Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning. Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är. Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter. Översvämningskarteringar fanns redan i digitalt format medan skredriskskarteringarna georefererades och digitaliserades. Två lösningar togs fram, en enklare version för gemene man och de mindre kartkunniga samt en andra version som är betydligt mer detaljerad och som vänder sig till kommuner och myndigheter. Databasen är tänkt att kunna användas i planeringssyfte men också för att dra lärdom av tidigare naturolyckor för att på så sätt effektivisera räddningsarbetet i framtida insatser. / Sweden and the rest of the World is regularly struck by natural disasters. Due to this, the Swedish Rescue Agency has been commissioned by the Government to produce a national database for natural disasters in Sweden. 34 different authorities and organizations are involved in the process of designing the database. The database has got a map application designed to search for specific occurrences /natural disasters but this is not yet fully developed. Today the disasters are only marked with dots in the map, which does not give a satisfying overview of the size of the affected area. This work aims to complement the map application of the database with the spatial extent of the natural disasters and different areas with potential risk to increase the usefulness of the map. To make this possible data was collected from different authorities. The areas with risk of being flooded were already available in digital form while the areas with risk of landslides were georeferenced and digitized. Two different solutions were created, the first one a simplified version aimed for people with little or no experience of maps, the second one a more detailed version aimed for local authorities. The database is meant to be used for planning but also to gain knowledge from former disasters to improve future rescue missions.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Klimatförändringarnas negativa effekter med tillhörande extremväder i form av skyfallställer krav på en fungerande stadsstruktur. Pågående urbanisering med innefattandeexploatering och förtätning bidrar till en ständig ökning av hårdgjorda ytor vilket minskarmöjligheten till infiltration och omhändertagande av nederbördsvatten. När våra städerväxer finns det en ökad risk att ledningarnas kapacitet överskrids vilket resulterar iöversvämning. Klimatförändringarna och urbaniseringen ställer således krav påanpassning för att uppnå en mer resilient och hållbar stad.Ansatsen för studien är en kvalitativ innehållsanalys som tillämpas på policydokumentrörande dagvatten- och skyfallshantering i Malmö stad i syfte att undersöka hur Malmöstad arbetar med dagvattenfrågor samt vilka utmaningar som finns och vad som hindraren utveckling inom området. Vidare har även ett frågeformulär skickats till berördaförvaltningar i syfte att komplettera den kvalitativa innehållsanalysen.Studien grundar sig i riskteori utifrån Ulrich Becks bok Risksamhället: på väg mot enannan modernitet (2000). Utifrån en riskteoretisk utgångspunkt har vi studerat Malmöstad som fall för att undersöka hur kommunen hanterar dagvattenfrågan i förhållande tillklimatförändringarna som risk. Genom att studera Malmö stad har vi kunnat konstateraatt det finns svagheter i systemet som hindrar en hållbar dagvattenhantering. Utifrånriskteori kan vi därav dra slutsatsen att Malmö stad inte realiserat vidden av de riskerstaden faktiskt står inför då de ej har tillämpat den skyfalls- och dagvattenanpassning somett förändrat klimat kräver. De svagheter som hindrar Malmö stad från att vara en resilientstad som kan hantera extremväder i form av skyfall är en bland annat en otillräcklig ochineffektiv lagstiftning, att ansvarsfrågan ej är klargjord samt en urbanisering där plats fördagvattenåtgärder utgör en prioriteringsfråga. Vidare utgör kostnad en ytterligareutmaning då nödvändiga långsiktiga åtgärder ej vidtas på grund av ett kortsiktig tänkandesom endast koncentreras på investeringskostnader. Utmaningarna hindrar således ettförebyggande arbete med att anpassa staden till klimatförändringarna. Ytterligare utgörklimatförändringarna i sig en betydande och svårhanterlig utmaning då det är svårt attprognostisera vilka åtgärder som är tillräckliga. / The negative effects of climate change with associated extreme weather in the form ofstormwater demands a functioning urban structure. Ongoing