Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi   Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle. Verktygen ifråga är olika former av webbaserade program och tjänster som finns tillgängliga via datorn. Det är program och tjänster som tillhandahåller möjligheter att dela dokument, dela ljud och bild samt ha konferenssamtal med mera. Denna typ av verktyg är en del av det breda utbud av verktyg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som finns idag. Undersökningen genomfördes med en enkät där undervisande personal på Högskolan i Gävle hade möjligheten att svara på om huruvida de webbaserade verktygen upplevdes som ett stöd samt om de fått information och utbildning om dem.   Användandet och det upplevda stödet varierar mycket beroende på vilken typ av verktyg respondenten tillfrågats om. Generellt är plattformen Blackboard ledande i både användande och upplevt stöd, även om det också finns stora variationer inom plattformens verktyg. Skype och Adobe Connect används i mindre utsträckning samt att än färre har fått information och utbildning i dessa verktyg. Resultatet visar en tendens att fördröjd kommunikation och utbyte av filer är de högst skattade funktionerna och att det upplevda stödet där är som högst.   Användbarheten i resultatet bör dock värderas varsamt då antalet respondenter endast var 49 av de närmare 400 som fanns i urvalet. Det morsvarar mindre än 13 procent. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet mycket svårt att använda i verksamheten, även om det ger aningar om hur de aktuella IKT-verktygen används.   Nyckelord: Webbaserade verktyg, IKT, Blackboard, Högskolan i Gävle

Förvaltningshusets nya entré är ett examensarbete som handlar om att skapa en ömsesidig kommunikation mellan förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle och dess invånare. Detta ska göras med hjälp av en fysisk mötesplats, vilket i det här fallet är entrén i förvaltningshuset i Gävle kommun. Förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle kommer att bygga om i deras entré. Entrén är en central punkt då receptionen och kundtjänst finns där. Entrén gör plats åt bygglov och på torsdagar ska invånare kunna komma dit och få rådgivning. Det händer alltså mycket saker på en begränsad yta vilket gör det viktigt att det är strukturerat och tydligt. I entrén visar förvaltningen även upp detaljplaner vilket i den nuvarande entrén kräver stora väggytor som kommer att försvinna, det finns dessutom lagkrav på att Samhällsbyggnad delger dessa till invånarna. Hur skapar jag en ömsesidig kommunikation mellan Samhällsbyggnad och invånarna i en kommun med hjälp av en fysisk mötesplats? Detta är en fråga som ställs under projektet och detta kopplas även till hur jag kan inkludera så många som möjligt med min lösning. Arbetet har huvudsakligen skett genom en designprocess där principer från området "Design för alla" tillämpats. Under projektet har det förts samtal med kunniga personer inom olika områden, det har även genomförts enkäter, marknadsundersökningar, fältstudier och kundmöten. Projektet resulterar i ett koncept på en ny entré i förvaltningshuset samt en interaktiv skärmvägg som underlättar för människor att hitta den information som de söker. Utvecklandet av skärmväggen resulterar i en ökad delaktighet men förhoppningsvis även ökad kommunikation och bättre informerade invånare.

<p>The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies.</p><p>Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle.</p><p>What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects.</p><p>The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows;</p><p>they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work.</p><p>To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education.</p> / <p>Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid.</p><p>Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget.</p><p>Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet.</p><p>Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis;</p><p>Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar.</p><p>Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).</p>

The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies. Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle. What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects. The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows; they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work. To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education. / Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid. Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget. Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet. Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis; Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar. Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).

