Short and intense rainfall, called cloudbursts, is becoming more frequent in Sweden as an effect of climate change. With that comes an increased frequency of flooding events caused by the heavy rainfall, called pluvial flooding. This is especially problematic in urban areas where large areas of impervious surface greatly increases the volumes of surface runoff. Mapping of bluespots, locations where pluvial flooding is more likely to occur, can be an important aid towards preventing this kind of flooding. This study concerns performing such a mapping for the islands Kullö, Resarö and Rindö in the municipality Vaxholms stad, Sweden. These islands are chosen for being future high development areas. The analysis is done through hydrological modelling of a digital elevation model. From that expected runoff volumes is calculated from statistical models of precipitation data. Analysis of the result concludes that the major road, 274, is expected to be affected by flooding along two sections. Some houses and other minor roads are also affected. But the overall impact on infrastructure and social functions is low. The mapping should be able to function as a tool in the flood preventative work of Vaxholms stad and in planning of future developments.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

The simultaneous occurrences of several extreme events, known as compound extremes, are often associated with greater impact than univariate extremes. Flooding and windstorms are widespread hazards in Europe which can lead to severe property damage and fatalities. During winter, extreme wind and precipitation often co-occur, since they are associated with a common driver, namely extratropical cyclones. In this project, the occurrences of compound wind and precipitation events in Europe are investigated using the ERA5 reanalysis dataset. The analysis covers the years 1979-2019 with a focus on boreal winter. Areas that experience the highest occurrence of compound wet-windy extremes are the west coast of Norway, the Iberian peninsula, parts of central Europe, and southeast of the Black Sea. A few case studies are discussed with the purpose to give an idea of the magnitude of possible impacts. Further, the relationship between extreme wind and precipitation events and the North Atlantic Oscillation (NAO) is presented. During days with positive NAO, extreme precipitation and wind events occur in the central and northern parts of Europe while the negative phase brings extreme wind and precipitation to the southern parts of Europe. Lastly, a short analysis to discover changes in the occurrences of compound precipitation and wind events for the two periods 1979-1999 and 2000-2019 is performed. The result showed no clear changes. The number of compound extremes does not seem to vary for the two periods. / Olika extrema väderhändelser som sammanfaller orsakar ofta större skada än enskilda extrema händelser på många håll i samhället. Översvämningar och vindstormar är vanligt förekommande i Europa och kan leda till kostsamma skador och dödsfall. Extrema vind-och nederbördshändelser sammanfaller vanligen under vintern eftersom de båda ofta orsakas av Nordatlantiska cykloner, som är vanligast under den årstiden. I detta projekt kartläggs sammanfallande vind- och nederbördshändelser i Europa under vintermånaderna december-februari, med hjälp av ERA5 reanalysdata för åren 1979-2019. Områden med relativt hög förekomst av sammanfallande vind- och nederbördshändelser är Norges västkust, Iberiska halvön, delar av Centraleuropa och östra Turkiet. Några fallstudier kopplade till dessa områden är diskuterade för att ge en uppfattning om konsekvenserna av dessa sammanfallande händelser. Eventuella kopplingar mellan sammanfallande vind- och nederbördshändelser och den Nordatlantiska Oscillationen (NAO) är också undersökt. Under den positiva fasen av NAO sker extrema nederbörd- och vindhändelser i norra och centrala delar av Europa medan den negativa fasen ger extrem vind och nederbörd i de södra delarna av Europa.En kort analys för undersöka om förekomsten av extrema sammanfallande händelser har ändrats genomfördes genom att jämföra andelen sammanfallande händelser under de två perioderna 1979-1999 och 2000-2019. Ingen betydande förändring i andelen sammanfallande händelser mellan dessa perioder hittades.

During intensive rainfall, the ground is at risk of flooding if the water has no opportunity to infiltrate into the ground or drain. Cities are most heavily affected by such pluvial floods due to their predominantly solid surfaces. An example of such a city is Umeå, which experienced extensive floods causing up to 40 million Swedish kronor in damages. During the period 1970 to 2020, the population of Umeå has increased from 70,000 to 130,000 inhabitants, which means that both housing demand and thus the proportion of hardened surfaces in the municipality increased rapidly. To avoid future flooding problems, studying intensive precipitation trends as well as factors that affect the risk of pluvial floods is of the utmost importance. The purpose of this research is thus to investigate heavy precipitation trends as well as study how climate change and hardened surfaces affect the risk of flooding in Umeå. This study shows that the frequency of intense rainfall in Umeå has increased compared to the mean of the period 1963-1987 and that climate change could lead to an even higher frequency. Increased frequency of intensive precipitation in combination with an increased proportion of hardened surfaces increases the risk of flooding problems. Furthermore, heavy rainfalls, defined as precipitation above ten millilitres a day, occurred eighteen times a year during the period 1996-2020, which is four days more than the 1963-1987 average. By the end of the twenty-first century, climate change is expected to increase these number of days by a further 20-30% (equivalent to 7-12 days) according to SMHI predictions. Intense rainfall is likely to become more common in the future and population growth in Umeå will likely lead to an increase in the number of paved areas. These changes, in combination, place high demands on Umeå municipality to work efficiently with urban planning and climate adaptation.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.