urbanization with associatedexploitation and densification contributes to a constant increase in hard surfaces, whichreduces the possibility for stormwater to infiltrate. As cities grow there is an increasedrisk that management capacity will not be enough which will result in urban flooding.Climate change and urbanization thus require cities to be more resilient and sustainable.The approach for this study is a qualitative content analysis that is applied to policedocuments concerning stormwater management in Malmö city. With the aim toinvestigate how Malmö city works with stormwater management and gain a deeperunderstanding of the subject as well as to investigate what it is that prevents a moresustainable urban stormwater management. Furthermore, a questionnaire has been sent tothe relevant administrations in order to supplement the qualitative content analysis.The study is based on the theory of risk society based on Ulrich Beck's bookRisksamhället: på väg mot en annan modernitet (2000). On the basis of risk theory wehave studied Malmö city in order to see how they deal with stormwater as an issue inrelation to climate change as a risk. By studying the city of Malmö we have been able toobserve that there are weaknesses in the system that hinder a more sustainable stormwatermanagement. We can, based on the theory of risk society, conclude that Malmö city donot fully realize the extent of the risks the city faces. This because Malmö city has notapplied the stormwater management that a changing climate requires. The weaknessesthat prevent Malmö city from being a resilient city, that can handle an increased amountof downpour, is an inadequate, ineffective and a non clarified legislation, as well asurbanization where space for stormwater management is a priority issue. Furthermore, asan additional challenge, necessary long-term measures are not taken because of a shorttermthinking that concentrates on investment costs. These challenges thus prevent citiesfrom adapting to climate change. Furthermore climate change is a significant and difficultchallenge in itself, as it is difficult to predict which measures that are sufficient.

I takt med att jordens klimat förändras ökar risken för översvämning, ras, skred ocherosion. Syftet med denna rapport är att undersöka hur Sveriges mediankommuner medavseende på befolkningsmängd arbetar med klimatanpassning mot dessa risker. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning som skickades till 20 % av Sverigeskommuner, samt kvalitativa djupintervjuer med 4 kommuner och en länsstyrelse. Enkätenvar uppdelad i fyra områden som syftade till att besvara frågeställningarna ochden utformades med inrådan från kunniga personer både inom undersökta områden ochenkätutformning. Djupintervjuerna följde en semi-strukturerad form som gav respondenternamöjlighet att svara relativt fritt. Enkätens svarsfrekvens låg på 64 % vilket motsvarar 37 kommuner. Resultatet av enkätundersökningenvisar att kunskapsstödet till kommunerna upplevs som relativt bramedan det ekonomiska stödet upplevs som mindre bra. I princip alla kommuner har områdensom riskerar att översvämmas medan drygt hälften av kommunerna har områdensom hotas av ras, skred och erosion. Kommunerna arbetar både med fysiska åtgärder ochstrategiska åtgärder i klimatanpassningssyfte. Vad gäller fysiska åtgärder har fler genomförtsför översvämning än för ras, skred och erosion. Under djupintervjuerna framkombland annat att klimatanpassning fortfarande upplevs som relativt nytt i kommunernaoch att det därför har fått lägre prioritet. Bristen på resurser, samordning och förankringinom kommunen är andra aspekter som framhävdes under intervjuerna. Slutsatsen är att kommunerna arbetar mer aktivt med översvämning än med ras, skredoch erosion. Det främsta arbetet sker strategiskt genom att implementera riskerna i planeroch program men fysiska klimatanpassningsåtgärder har också genomförts. Kommunernasbedömning av framtida utmaningar är relativt osäkra och för att förbättra arbetet medklimatanpassning efterfrågar de riktade ekonomiska resurser, fortsatt kunskapsstöd ochen samordnande funktion i arbetet med klimatanpassning. / As the earth’s climate changes, the risk of flooding, landslides, avalanges and erosionincreases. The purpose of this report is to investigate how Sweden’s median municipalitieswith regard to population work with climate adaptation against these risks. The study consists of a quantitative survey that was sent to 20 % of Sweden’s