den aktuella klimatdebatten har översvämningar i Sverige fått en allt större betydelse i samhället. Forskning visar på en global uppvärmning och medeltemperaturen förväntas höjas fram till 2100, vilket kan påverka Sveriges kuster då havets yta stiger, samt har stigit mer än vad det har gjort i snitt på flera tusen år.</p><p>När Sverige drabbas av översvämningar beror detta i första hand på stor vattentillförsel på grund av kraftigt regn eller snösmältning till sjöar och vattendrag. Idag inträffar dessutom allt oftare extrema väderföreteelser, vilka också kan vara bidragande orsaker till översvämningar. Arvika respektive Kristianstad har båda erfarenheter av översvämningars risker. De är två av de städer som har drabbats värst av översvämningar i Sverige, i samband med ovanligt kraftig nederbörd. Här har respektive stads kommuner till skillnad från många andra, tagit översvämningsproblematiken på allvar och har efter respektive omfattande katastrof satt i gång ett förebyggande arbete för att i framtiden minska risken för översvämningsskador.</p><p>Fysisk planering handlar om hur mark och vatten ska användas och blir idag allt viktigare för att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet så att miljöproblem kan förebyggas. Vissa platser är inte lämpliga för bebyggelse och åtgärder kan därmed planeras som exempelvis nivåhöjning av mark och i och med detta minska risken för översvämning. Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är översvämningskartor, vilka är ett hjälpmedel för att nå mål om begränsade skador i samband med höga vattenflöden. Kartorna visar vilka områden utmed ett vattendrag som riskerar att översvämmas vid höga vattenflöden.</p><p>Då jag läser till lärare har jag i min uppsats även lagt vikt vid en didaktisk del där jag behandlar frågan kring hållbar utveckling och hur detta begrepp kan lyftas in i skolundervisningen. Efter avslutade studier på gymnasiet är det viktigt att eleven har kunskap kring hållbar utveckling. Eleverna kan då ta ställning kring frågor som rör detta i samhället vilket gör att vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. Agenda 21 som är en omfattande handlingsplan för hållbar utveckling har från år 2000 även tillhandahållit en utveckling för utbildning om hållbar utveckling.</p><p>Enligt undersökningar har det visat sig att många lärare känner att det är brist på tid såväl som kunskap för att kunna behandla frågan om hållbar utveckling. Jag har vänt mig till en skola för hållbar utveckling och därmed fått fakta kring hur denna skola arbetar i praktiken för att lyfta in hållbar utveckling i skolundervisningen.</p>

Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden. Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser. Resultatet visar att det definitivt finns en problematik kring höga vattenflöden och -nivåer som behöver adresseras. På flera platser hotar vattnet järnväg, enskilda hus, vägar och åkermark. Åtgärder behöver sättas in och ytterligare studier som kopplar samman vattennivåer med konsekvenser är nödvändiga. Samtidigt behöver frågor kring biologisk mångfald utredas parallellt då hög flödeskapacitet och förutsättningar för biologisk mångfald står i konflikt med varandra. En väl upplyst samhällsplanering är viktigt för att ta hänsyn till både ekologiska och hydrologiska effekter av åtgärder i vattendrag.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur klimatdiskursen ser ut när det kommer till hur media väljer att presentera information om de tre olika översvämningarna i Falun, Malmö och Gävle. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod som kallas för diskursanalys där dessa tre platser och händelser har stått i fokus för hur de valts att ramas in i media. Diskursanalys som metod har i det här fallet genomförts genom att använda mediedatabasen Retriever med sökord av den valda platsen tillsammans med begreppet översvämning över en femårsperiod från det året händelsen inträffade. Artiklarna från sökningarna har sedan med hjälp av den valda metoden, teorin och bakgrunden analyserats och diskuterats. Resultatet av detta är att media har förändrat sitt sätt att rama in händelser beroende på under vilken period som artiklarna har publicerats i olika media. Ett tydligt mönster över hur klimatfrågan får en alltmer central plats i medierapporteringen syns alltmer underöversvämningarna i Malmö 2014 men ännu mer för det senare fallet med översvämningarna i Gävle 2021. Det dystopiska temat som dyker upp kring rapporteringarna för fallet i Gävle visar också på det som diskursanalysen ämnar undersöka – att media väljer att omformulera sig för att nå läsare i en annan utsträckning.

