Samtidigt som översvämningsrisken redan är hög på många platser i Sverige, förväntas översvämningar och skyfall förekomma mer frekvent i framtiden. Urbana dagvattensystem klarar idag oftast inte av de extrema förhållanden av översvämningar som förekommer och innebär därmed att den byggda miljön blir hårt utsatt. Behovet av att anpassa den byggda miljön blir tydligare i och med att översvämningar förväntas öka med tiden. Fastighetsägare idag saknar verktyg och strategier för klimatanpassning och då det primära ansvaret för att anpassa fastighetsbestånden i kommunerna läggs på fastighetsägarna själva, finns det ett starkt behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och större fastighetsägare. Denna uppsats syftar till att identifiera vilka egenskaper byggnader har och i vilka kombinationer dessa gör ett fastighetsbestånd sårbart inför översvämningar. I fallstudien har flera metoder använts för att bedöma risker hos Stångåstadens fastighetsbestånd och identifiera möjliga anpassningsalternativ. En del av fallstudien utgörs av en expertworkshop bestående av forskare på Linköpings Universitet samt anställda på Stångåstaden där en värdering av byggnadernas egenskaper och en diskussion kring åtgärder har genomförts. Uppsatsens resultat visar bland annat att byggnaders sårbarhet förekommer i en kombination av olika egenskaper. I Stångåstadens fastighetsbestånd är byggnadens läge i förhållande till omgivningen samt känslig utrustning i källare en kombination av egenskaper som gör byggnaderna sårbara. Diskussionen innefattar ett åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisken i Johannelunds centrum i Linköping, som är ett av Stångåstadens mest sårbara områden. I diskussionen ställs även uppsatsens resultat mot tidigare forskning inom fältet för att tydliggöra likheter och skillnader, samt påvisa vikten av samverkan för klimatanpassning hos fastighetsbolag. En av slutsatserna är att kartläggning på byggnadsnivå fungerar väl för byggnaders exponering och känslighet, men är inte optimal för kartläggning av fastighetsbolagets anpassningsförmåga. / While the flood risk in many places in Sweden is already high, flooding and rainfall are expected to become increasingly common in the future. Urban stormwater systems today are usually unable to cope with the extreme conditions of floods that occur, thus the built environment is severely exposed. The need to adapt the built environment is becoming much clearer as floods are expected to increase over time. Property owners today often lack tools and strategies for climate adaptation and since the primary responsibility for adapting property portfolios in municipalities is placed upon property owners themselves, there is a strong need for climate adaptation and support for private sectors and large property owners. This thesis aims to identify qualities of buildings and in what combination these make a property portfolio vulnerable to floods. In this case study, a number of methods have been used to assess risks of Stångåstadens’ property portfolio and identify possible adaptation options. Part of the case study consists of an expert workshop with researchers at Linköping University and employees at Stångåstaden where an assessment of the qualities of the buildings and a discussion of adaptation measures have been carried out. The thesis’s results show amongst other things that buildings vulnerability are presented by a combination of qualities. In Stångåstadens property portfolio the building’s elevation in relation to surroundings and sensitive equipment in the basement a combination of qualities that contribute to the buildings vulnerability. The discussion involves an action proposal to minimize the flood risk in Johannelunds centrum in Linköping, which is one of Stångåstadens most vulnerable areas. In the discussion the thesis’s result will also be compared with earlier research in the field to clarify similarities and differences, as well as to demonstrate the need of cooperation for climate adaptation amongst property owners. One of the conclusions is that the mapping on building levels are suitable for exposure and sensitivity, but is not optimal for mapping property owners adaptability. / SAMBO: Stöd för Aktörssamverkan och Mångfunktionell anpassning av Bostadsområden