municipalities,as well as qualitative in-depth interviews with 4 municipalities and a countyadministrative board. The questionnaire was divided into four areas aimed at answeringthe questions at issue and it was designed with the advice of people with knowledgeabout both examined risks and survey design. The in-depth interviews followed a semistructuredform that gave the respondents the opportunity to respond relatively freely. The response rate to the survey was 64 %, which is equal to 37 municipalities. Theresults of the survey show that the knowledge support to the municipalities is perceivedas relatively good, while the financial support is perceived as less good. In principle,all municipalities have areas that are at risk of flooding, while just a small majority ofthe municipalities have areas that are threatened by landslides, landslides and erosion.The municipalities work with both physical measures and strategic measures for climateadaptation purposes. In terms of physical measures, more have been implemented forflooding than for landslides, avalanges and erosion. During the in-depth interviews, itemerged, among other things, that climate adaptation is still perceived as relatively newin the municipalities and that it has therefore been given lower priority. The lack ofresources, coordination and anchoring within the municipality are other aspects thatwere emphasized during the interviews. The conclusions are that the municipalities work more actively with flooding than landslides,avalanges and erosion. The main work is done strategically by implementing therisks in plans and programs, but physical climate change adaptation measures have alsobeen implemented. The municipalities assessment of future climate challenges is relativelyuncertain and in order to improve the work with climate change adaptation they demandtargeted financial resources, continued knowledge support and a coordinating function inthe work with climate change adaptation.

Samtidigt som översvämningsrisken redan är hög på många platser i Sverige, förväntas översvämningar och skyfall förekomma mer frekvent i framtiden. Urbana dagvattensystem klarar idag oftast inte av de extrema förhållanden av översvämningar som förekommer och innebär därmed att den byggda miljön blir hårt utsatt. Behovet av att anpassa den byggda miljön blir tydligare i och med att översvämningar förväntas öka med tiden. Fastighetsägare idag saknar verktyg och strategier för klimatanpassning och då det primära ansvaret för att anpassa fastighetsbestånden i kommunerna läggs på fastighetsägarna själva, finns det ett starkt behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och större fastighetsägare. Denna uppsats syftar till att identifiera vilka egenskaper byggnader har och i vilka kombinationer dessa gör ett fastighetsbestånd sårbart inför översvämningar. I fallstudien har flera metoder använts för att bedöma risker hos Stångåstadens fastighetsbestånd och identifiera möjliga anpassningsalternativ. En del av fallstudien utgörs av en expertworkshop bestående av forskare på Linköpings Universitet samt anställda på Stångåstaden där en värdering av byggnadernas egenskaper och en diskussion kring åtgärder har genomförts. Uppsatsens resultat visar bland annat att byggnaders sårbarhet förekommer i en kombination av olika egenskaper. I Stångåstadens fastighetsbestånd är byggnadens läge i förhållande till omgivningen samt känslig utrustning i källare en kombination av egenskaper som gör byggnaderna sårbara. Diskussionen innefattar ett åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisken i Johannelunds centrum i Linköping, som är ett av Stångåstadens mest sårbara områden. I diskussionen ställs även uppsatsens resultat mot tidigare forskning inom fältet för att tydliggöra likheter och skillnader, samt påvisa vikten av samverkan för klimatanpassning hos fastighetsbolag. En av slutsatserna är att kartläggning på byggnadsnivå fungerar väl för byggnaders exponering och känslighet, men är inte optimal för kartläggning av fastighetsbolagets anpassningsförmåga. / While the flood risk in many places in Sweden is already high, flooding and rainfall are expected to become increasingly common in the future. Urban stormwater systems today are usually unable to cope with the extreme conditions of floods that occur, thus the built environment is severely exposed. The need to adapt the built environment is becoming much clearer as floods are expected to increase over time. Property owners today often lack tools