Mötet mellan staden och vattnet spelar en stor roll i klimatanpassningen av städer. Vi står inför ettförändrat klimat med högre havsnivåer och mer frekventa nederbörd. Detta ställer krav på att vårastäder klimatanpassas för att klara framtida förhållanden. Områden där denna anpassning ofta sker ärhamnomvandlingsområden, där nya stadsdelar behöver skyddas mot framtida vattennivåer. Ihamnomvandlingsområdens klimatanpassning är det av yttersta vikt att ett skydd mot översvämningbåde skyddar och tillför en god bebyggd miljö till staden. Syftet med arbetet är att undersöka hur skydd mot översvämningar kan utformas för att hanteraframtida vattennivåer. I arbetet undersöks vilka metoder inom klimatanpassning går att översätta tillett gestaltningsprogram för skydd mot översvämning och hur de kan appliceras vid gestaltning avhamnomvandlingsområden. Genom en kvalitativ textanalys och en platsanalys av de två städernaEnköping och Uddevalla har fyra strategier för klimatanpassning tagits fram i ett gestaltningsprogram,Adaptivitet, Multifunktionalitet, Skalbarhet och Anpassning till lokal kontext. Dessa strategiergenomsyras sedan av målet om en god bebyggd miljö. Strategierna redovisas sedan i tvågestaltningsförslag som visar på hur strategierna kan tillämpas vid gestaltning av hamnområden.Arbetets slutsats visar på att det inte finns några enskilda metoder för skydd mot översvämning sompassar alla platser. Det är genom övergripande och flexibla strategier för klimatanpassning som etteffektivt och attraktivt skydd mot översvämning kan utformas.

Short and intense rainfall, called cloudbursts, is becoming more frequent in Sweden as an effect of climate change. With that comes an increased frequency of flooding events caused by the heavy rainfall, called pluvial flooding. This is especially problematic in urban areas where large areas of impervious surface greatly increases the volumes of surface runoff. Mapping of bluespots, locations where pluvial flooding is more likely to occur, can be an important aid towards preventing this kind of flooding. This study concerns performing such a mapping for the islands Kullö, Resarö and Rindö in the municipality Vaxholms stad, Sweden. These islands are chosen for being future high development areas. The analysis is done through hydrological modelling of a digital elevation model. From that expected runoff volumes is calculated from statistical models of precipitation data. Analysis of the result concludes that the major road, 274, is expected to be affected by flooding along two sections. Some houses and other minor roads are also affected. But the overall impact on infrastructure and social functions is low. The mapping should be able to function as a tool in the flood preventative work of Vaxholms stad and in planning of future developments.

Introduktion och syfte: Årsmedelnederbörd och antalet extrema nederbördstillfällen i Sverige antas öka i framtiden. När antalet extrema nederbördstillfällen ökar så ökar också antalet försäkringskompensationer till privata husägare. Erfarenhet har visat sig göra människor mer medvetna om associerade risker och påverkar en individs motivation att själv utföra översvämningsskyddande åtgärder. Men bara en tredjedel av de som drabbas av översvämning genomför en åtgärd för att minska framtida risk. Tidigare studier har visat att Protection motivation theory (PMT) kan vara användbar för att förklara vad som påverkar en individs motivation att utföra åtgärder. Tillsammans med ytterligare faktorer som också identifierats påverka en individs benägenhet att utföra skyddsåtgärder mot översvämningar syftar studien till att undersöka orsaker till skada, hantering och uppkomna skador vid översvämning i privata hushåll samt hur olika faktorer påverkar en individs motivation att utföra skyddsåtgärder. Metod: Studien använder en kombination av kvantitativ- och kvalitativ metod för att undersöka förekomst och innebörd av olika fenomen kopplade till översvämning. Datainsamling gjordes med semistrukturerade telefonintervjuer som analyserades med tematisk analys och deskriptiv statistik. Resultat: Resultaten visar att PMT tillsammans med individens tillgängliga information om åtgärder och uppfattning av vem som har det huvudsakliga ansvaret för att hantera översvämning är viktiga för att förklara vad som motiverar en individ till att utföra åtgärder. Bedömning av hotet och bedömning av skyddsåtgärder som båda ingår i PMT påverkar individens motivation men bedömning av skyddsåtgärder verkar ha en större påverkan på utförda åtgärder. Slutsats: För att villaägare ska utföra skyddsåtgärder utöver de som de identifierat förhindrar skada är det viktigt att information om åtgärder och metoder för dess utförande kommer villaägare tillgodo. Även ansvarsfördelningen mellan privatperson och kommun behöver förtydligas då detta identifieras som en orsak till varför individer slutar genomföra åtgärder. / Introduction &amp; aim: Annual mean precipitation and the number of heavy rainfalls is expected to increase in both the short- and long-term perspective in Sweden. As the number of heavy rainfalls increases, the number of insurance compensation to private homeowners also increase. Experience has shown to make people more aware of the associated risks and influences an individual's motivation to carry out flood protective measures himself but only a third of the people exposed performs measures to decrease the risk of future flooding. Previous studies have also found Protection Motivation Theory (PMT) to be a useful tool for explaining what influences the probability of an individual to take protective measures. This study aims to investigate causes of damage, management and damage caused by flooding in private households, and how various factors affect an individual's motivation to perform protective measures, using PMT together with additional literature as an explanatory tool. Method: The study uses a combination of quantitative and qualitative methods to examine the occurrence of the different phenomenon’srelated to flooding. Data collection Semi-structural interviews were performed an analysed with thematic analyses and descriptive statistics. Results: The results show that PMT, together with the individual's knowledge on measures and perception of who has the main responsibility for managing flooding, is important in explaining what motivates an individual to perform measures. Threat appraisal and coping appraisal, both included in the PMT, is shown to affect the individual's motivation. Thought coping appraisal seems to have a greater impact on the actions performed. Conclusion: For homeowners to carry out protective measures in addition to those already performed in response to the experienced flooding it’s important that information on measures and how to implement them are provided. The division of responsibility between the private person and the municipality also needs to be clarified to the homeowner as this is identified as a reason why individuals stop implementing measures. / Skyfallsmodellering- Planering, analys och sårbarhetshantering, SPLASH

