Drinking water is our most important food and are essential for all life and health. The effects of climate change can affect Swedish raw water resources and increase disruptions to drinking water pipes and water treatment plants. Some effects are already seen today and in a changing climate, the consequences are expected to increase. Climate adaptation of drinking water supply is an important condition for securing drinking water in the future, in this work Sweden's municipalities play an important role. Drinking water management is complex and should be weighed against current and future risks to water quality and water supply. The study applies theories of climate-related risks and factors that can influence the climate adaptation process. The aim of the study is to examine opportunities and barriers of climate adaptation of drinking water supply. A case study has been used as a study design. Through literature studies, interviews, and document analyses, factors that enable or limit the climate adaptation process within drinking water supply are identified and systematized. Three municipalities in Värmland, and their work in climate adaptation of drinking water supply is compared with each other. Regional and national perspectives of the adaptation process are also compared to the local perspectives. The study finds that there are several factors that can enable or limit climate adaptation in drinking water supply.

Behovet av att anpassa samhällen till ett blötare, varmare och mer oförutsägbart klimat uppmärksammas allt mer. I Sverige har kommunerna fått huvudansvaret för detta, och många har antagit mål och strategier. Det är dock oftast inte kommuner utan byggherrar som faktiskt utformar och bygger boendemiljöer; en aktör som nästan helt saknas i litteraturen om klimatanpassning. Jag har i denna studie undersökt hur en kommun har gått tillväga för att se till att byggherrar implementerar klimat- anpassningsåtgärder vid nybyggnation av flerbostadshus i stadsmiljö. Genom intervjuer med projektledare på byggherrar samt med kommunala tjänstemän har jag undersökt vad som påverkat implementeringen av de kommunala riktlinjerna gällande klimatanpassning i ett planområde i Gustavsberg, Värmdö kommun, och hur kommuntjänstemännen har gått tillväga för att se till att byggherrarna implementerar dessa riktlinjer. Studien visar att implementeringen har påverkats av ett stort antal så kallade barriärer, som är relaterade till bland annat planområdet i sig, till aktörernas kunskaper och resurser, och till de tillgängliga regelverken. Planområdet som jag har undersökt har utformats som en tät kvartersstad, med innergårdar på bjälklag för att på plats med parkering under. Bristen på ytor samt markföroreningar från tidigare verksamheter har gjort det svårt för byggherrarna att nå kommunens högt satta mål gällande dagvatten och grönska. Den främsta förklaringsfaktorn gällande implementering är dock aktörernas motiv och intressen. Byggherrar är vinstdrivande företag, och deras ekonomiska utrymme i projekten har varit avgörande. Åtgärder som ger positiva effekter för både byggherrar och kommun, såsom energibesparing och grönskande boendemiljöer, har i regel varit lättare att implementera. Åtgärder som byggherrarna främst ser som kostnader har däremot varit svårare att implementera, såsom fördröjningsmagasin för dagvatten. Trots att ett miljöprogram kopplats till detaljplanen och kommunen angett att programmet ska vara en bedömningsgrund för bygglovgivning så har kommunens tjänstemän behövt aktivt genomdriva dess riktlinjer gentemot byggherrarna inför varje bygglov. Genom att försöka träffa byggherrarna så tidigt i processen som möjligt och på så sätt påverka utformningen av kvarteren har kommuntjänstemännen föhandlat fram klimatanpassningen av området kvarter för kvarter.

I den här studien analyseras de två senaste klimatrapporterna från FN:s klimatpanel IPCC med hjälp av kvalitativ textanalys. Temat och begreppet risk är föremålet för analysen, då uppsatsens teoretiska bakgrund tar upp hur riskkommunikation som ämne föddes under 60- och 70-talets ökade intresse för miljöfrågor, och risker med utsläpp från olika verksamheter uppmärksammades. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt riskbegreppet används av IPCC, vilket kopplas till Malmö Stads översiktsplanering. Malmös tidigare, nuvarande och kommande översiktsplaner analyseras för att identifiera i vilken utsträckning IPCC:s rön angående klimatrelaterade risker har anammats av Malmö Stad och implementeras i den fysiska planeringen för staden. I diskussionen av resultatet framgår det att risker relaterade till klimatförändringar ofta beskrivs på en högre abstraktionsnivå än omedelbara och påtagliga faror, men att det som av IPCC beskrivs som en risk innebär en mer än påtaglig chans för negativa effekter till följd av klimatförändringar. Malmö Stads översiktsplaneringar visar att de klimatrisker som är mest relevanta för staden tas på allvar och att förberedelsearbete för anpassning planeras. / In this study the two latest issues of the climate reports from the UN: s panel on climate change, IPCC, is analyzed using qualitative analysis. The concept of risk is the subject of the analysis, as this study’s theoretical background deals with how risk communication as a subject of study was born during the 1960- and 70s increased interest in environmental issues, and the risks associated with pollution was highlighted. The purpose of this study is to examine in which ways the concept of risk is used by the IPCC, which is then connected to the physical planning of Malmö Stad. Malmö’s former, current and forthcoming municipal physical plans is analyzed to identify to what extent the IPCC findings regarding climate related risks has been adopted by Malmö Stad and implemented in its physical planning. Climate-related risks are often described at a higher level of abstraction than immediate hazards, but what constitutes as a risk in the eyes of the IPCC has a more than palpable chance of having negative effects because of climate change. The municipal physical planning of Malmö Stad shows that the climate risks most relevant for the city is taken into consideration, and that plans for adaptation is under way.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

No description available.