and strategies for climate adaptation and since the primary responsibility for adapting property portfolios in municipalities is placed upon property owners themselves, there is a strong need for climate adaptation and support for private sectors and large property owners. This thesis aims to identify qualities of buildings and in what combination these make a property portfolio vulnerable to floods. In this case study, a number of methods have been used to assess risks of Stångåstadens’ property portfolio and identify possible adaptation options. Part of the case study consists of an expert workshop with researchers at Linköping University and employees at Stångåstaden where an assessment of the qualities of the buildings and a discussion of adaptation measures have been carried out. The thesis’s results show amongst other things that buildings vulnerability are presented by a combination of qualities. In Stångåstadens property portfolio the building’s elevation in relation to surroundings and sensitive equipment in the basement a combination of qualities that contribute to the buildings vulnerability. The discussion involves an action proposal to minimize the flood risk in Johannelunds centrum in Linköping, which is one of Stångåstadens most vulnerable areas. In the discussion the thesis’s result will also be compared with earlier research in the field to clarify similarities and differences, as well as to demonstrate the need of cooperation for climate adaptation amongst property owners. One of the conclusions is that the mapping on building levels are suitable for exposure and sensitivity, but is not optimal for mapping property owners adaptability. / SAMBO: Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell anpassning av Bostadsområden

Med bakgrund i att klimatet förändras och kommer påverka människor världen över ännu mer i framtiden, så även i Sverige, var det relevant att undersöka hur två vattennära kommuner arbetar för att anpassa sig till översvämningar. Klimatförändringarna sker snabbare idag än någonsin och tillsammans med en befolkningsökning räknar experter med att fler och större naturkatastrofer kommer att inträffa. Därför behöver också kommunerna anpassa sitt arbete efter det här då samhällsplaneringen har som mål att tillgodose människors behov. Begreppet resiliens är svårdefinierat men anses ändå vara något eftersträvansvärt och särskilt i relation till klimatfrågor. Syftet med studien blev således att undersöka om och hur två svenska kommuner tolkar och arbetar för att uppnå resiliens i deras samhällsplanering gällande översvämningsproblematiken.Studien har använt sig av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer som komplement till en dokumentanalys och för att besvara frågeställningarna har den här empirin analyserats tillsammans med valda teorier. Studien är uppbyggd utifrån två huvudteman; tolkning och arbete, och såväl teorier och frågeställningar har valts efter det. Resultatet av studien påvisar att begreppet är just så svårt att definiera som flera innan visar på, men att kommunerna fortfarande arbetar för samma sak - att bli resilienta. / Given that the climate is changing and will affect people around the world even more in the future, so also in Sweden, was it relevant to investigate how two waterfront municipalities work to adapt to floods. Climate change is happening faster today than ever before, and together with an increase in population, experts expect that more and more major natural disasters will occur. Therefore, the municipalities also need to adapt their work to this, as community planning aims to meet people's needs. The concept of resilience is difficult to define but is still considered to be something desirable and especially in relation to climate issues. The purpose of the study was thus to investigate whether and how two Swedish municipalities interpret and work to achieve resilience in their community planning regarding the flood problem.The study has used a qualitative method through semi-structured interviews as a complement to a document analysis and to answer the questions the empirical data has been analyzed together with selected theories. The study is based on two main themes; interpretation and work, and both theories and issues have been chosen accordingly. The results of the study show that the concept is just as difficult to define as several previously has shown, but that the municipalities are still working for the same thing - to become resilient.

