Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat. Resultatet ska kommuniceras till Länsstyrelsen i Jönköpings län som kan se över om det finns behov av kompetensutveckling inom detta område.

Förekomsten av extremväder på grund av klimatförändringar har med åren ökat vilket gjort att förekomsten av naturhändelser bedöms öka i framtiden. Vid krissituationer i samhället är det bra om det är planerat för trygghetspunkter som är platser dit människor kan ta sig vid kris. Kommuner har det yttersta ansvaret för krisberedskap i kommunen men kan även samarbeta med andra aktörer som till exempel trossamfund. Svenska kyrkan är ett sådant trossamfund som har vana av att hjälpa till vid kriser och som innehar ett fastighetsbestånd med byggnader över hela Sverige. Syftet med den här studien är att i Säffle, Åmåls och Melleruds pastorat utvärdera kyrkbyggnader inom Svenska kyrkans fastighetsbestånd som potentiella trygghetspunkter. Detta utifrån underkriterierna naturolyckor, energi och tillgänglighet samt huvudkriteriet trygghetspunkt. I Sverige är vegetationsbrand och översvämningar samt ras och skred bland de vanligast förekommande orsakerna till naturolyckor. Vid kriser som dessa kan orsaka kan trygghetspunkter som uppfyller vissa kriterier behöva finnas tillgängliga. Ett sätt att hitta optimala lösningar med hjälp av olika kriterier är att använda sig av en multikriterieanalys (MKA). Det finns flera olika metoder inom MKA och en av dessa är Analytical Hierarchy Process (AHP) som är en viktningsmetod. En annan MKA-metod är Weighted Linear Combination (WLC) och den implementerar MKA i geografiskt informationssystem (GIS).    Totalt utvärderades 50 kyrkbyggnader som lämpliga trygghetspunkter. Analyser för att ta fram viktningsattribut utfördes i ArcGIS Pro eller kontrollerades manuellt i kartor. MKA-metoderna AHP och WLC användes och resultatet visar att Säffle kyrka är den byggnad som är mest lämplig som trygghetspunkt under samtliga kriteriekategorier med undantag för energi där Åmåls församlingshem är lämpligast. Byggnader i examensarbetet har viktats mot varandra utifrån olika attribut och inte mot yttre variabler. Flera byggnader fick högt lämplighetsvärde i flera kriteriekategorier och många av dessa byggnader låg i närheten av orterna Säffle, Åmål och Mellerud. Möjligheten för fortsatta studier inom området trygghetspunkter är stor. / The occurrence of extreme weather events due to climate change has increased over the years, which has made the occurrence of natural disasters to be expected to increase in the future. When crisis occurs in society it is good if there are planned points of safety to where people can go. Municipalities have the ultimate responsibility for crisis management in the municipality, but they can also work together with other parts of society to achieve this, such as religious communities. The Church of Sweden is one such faith community that are used to helping in crises and that have buildings throughout Sweden.  The purpose of this study is to evaluate church buildings within the Church of Sweden's property holdings in the parishes of Säffle, Åmål and Mellerud as potential points of safety. The evaluation is based on the sub-criteria natural disasters, energy and accessibility, as well as the main criterion point of safety. In Sweden, vegetation fires, floods and landslides are among the most common causes of natural disasters. When crises caused  by these occurs, points of safety that meet certain criteria need to be available. One way to find optimal solutions using different criteria is to use Multi Criteria Evaluation (MCE). There are several different methods within MCE and one of them are AHP, which is a weighting method. Another MCE method is called Weighted Linear Combination (WLC) which is a method that implements MCE in Geographic Information System (GIS). A total of 50 church buildings were evaluated as potential points of safety in this study. Analyzes to obtain weighting attributes were performed in ArcGIS Pro or checked manually in maps. MCE methods AHP and WLC were used to bring out a result. The result shows that the Säffle kyrka was the most suitable building to become a point of safety in all criteria except for energy where Åmåls församlingshem received the highest value. Buildings in this study were weighted against each other based on their different attributes and not against outer variables. Several buildings received a high value within several criteria and many of these buildings were located near the towns of Säffle, Åmål and Mellerud. The opportunities for further studies regarding point of safety are great.

