Extreme weather events and effects of climate change are threats to the transport sector’s functionality and safety. Risk management in this context implies a necessity to focus on the connection between near-term experiences and coping strategies on one hand, and long-term adaptation analyses on the other. How learning from past events and subsequent knowledge sharing can be adopted is a question that needs to be explored, discussed and tested. A systematic approach to lessons learned calls for measures of investigation, reporting, planning, implementation and evaluation. A qualitative case study approach was used in this thesis. In the first paper the practices of accident investigation in operation and maintenance were inventoried within the Swedish Transport Administration (STA). Three accident investigation methods were applied and tested on a cloudburst event, causing flooding in a railway tunnel in Sweden. In the second paper, semi-structured interviews, documents, and archival records were used as means for penetrating deeper into the attitudes and understanding of lessons learned concerning extreme weather events within a procured public-private partnership. The results of the two studies showed weak signals of feedback on lessons learned. Partly, these weak signals could be traced back to weak steering signals. Various obstacles impeded learning curves from lessons learned. The obstacles were of both hard and soft values, e.g. resources in time and equipment, systematic investigation methods, incentives for lessons learned, education and knowledge, values, norms and attitudes towards how and why identified problems should be solved. Successful knowledge sharing requires that close attention is paid to such obstacles and that an adaptive approach is adopted. / Den pågående och framtida klimatförändringen sätter press på aktörer att möta risker som associeras med klimatförändring. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om lärande och kunskapsöverföring inom offentlig förvaltning av landtransportinfrastruktur. Eftersom lärande och kunskapsöverföring är grundläggande för planering och beslutsfattande om strategier och åtgärder som främjar ett robust transportsystem. Målet för detta arbete är att belysa lärande och kunskapsöverföring inom och mellan olika organisationer i det svenska samhället. Det socio-tekniska systemperspektivet - som används som analysram i båda studierna ger en djupare förståelse för bakomliggande faktorer. En kvalitativ ansats, som omfattar intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys, har används i detta licentiatarbete. I den första studien belyses möjligheten att använda sig av industriella utredningsmetoder på naturolyckor i en svensk kontext av en översvämning i en järnvägstunnel. De industriella utredningsmetoderna visade sig vara användbara för utredning av konsekvenser efter skyfall, med olika metodologiska fördelar och nackdelar. Den andra studien utforskar hur Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll arbetar med lärande kopplat till väderextremer; hur de fångar upp erfarenheter och kunskap som finns hos kontrakterade entreprenörer, samt hur entreprenörerna uppfattar att lärande och erfarenhetsåterföring sker. Resultatet från båda studierna visar på både svaga styrsignaler och svaga återkopplingssignaler, vilket medför svaga lärandekurvor. Olika hinder sågs ligga bakom med svaga styr- och återkopplingssignaler bl.a. resurser i tid och processer, systematik i utredning av naturolyckor, incitament att lära av varandra, utbildning och kunskap, värderingar normer och attityder till hur och varför identifierade problem ska lösas. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att man behöver ta hänsyn till dessa hinder på ett systematiskt sätt. / The agreement in Paris in 2015 was an historic manifestation that society has to work with both mitigation and adaptation to achieve a reduction of the adverse effects of climate change. One way to achieve adaptation is through the integration of present coping strategies. A first step is to study the existing processes and routines that support short-term coping. This licentiate thesis targets different aspects of learning as a strategy for coping and building adaptive capacity. Road infrastructure and maintenance in relation to extreme weather are used as the physical context and the Swedish Transport Administration as a case to study. Paper I shows the possibility to apply industrial accident investigation methods to an extreme weather event and get useful insights into underlying root causes. Paper II shows the intra- and interrelated patterns that exist in public-private partnerships (PPP) in Sweden. The paper describes a parallel of systems with infrequent overlaps regarding lessons learned.  In both papers the socio-technical perspective approach was used to highlight aspects of learning from and investigating damage due to extreme weather at different tiers in society. The socio-technical perspective provides an understanding of how decisions and legislation that affect our actions and behavior today may have been taken in different time and space settings. This thesis contributes to concept and theory building regarding the socio-technical system approach. / <p>Paper 2 ingick i licentiatuppsatsen som manuskript, nu publicerat.</p>

Introduction to problem: Many software development projects today have a tendency to fail on some level. Even though they may not fail entirely, they might be completed with schedule delays, budget overrun or with poor quality that do not meet the customer?s requirements. When a project fails in some way, it is because one or many project risks have occurred. Our own opinion in this matter is that if the project team members are more aware of the project?s risks, it might increase the probability of project success. Therefore, we wanted to explore the area of risk awareness. We contacted Volvo Information Technology AB and through discussions we decided to investigate risk awareness when using one of their software project methods. That method was the Rational Unified Process. This report has not been conducted because Volvo IT considers this to be a problem that they wanted to investigate. Instead, we wanted to investigate this since we find the area of risk awareness among project team members interesting and we were able to do this with help from Volvo IT. Even though we