Konsekvenserna av den stigande havsnivån är en av de största utmaningarna som den fysiska planeringen i skånska kustsamhällen står inför. De urbana rummen i den befintliga miljön kräver en klimatanpassning som kan möta den stigande havsnivån, men i dagsläget saknas verktyg och tillräckliga planerings- och kunskapsunderlag för att kunna klimatanpassa den redan bebyggda miljön. Utöver avsaknad av verktyg finns det även en dualism gällande lagstiftning och ansvarsfördelningen mellan stat, myndigheter och den enskilde. Trots det behöver den fysiska planeringen drastiskt planera för – och svara på – utmaningarna som det stigande havet skapar. Det kräver resilienta och adaptiva sätt att arbeta och tänka på. Begreppet resiliens inom den fysiska planeringen introducerar nya synsätt som alltmer betonas kunna bidra till en adaptiv, planering.  Ambitionen med denna studie var att göra ett kombinerat arbete som belyser kunskapsgapet gällande klimatanpassning inför den stigande havsnivån åt bebyggd miljö, samt att bidra med ett gestaltningsförslag innehållande  adaptiva lösningar mot havsnivåhöjningen, vilka implementeras i Simrishamns kommuns offentliga rum. Därför har studien analyserat hur Länsstyrelsen Skåne hanterar frågan om den stigande havsnivån för en resilient och adaptiv stadsplanering, samt vilka adaptiva åtgärder Kristianstad kommun, Trelleborg kommun och Ystad kommun arbetar med. Vidare har ett designförslag i Simrishamns hamn utformats, där adaptiva åtgärder för att hantera havsnivåhöjningen i stadens bebyggda hamnmiljö gestaltas. Studien grundas i ett teoretiskt perspektiv som bottnar i begreppen resiliens och adaption. Fokus i studien har varit hur de två begreppen tillsammans kan introducera nya synsätt i planeringen. Studien har varit av en utforskande karaktär, och genomförts genom att först inhämta kunskap kvalitativt för att sedan tillämpa den kunskapen i designarbetet. Vidare har studiens vetenskapliga bakgrund satt ramarna för den översättande designdelen, som också utgjort studiens översättande länk mellan analys och design. Utförandet erbjöd en möjlighet att se problemet ur ett holistiskt perspektiv och sammankoppla det vetenskapliga med det kreativt gestaltande.   Med hjälp av det teoretiska perspektivet och metoderna kvalitativ  textanalys och intervjuer har vi påvisat vilka fysiska aspekter som i dagsläget implementeras i den befintliga bebyggda miljön. Länsstyrelsen Skåne prioriterar frågan om den stigande havsnivån och arbetar med ett värsta tänkbart scenario, där de bland annat tagit fram klimatstrategier och klimatmål. Kristianstad kommun, Trelleborg kommun och Ystad kommun nyttjar flertalet adaptiva åtgärder för att skapa resilienta städer, såsom att bygga ny bebyggelse framför befintlig, flytta bebyggelse, höja upp mark eller bebyggelse, användning av sandfodring och pumpsystem eller gestaltning av flexibla kajlösningar, multifunktionella vallar och kustnära vegetation. Med grund i analysen i och forsknings- och kunskapsöversikten har vi kunnat identifiera viktiga aspekter som kan tas med till det fortsatta arbetet den översättande designdelen. Identifierade aspekter är: markhöjd på minst +3,5 m.ö.h., strandfodring, jordvallar, flexibla kajlösningar, bryggor, stenskoning, skyddsmurar och skyddsvallar och havsvallar. Tillsammans med observationer och design som metod utgjorde ovannämnda aspekterna grunden i den översättande designdelen som har testats i Simrishamns hamns offentliga rum. Gestaltningsförslaget har bidragit till ytterligare kunskap om och nya arbetssätt för resilienta och adaptiva klimatanpassningsåtgärder mot den stigande havsnivån och hur de kan implementeras och utvecklas i stadsplaneringen. Studien ger även en djupare förståelse för komplexiteten som föreligger i klimatanpassning vad gäller ansvar och implementering av åtgärder för kustkommuner. Studien har försett oss med ytterligare kunskap inom den fysiska planeringen rörande vilka åtgärder som används vid hantering av den stigande havsnivån och för att göra samhället mer redo inför nästa kris.