För modellering av risker vid naturkatastrofer är GIS ett grundläggande verktyg. HAZUS-MH är ett GIS-baserat riskanalysverktyg, utvecklat av den amerikanska myndigheten FEMA. HAZUS-MH har en välutvecklad metodologi för modellering av naturkatastrofer, vilket är något som efterfrågas på europeisk nivå inom ramen för översvämningsdirektivet. Därför föreligger ett intresse för implementering av HAZUS-MH för icke amerikanska förhållanden. Denna studies syfte är att fördjupa kunskaperna för implementering och användning av HAZUS-MH i Sverige. För att möjliggöra implementering behöver svenska data bearbetas för att matcha datastrukturen i HAZUS-MH. Metoden innefattar en litteraturgenomgång av tidigare studier och manualer samt databearbetning. Erfarenheter av databearbetningen samlades in för att bygga upp en manual för databearbetning samt för att utvärdera möjligheter och hinder för implementering i Sverige. Resultatet visar hur systemkrav och övriga inställningar för användning av HAZUS-MH ser ut. De övriga inställningarna berör koppling till HAZUS-MH databas med mera. För anpassning av svenska data beskrivs databehov (administrativ indelning, inventeringsdata och hydrologiska data), data-bearbetning (rekommenderad arbetsgång för att fylla shape-filer och tabeller med information) och dataimport. Vidare redogör resultatet för tillämpningen av HAZUS-MH med svenska data. Denna studie identifierar flera möjligheter hos HAZUS-MH. Möjligheterna att skapa risk- och sårbarhetskartor samt dataimport är de största. Tidsåtgången för att utföra anpassningen av svenska data var runt 15 arbetsdagar. Denna studie uppskattar att med hjälp av manualer för anpass-ningen kan denna tid kortas till 3 arbetsdagar. Om processen att anpassa svenska data automat-iseras kan tiden kortas ytterligare. Den största barriären enligt denna studie är insamling av data. För att kunna använda HAZUS-MH fulla potential behövs omfattande datainsamling. En annan barriär är begränsningar i hydro-logiska data, det är nödvändigt med externa hydrologiska data för en så korrekt analys som möjligt. Vidare forskning inom området bör enligt denna studie fokusera på metoder för att samla in data samt hur en automatisk process för att anpassa data skulle kunna se ut. / When modeling risks for natural disasters, GIS is a fundamental tool. HAZUS-MH is a GIS-based risk analysis tool, developed by the American authority FEMA. HAZUS-MH has a well-developed methodology for modeling natural disasters, which is something that is demanded at European level within the flood directive framework. Hence, there is an interest in implementing HAZUS-MH for non-US conditions. The aim of the study is to deepen the knowledge for the implementation and use of HAZUS-MH in Sweden. To enable implementation, Swedish data is required to be processed to match the data structure of HAZUS-MH. Methods for this study are a literature review of previous studies and manuals and data processing. Experiences of the data processing were collected to build a manual for data processing and to evaluate opportunities and obstacles for implementation in Sweden. The result shows how system requirements and other settings for using HAZUS-MH look like. The other settings include connection to the HAZUS-MH database et cetera. For adaption of Swedish data, requirements including data (administrative division, inventory data and hydrological data), data processing (recommended workflow to fill shape-files and attribute tables with information) and data import are described. The result also describes the application of HAZUS-MH with Swedish data. This study identifies several possibilities of HAZUS-MH. The opportunities for creating risk and vulnerability maps and data import are the largest. The time required to perform the adaptation of Swedish data was approximately 15 working days. This study estimates that with the help of manuals for the adaption, this time could be shortened to approximately 3 working days. If the process of adapting data is automated, this time could be shortened further. The largest obstacle under this study is the data collection process, to use the full potential of HAZUS-MH extensive data collection is needed. Another obstacle is the limitation of hydrological data, external hydrological data is necessary to get as accurate analysis as possible. Further research in the field should, according to this study, focus on methods of collecting data and development of an automatic process for managing data.

No description available.