Havsnivån beräknas stiga en meter fram till år 2100 som följd av de rådande klimatförändringarna. Redan idag har effekter av det förändrade klimatet påverkat kustnära områden. I Sverige är det Skåne som är hårdast drabbat av kustproblematik som erosionsskador och översvämningar. Skånska kommuner måste därför anpassa den fysiska planeringen till stigande hav idag och inför framtiden. Det är inte alltid en enkel uppgift då planeringen ska ta hänsyn till flera aspekter. Genom att använda teorier om kommunal tillväxt och möjliga anpassningsstrategier undersöks två skånska kustkommuner: Ystad och Vellinge. Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att kommuners strävan efter tillväxt ligger bakom valet av anpassningsstrategi. Vidare visar det sig att det råder åsiktsskillnader mellan kommunala och statliga aktörer i frågan om vem som har det egentliga ansvaret för att skydda Skånes kust. Trots de olika ståndpunkterna om vilken eller vilka instanser som har det yttersta ansvaret för kusten så är samtliga intervjupersoner överens; klimatfrågan måste implementeras i samhällsplaneringen i större utsträckning.

Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat. Resultatet ska kommuniceras till Länsstyrelsen i Jönköpings län som kan se över om det finns behov av kompetensutveckling inom detta område.

Climate change is a global and slow process that affects humans all over the world. Climate adaption within agriculture is important to reduce the risks that agricultures are exposed to because of climate change.  Through climate adaption you can improve the positive effects and take advantage of them optimally. How the climate change affects agricultures varies depending on regions and societies. The purposes of the study are to examine how different actors experience the impacts of climate change on the agriculture in Värmland. And what different actors think about climate adaption within the agriculture.    Through a survey and structured interviews with open-ended questions the purpose was to document experienced affects and opinions from different actors. Altogether nine respondents have been interviewed to answer the research questions and they represent farmers, organizations and authorities. The study show that actors experience fluctuations in the weather and the climate, they think climate adaption within the agriculture is important. Rain and moisture are observed to affect the agriculture in larger scales than before, but climate change can also have positive effects like longer growing seasons and the ability to grow new crops.  Some respondents perceive that there are uncertainties about climate change which obstruct climate adaption in the agriculture. According to several respondents information is important to improve the climate adaption, but at the same time other factors like economics, politics and laws influence how climate adaption are administered within agricultures.      Keywords: Climate change, climate adaption, agriculture, actors / Klimatförändringarna är en global och långsam process som påverkar människor världen över. Klimatanpassning inom lantbruket är därmed viktigt för att reducera de risker som lantbruket utsätts för. Genom att tillämpa klimatanpassning kan man främja de positiva effekterna av klimatförändringarna och utnyttja dem optimalt. Hur lantbruket påverkas av klimatförändringarna varierar beroende på region och samhälle. Syftena med studien är att undersöka hur olika aktörer upplever att klimatförändringarna påverkar lantbruket i Värmland. Och vad olika aktörer anser om klimatanpassning inom lantbruket Genom en survey med strukturerade intervjuer och öppna svar är avseendet att kartlägga och dokumentera upplevda effekter och åsikter från olika aktörer. Sammanlagt har nio respondenter intervjuats för att besvara frågeställningarna, varav de representerar lantbrukare, organisationer och myndigheter. Undersökningen visar att flera aktörer upplever förändringar i vädret och klimatet, de tycker det är viktigt med klimatanpassning inom lantbruket. Regn och fukt upplevs påverka lantbruket i större omfattning nu jämfört med tidigare. Men klimatförändringarna kan också medföra positiva effekter som längre växtsäsonger och möjligheter att odla nya grödor. Några respondenter upplever dock att det finns en osäkerhet kring klimatförändringarna vilket försvårar klimatanpassningen inom lantbruket. Enligt flera respondenter är information viktigt för att förbättra arbetet samtidigt som ekonomiska, politiska och juridiska aspekter influerar hur klimatanpassning tillämpas inom lantbruket.   Nyckelord: Klimatförändringar, klimatanpassning, lantbruk, aktörer

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden. Dock har lantbrukarna infunnit sig i en passivitet och väljer att inte anpassa sig till ett förändrat klimat förrän de ser ett konkret behov. För att avhjälpa denna passivitet anser vi att det krävs ett utökat samspel mellan lantbrukare, politiker och forskare. Det krävs också att lantbrukare samspelar mellan varandra för att på ett effektivt sätt sprida den kunskap som finns, och påskynda en förändring inom lantbruket.