De aktuella klimatförändringarna skapar utmaningar för västkustens kommuner. Detta skapar möjligheter för den blå-gröna infrastrukturen att samspela med de traditionella dagvattenledningsystemen för att skapa en mer hållbar dagvattenhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Kungsbacka, Halmstads och Varbergs kommun arbetar med hållbar dagvattenhantering i praktiken för att motverka framtida översvämningar samt att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas arbete med blå-grön infrastruktur. Studien har en kvalitativ tillvägagångsmetod i form av dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hållbarhetsövergångsteorin Multi-level perspective har de framtagna dokumenten och intervjuerna analyserats vilket konstaterar att politikerna ofta försvårar utvecklingen av blå-grön infrastruktur. Även utmaningar som geotekniska förutsättningar och markbrist påverkar den blå-gröna infrastrukturens möjlighet att frodas. Den breda tolkningen som kommunerna har av begreppet hållbar dagvattenhantering bidrar till en vidareutveckling av den blå-gröna infrastrukturen. Även klimathändelser påverkar den blå-gröna infrastrukturens förutsättning för genomslag hos den traditionella dagvattenhanteringen. / Climate change is creating challenges for the municipalities on the West Coast. This provides opportunities for blue-green infrastructure to collaborate with traditional stormwater management systems to create more sustainable stormwater management. The purpose of this study is therefore to investigate how the municipalities of Kungsbacka, Halmstad, and Varberg are working with sustainable stormwater management to counteract future flooding, and to examine the factors that affect the municipalities' work with blue-green infrastructure. Based on the sustainability transition theory Multi-level perspective, the documents and interviews have been analyzed, which states that politicians often hinder the development of blue-green infrastructure. Challenges such as geotechnical conditions and land shortage also affect the blue-green infrastructure's ability to thrive. Municipalities' broad interpretation of sustainable stormwater management promotes the sustainable stormwater management and therefore blue-green infrastructure development. Climate events affect the conditions for breakthroughs in traditional stormwater management.

With climate change, great challenges arise for society, exactly how large these effects will be depending partly on the ability to adapt society to change but also on its extent. It is primarily the municipalities that have a central role in this as they are responsible for implementing concrete measures and managing physical planning to reduce society's vulnerability. The purpose of this study is to find out how municipalities work with climate adaptation and manage flood risks in spatial planning, and to find out how the municipalities' vulnerability differs and how this has developed over time. At the end of the study, the municipalities concerned will be compared with each other to answer the questions in question. The method in this study is a thematic analysis. This is done by comparing selected municipalities' general plans, where it is different that a detailed plan from Kristianstad municipality is also used. The results show that the three municipalities address the subject of climate adaptation in their master plans, but that they tend to take greater measures and manage flood risks to a greater extent. Historical work, the work with climate adaptation has been developed to take up more space and become a priority issue within the municipalities. However, there are differences in how and with what methods municipalities use based on their individual threats and risks. The results also show that the municipality's size and geographical location affect how climate adaptation work and the management of flood risks look in the various municipalities, this is because the measures differ and are adapted based on the municipality's vulnerability.

Denna studie utreder hur hållbara utvecklingsinitiativ inom klimatanpassning inramas i kommunala visioner från de två svenska kommunerna Kristianstad och Trelleborg. Båda städerna befinner sig i prekära geografiska lägen och är speciellt i riskzonen för de stigande havsnivåerna. Klimateffekterna är redan här och havsnivåerna förväntas att bli allt värre i samband med den stigande temperaturen. Kommunerna har ett viktigt ansvar i klimatanpassningen. Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och därav ansvar för mark- och vattenregleringen. Syftet med studien är att undersöka huruvida Kristianstad och Trelleborg lyckas sammanfläta klimatanpassningsplaneringen med alla tre hållbarhetsdimensioner (ekologiska, sociala och ekonomiska). Studien avser att utvärdera hur dessa dimensioner värderas i kommunernas kommunala dokument, genom en kvantitativ innehållsanalys. Tidigare forskningen tyder på att det är svårt att synkronisera de tre hållbarhetsdimensionerna och istället står de i vägen för varandra och tenderar att favorisera den ekonomiska hållbarheten. Resultaten från Kristianstad efterliknande den tidigare forskningen, där de ekonomiska värdena överskuggade de andra hållbarhetsaspekterna. De var snarlikt mellan de ekologiska och ekonomiska, men framförallt var det den sociala hållbarheten som fick väldigt lite uppmärksamhet. Trelleborg fick dock andra resultat. Det var fortfarande en väldigt svag balans mellan dimensionerna, dock var värderingen av dimensionerna annorlunda. Den sociala, men framförallt den ekologiska, värderades högre än den ekonomiska.