No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to investigate what distinguishes the views of staff at centres for learning as regards users’ motivation at centres for learning in public libraries. The following questions were asked:•How do staff at centres for learning view the users’ motivation to studies?•How do staff at centres for learning view causes for lack of motivation and obstacles for motivation to studies?•What methods do staff at centres for learning use to motivate potential users to studies and to market the learning centres? •What distinguishes these views of staff on users’ motivation at centres for learning in public libraries?The methods used in this study are: literature studies, qualitative interviews and questionnaires. Interviews and questionnaires were done with six employees at six centres for learning. The results were analysed and discussed from a sociocultural perspective of learning. The result reveals that there was a difference in how staff thought about motivation and if they said that they used marketing inside or outside the centres. The methods that staff said they used for motivation were word-of-mouth, information to target groups and the creation of social networks. The findings indicate that education in marketing may be useful for staff at centres for learning because it can increase the ability to create networks. / Uppsatsnivå: C

This thesis focuses on the practice of local learning centres in Sweden. The aim is to describe and to establish an understanding of relations and the actor-networks that surround the practice. The thesis is based on four different studies. The first two studies focus on the organisation of the local learning centres and scrutinises the relation between the local learning centres, municipal administration and business in the region. What types of relations exist and what strategies are used by the local learning centres to enrol actors into the actor-network? The two latter studies investigate videoconference in the context of local learning centres. Videoconference is described as a socio-technical environment. The studies focus on interaction and communications asking what kind of relations are created between environment, material design and people? The theoretical framework consists of actor-network theory and the notions of space and spatial relations. The methods used in the four studies are interviews and observations. Informants that have contributed to the study are headmasters, teachers and students as well as project managers, politicians and businessmen. The results of the studies show how the local learning centres fails as brokers on an educational market. The reasons are many. The main results of the studies stress a number of obstacles of involvement and shed light on different strategies of enrolment. The results connected to videoconference show how material design and technology impacts the practice. Different strategies are developed by participants to manoeuvre in the videoconferencing classrooms. In conclusion the four studies show how actor-networks influence the practice of local learning centres by representations. / Denna avhandling är en studie om lärcentra i Sverige. Syftet är att beskriva och öka kunskapen om de relationer och de aktörsnätverk som omger praktiken. Avhandlingen bygger på resultat från fyra olika delstudier. Fokus i två av dessa ligger på lärcentra som organisation. Hur ser relationen mellan lärcentra och omgivande aktörer ut i regionen och vilka strategier används för att skapa aktörsnätverk? De övriga två studierna handlar om videokonferens där fokus ligger på hur relationer skapas mellan miljö, teknik och människor. Särskilt studeras interaktion och kommunikation mellan dessa aktörer i en utpräglat socioteknisk lärandemiljö. Den teoretiska ramen för de olika delstudierna är aktörsnätverksteori som används tillsammans med begrepp som spatiala relationer. De fyra studierna använder sig i huvudsak av kvalitativa metoder som intervjuer och observationsstudier. Datainsamlingen berör en bred samling informanter som rektorer, lärare och studenter tillsammans med projektledare, politiker och företagare. Studiernas resultat visar att det finns skilda synsätt på utbildning och kompetens mellan olika grupper av aktörer. Trots involveringsstrategier av aktörer från omgivande aktörsnätverk lyckas man inte agera som en mäklare på en utbildningsmarknad. Resultaten visar vidare att miljö tillsammans med teknik har stort inflytande på hur studenter och lärare agerar i videokonferensklassrummen. Det är den materiella designen och den tekniska logiken som styr praktiken. Resultaten visar också på hur olika studerandestrategier utvecklas för att stå utanför interaktion i klassrummet tillsammans med hur lärares kommunikation utvecklas för att överbrygga avståndet till de studerande. Sammantaget visar de fyra studierna på hur olika aktörsnätverk inverkar på praktiken genom representationer.

<p>Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.</p><p>Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.</p><p>Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.</p>

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft. Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod. Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.