mention the term ?project success? in this report, we will not investigate this in the report. Hypothesis: ?By using the Rational Unified Process, a higher awareness of the risks can be achieved by all team members of the project? Aim: The aim of this report is to investigate if risk awareness among project team members increases when software development projects make use of the Rational Unified Process. Method: We have used a web-based questionnaire to gather information. Four projects at Volvo Information Technology AB were contacted and asked to participate in the questionnaire. Two of these were using RUP and two did not use RUP. Personal e-mails were later sent out to each of the project managers with a description of the aim of our research and the way it would be carried out. The participants had a total of seven workdays to fill out the questionnaire. After seven days the site of the questionnaire were closed down. Conclusion: The differences in answers to certain questions have been rather significant between the two project methods. On the whole though, the answers have been positive for both project methods from a risk awareness point of view. Therefore, it seems to us that risk awareness is not dependent on the project method that is being used. We feel that we have not received enough convincing proof that members of RUP projects possess a higher awareness of project risks than non-RUP project members. Therefore we are of the opinion that we cannot verify our hypothesis. / Introduktion till problem: Många av dagens mjukvaru-projekt har en tendens till att misslyckas på ett eller annat sätt. Även om de inte misslyckas helt, kan det hända att de slutförs med förseningar, stora kostnader utanför budgetens ramar eller med otillräcklig kvalitet som inte motsvarar kundernas krav. Anledningen till att ett projekt misslyckas på något sätt är att en eller flera projekt-risker har inträffat. Vår åsikt i detta ämne är att om projekt-medlemmarna har högre medvetenhet om sitt projekts risker kan detta leda till en ökad sannolikhet att projektet &quot;lyckas&quot;. Vi ville därför undersöka området risk-medvetenhet närmare. Vi kontaktade Volvo Information Technology AB och genom diskussioner bestämde vi oss för att undersöka risk-medvetenhet vid användandet av en av deras mjukvaru-projekts metoder. Denna metod var The Rational Unified Process. Denna rapport har inte genomförts på grund av att Volvo IT anser detta vara ett problem som de ville ha undersökt. Istället ville vi själva undersöka detta eftersom vi tycker att risk-medvetenhet bland projektets medlemmar är ett intressant område som borde undersökas. Vi kunde genomföra detta tack vare hjälp från Volvo IT. Även om vi nämner begreppet &quot;lyckade projekt&quot; i rapporten, kommer vi i rapporten inte att undersöka detta. Hypotes: &quot;Genom att använda sig av the Rational Unified Process, kan man uppnå en högre risk-medvetenhet bland projektets samtliga medlemmar&quot; Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka om risk-medvetenheten bland projektets medlemmar ökar när mjukvaru-projekt använder sig av the Rational Unified Process. Metod: Vi har använt en web-baserad enkät för att samla information. Vi kontaktade fyra projekt på Volvo Information Technology AB och frågade om de ville medverka i vår enkät. Två av dessa projekt använde the Rational Unified Process och två gjorde det inte. Personliga e-mail skickades senare ut till varje projektledare med förklaring till syftet med undersökningen samt sättet den skulle genomföras på. Deltagarna hade totalt sju arbetsdagar att fylla i enkäten. Efter dessa sju dagar stängdes sidan med undersökningen. Slutsats: Skillnaden i svar på vissa av frågorna var ganska markanta mellan de två projekt metoderna. Dock, från ett risk-medvetenhets perspektiv, var svaren på det hela taget positiva för båda projekt metoderna. Därför verkar det som att risk-medvetenhet inte är beroende av vilken projekt-metod som används. Vi anser oss inte ha tillräckliga belägg för att medlemmar av projekt som använder the Rational Unified Process besitter en högre risk-medvetenhet än projekt som inte använder sig av denna metod. Vi anser därför att vi inte kan verifiera vår hypotes. / Sophie Eklund 0739-078698 Daniel Gunnarsson 0737-344243

Sedan den globala finanskrisen 2008 har flera stora regelverk införts för att säkerställa att banker hanterar risker på sunt sätt. Bland dessa regelverk är Basel II som infört kapitalkrav för kreditrisk som baseras på Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang. Basel II Advanced Internal-Based Approach ger banker möjligheten att skatta dessa riskmått för enskilda portföljer och göra interna kreditriskvärderingar. I överensstämmelse med Advanced Internal-Based-rating undersöker denna uppsats användningen av en Error Correction Model för modellering av Sannolikhet för Fallissemang. En modell som visat sin styrka inom stresstestning. Vidare implementeras en funktion för Förlust Givet Fallissemang som binder samman Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang med systematisk risk. Error Correction Modellen modellerar Sannolikhet för Fallissemang av en SME-portfölj från en av de "fyra stora" bankerna i Sverige. Modellen utvärderas och stresstestas med Europeiska Bankmyndighetens  stresstestscenario 2016  och analyseras, med lovande resultat. / Since the global financial crisis of 2008, several big regulations have been implemented to assure that banks follow sound risk management. Among these are the Basel II Accords that implement capital requirements for credit risk. The core measures of credit risk evaluation are the Probability of Default and Loss Given Default. The Basel II Advanced Internal-Based-Rating Approach allows banks to model these measures for individual portfolios and make their own evaluations. This thesis, in compliance with the Advanced Internal-Based-rating approach, evaluates the use of an Error Correction Model when modeling the Probability of Default. A model proven to be strong in stress testing. Furthermore, a Loss Given Default function is implemented that ties Probability of Default and Loss Given Default to systematic risk. The Error Correction Model is implemented on an SME portfolio from one of the "big four" banks in Sweden. The model is evaluated and stress tested with the European Banking Authority's 2016 stress test scenario and analyzed, with promising results.