Extreme weather events and effects of climate change are threats to the transport sector’s functionality and safety. Risk management in this context implies a necessity to focus on the connection between near-term experiences and coping strategies on one hand, and long-term adaptation analyses on the other. How learning from past events and subsequent knowledge sharing can be adopted is a question that needs to be explored, discussed and tested. A systematic approach to lessons learned calls for measures of investigation, reporting, planning, implementation and evaluation. A qualitative case study approach was used in this thesis. In the first paper the practices of accident investigation in operation and maintenance were inventoried within the Swedish Transport Administration (STA). Three accident investigation methods were applied and tested on a cloudburst event, causing flooding in a railway tunnel in Sweden. In the second paper, semi-structured interviews, documents, and archival records were used as means for penetrating deeper into the attitudes and understanding of lessons learned concerning extreme weather events within a procured public-private partnership. The results of the two studies showed weak signals of feedback on lessons learned. Partly, these weak signals could be traced back to weak steering signals. Various obstacles impeded learning curves from lessons learned. The obstacles were of both hard and soft values, e.g. resources in time and equipment, systematic investigation methods, incentives for lessons learned, education and knowledge, values, norms and attitudes towards how and why identified problems should be solved. Successful knowledge sharing requires that close attention is paid to such obstacles and that an adaptive approach is adopted. / Den pågående och framtida klimatförändringen sätter press på aktörer att möta risker som associeras med klimatförändring. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om lärande och kunskapsöverföring inom offentlig förvaltning av landtransportinfrastruktur. Eftersom lärande och kunskapsöverföring är grundläggande för planering och beslutsfattande om strategier och åtgärder som främjar ett robust transportsystem. Målet för detta arbete är att belysa lärande och kunskapsöverföring inom och mellan olika organisationer i det svenska samhället. Det socio-tekniska systemperspektivet - som används som analysram i båda studierna ger en djupare förståelse för bakomliggande faktorer. En kvalitativ ansats, som omfattar intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys, har används i detta licentiatarbete. I den första studien belyses möjligheten att använda sig av industriella utredningsmetoder på naturolyckor i en svensk kontext av en översvämning i en järnvägstunnel. De industriella utredningsmetoderna visade sig vara användbara för utredning av konsekvenser efter skyfall, med olika metodologiska fördelar och nackdelar. Den andra studien utforskar hur Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll arbetar med lärande kopplat till väderextremer; hur de fångar upp erfarenheter och kunskap som finns hos kontrakterade entreprenörer, samt hur entreprenörerna uppfattar att lärande och erfarenhetsåterföring sker. Resultatet från båda studierna visar på både svaga styrsignaler och svaga återkopplingssignaler, vilket medför svaga lärandekurvor. Olika hinder sågs ligga bakom med svaga styr- och återkopplingssignaler bl.a. resurser i tid och processer, systematik i utredning av naturolyckor, incitament att lära av varandra, utbildning och kunskap, värderingar normer och attityder till hur och varför identifierade problem ska lösas. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att man behöver ta hänsyn till dessa hinder på ett systematiskt sätt. / The agreement in Paris in 2015 was an historic manifestation that society has to work with both mitigation and adaptation to achieve a reduction of the adverse effects of climate change. One way to achieve adaptation is through the integration of present coping strategies. A first step is to study the existing processes and routines that support short-term coping. This licentiate thesis targets different aspects of learning as a strategy for coping and building adaptive capacity. Road infrastructure and maintenance in relation to extreme weather are used as the physical context and the Swedish Transport Administration as a case to study. Paper I shows the possibility to apply industrial accident investigation methods to an extreme weather event and get useful insights into underlying root causes. Paper II shows the intra- and interrelated patterns that exist in public-private partnerships (PPP) in Sweden. The paper describes a parallel of systems with infrequent overlaps regarding lessons learned.  In both papers the socio-technical perspective approach was used to highlight aspects of learning from and investigating damage due to extreme weather at different tiers in society. The socio-technical perspective provides an understanding of how decisions and legislation that affect our actions and behavior today may have been taken in different time and space settings. This thesis contributes to concept and theory building regarding the socio-technical system approach. / <p>Paper 2 ingick i licentiatuppsatsen som manuskript, nu publicerat.</p>