Abstract   Titel: Fastighetsekonomers motivation i yrkesliv och utbildning Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Mahtab Yousefi &amp; Tony Esso Handledare: Jonas Kågström Datum: 2011 - 06 Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka blivande fastighetsekonomers motivation på utbildningen och yrket, som vi sedan skulle jämföra med yrkesverksamma. Samtliga intervjupersoner är befintliga och gamla studenter från Högskolan i Gävle. Denna studie är tillägnad alla studenter som är blivande fastighetsekonomer. Metod: Vi har använt oss utav kvalitativ metod under intervjuerna, totalt genomfördes det 20 intervjuer varav tio utav dem var via telefon. Vi har även använt oss utav kvantitativ metod, vår information samlade vi in via en elektronisk enkätundersökning till de yrkesverksamma, och studenterna fick undersökningen utskriven för att sedan koppla det till Self Determination Theory (SDT). Resultat och slutsats: Resultatet analyserades med hjälp av GCOS och ACI. Det resulterade i att studenterna hade högre procent i autonomy medan de yrkesverksamma hade högre procent i controlled och amotivation. Resultatet visade också att BNPT kunde anpassas och jämföras med respondenterna. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi begränsat oss till att forska och analysera studenter som endast har studerat på Högskolan i Gävle. Det skulle vara intressant att föra statistik på andra studenter från andra högskolor/universitet som har närliggande program och som har som huvudmål att arbeta inom fastighetsekonomi/förvaltning. Därefter analysera deras förväntningar och motivation till yrket med hjälp av SDT. Uppsatsens bidrag: Det har gjorts liknande forskning kring motivation, där man har fokuserat sig på bostadsköp. Vi vill fokusera på studenter och yrkesverksamma personer som är och ska bli fastighetsekonomer, hur motivationen är hos båda parter, med hjälp av SDT. Den här studien har bidragit till att ta fram information om motivation, som gynnar båda studenter och personer ute i arbetslivet. Uppsatsen visar hur personer agerar i olika situationer och hur de är som individer när det gäller att vara motiverad. SDT visar att man kan mäta motivation och dela in personer i olika typer av motivationer. Nyckelord: Self Determination Theory, GCOS, fastighetsekonom, utbildning, motivation, studenter, Högskolan i Gävle / Abstract Title: Property Economists motivation in working life and education Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Mahtab Yousefi &amp; Tony Esso Supervisor: Jonas Kågström Date:  2011 - 06 Aim: The purpose of this final essay was to investigate the future real estate economists’ motivation for education and profession, which we then would compare with professionals. All of the respondents are current and former students from the University of Gävle. This study is dedicated to students who are future real estate economists. Method: We have used qualitative methodology in the interviews, in total there were 20 interviews, ten of them were by telephone. We have also used quantitative method, our information was collected by electronic survey to professionals and students received the survey printed out, and connected to the Self Determination Theory (SDT). Result and conclusions: The results were analyzed by using GCOS and ACI. The result was that the students had a higher percentage of Autonomy while the professionals had higher percentage of controlled and amotivation. The results also showed that BNPT could be adapted and compared with the respondents. Suggestions for future research: In our study we restricted ourselves to research and analyze students who have only studied at the University of Gävle. It would be interesting to keep statistics on other students from other colleges/universities that have related programs and their main objective is to work in real estate economics/management. There after analyzing their expectations and motivation to profession using SDT. Contribution of the thesis: There have been similar researches on motivation, where the focus has been on home purchases. We want to focus on the students and professionals who are and will become real estate economists, how the motivation is of both parties, with help of SDT. This study has helped to generate information about motivation that benefits both students and people who work. The paper shows how people act in different situations and how they are as individuals when it comes to being motivated. SDT shows that one can measure the motivation and divide people in different types of motivation. Key words: Self Determination Theory, GCOS, real estate economics, education, motivation, students, University of Gävle

Utemöbler i dagens offentliga miljö ger möjligheter till en stunds andrum, men är det allt vi kräver idag för att trivas med vår omgivning? Samhället såväl som individen förlitar sig på telefoner och personlig elektronik för både funktioner och rekreation. Teknologi är alltid närvarande och då framtidens Smarta städer ska forma sig efter hur invånaren lever bör också utemiljön spegla hur vi lever idag med framtidssyn. Soliotech är ett företag som säljer smarta utebänkar och söker inspiration till expansionsmöjligheter inom deras sortement. Syftet med rapporten är att i undersöka trivsel i den offentliga utemiljön med fokus på solceller och smarta utemöbler, och samtidigt finna en rekommenderad väg för Soliotech att expandera sitt sortiment. Examensarbetet omfattar en klassisk designprocess indelad i sektioner: Planering, Utforska kontext, idégenerering samt prototypande. Processen förklaras linjärt för enkelhetens skull trots att den är högst iterativ. Först planeras projektet grovt innan relevanta aspekter utforskas i syfte att skapa en förståelse för intressenter, teknologi och utemiljö. Idéer genereras och utvärderas efter kriterier som byggs under utforskningen innan ett utvalt koncept tas vidare till prototypande fasen. Där experimenteras med funktion, ergonomi och gestaltning innan ett slutkoncept presenteras: Noah, en samlingsplats i utemiljö med smarta funktioner.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska.</p><p>Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen.</p><p>Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles.</p><p>Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references.</p><p>Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues.</p><p>Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach.</p><p>Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases.</p><p>Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen. Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle. / Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles. Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references. Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues. Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach. Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases. Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor &amp; Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor &amp; Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.

<p>Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.</p><p>Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.</p><p>Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.</p>