Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger. I de intervjuer vi genomförde talade lärarna inte om läromedlens aktiva roll i syfte att exempelvis utveckla elevens delaktighet i undervisningen, vilket har en framträdande roll i läroplanen för den mål- och resultatstyrda skolan.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare upplever det. Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer. Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.

<p>I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i</p><p>litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare</p><p>upplever det.</p><p>Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.</p><p>Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas</p><p>utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig</p><p>påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska</p><p>kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och</p><p>personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och</p><p>gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet</p><p>när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och</p><p>detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.</p>

I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011. Resultatet varierar något mellan läroböckerna. Sju miljöfrågor behandlas i alla fem läroböcker: global uppvärmning, biologisk mångfald, miljögifter, övergödning, försurning, förändrat landskap samt joniserande strålning, varav den förstnämnde ges störst utrymme. Resultatet visar att en pluralism finns i läroböckerna när det handlar om de kategorier som undersöks. När det gäller var i världen konsekvenserna anges ge effekt är Sverige, Östersjön och Europa de områden som oftast nämns, till skillnad från Australien och Sydamerika som sällan anges i de sammanhangen. Framtidsperspektivet ges inte lika stort utrymme som det historiska perspektivet. Genom att följa en definition på en pluralistisk undervisning som innebär att många olika perspektiv framhävs visar resultaten att läroböckerna har en viss pluralism, även då den inte är fullständig gällande alla miljöfrågor.

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.

Syftet med denna studie var att identifiera hur förskollärarna arbetar med ämnet kemi i förskolan. För att kunna granska detta har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod. Undersökningen grundar sig i fem förskollärares berättelser av hur de arbetar med detta ämne. Resultatet visar, efter genomförd analys av intervjuerna, att förskolläraren strävar efter att kemiaktiviteterna bör ske i samspel med andra aktörer i förskolan. Det konkreta arbetet utförs med konkreta verktyg och samtal kring fenomen som förekommer i vardagen. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av naturliga material i form av vatten. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att ämnet oftast integreras omedvetet av förskollärarna. Men att ett mer medvetet bruk av att använda det skulle leda till att barnen får de bästa förutsättningarna till att erövra kunskap om kemiska processer. Denna studie visar även att det är viktigt att förskollärarna får tillgång till vidareutbildningar inom naturvetenskap för att integreringen av ämnet kemi i förskolan ska bli mer tilltalande och mer användbart på denna nivå. / The purpose of this study is to identify how teachers work with chemistry in preschool. In order to examine this, qualitative interviews was used as a method of investigation. The study is based on five preschool teachers' stories about this subject. An analysis of the interviews shows that teachers seek to coordinate the activites related to chemistry with other actors in preschool. The activities are done with concrete tools and conversations about phenomenas that occurs. The results also shows that preschool teachers use organic materials like water. A more conscious use, however, could lead to even better conditions for children to capture the knowledge of chemical processes. This study also shows the importance of further education in natural science for preschool teachers, in order to make the integration of the topic chemistry more appealing and more useful at this level.

Tidigare studier har visat att många lärare använder läroboken i stället för ämnesplanen när de planerar sina lektioner, något som är vanligare bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Andra studier har visat att det förekommer otydligheter i läroböckernas genetikavsnitt. Dessa otydligheter uppstår när den vetenskapliga förståelsen av genen funktion förenklas och förs in i läroböckerna. Fyra lärarintervjuer genomfördes för att undersöka hur lärare planerar sin undervisning utifrån lärobok och ämnesplan och läroboksanalyser utfördes för att se hur genetikinnehållet var utformat. Läroboksanalyserna visade att det fortfarande förekommer otydligheter kring genbegreppet i läroböckerna som kan skapa svårigheter för elevers förståelse av genetik. Intervjuanalysen pekade på att lärarna planerade olika för användning av läroboken i biologi- och naturkunskapsklasser, där läroboken användes mycket mer sällan i naturkunskapsklasserna. Vidare indikerade intervjuanalysen även att läroboken var mer styrande i planeringen av genetik än i andra ämnesinnehåll. Diskussionen fokuserar på vilken roll läroboken spelar när lärare planerar sina lektioner och kring skillnaden i undervisning för de elever som ska gå vidare till naturvetenskapliga högskolestudier och de som inte ska det.

<p><p>Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.</p></p>

Varför jag valde att skriva detta arbete var för att jag ville få igång en diskussion, med i första hand barnen men också med pedagogerna och mellan pedagogerna, om hur viktigt det är att vi spar på naturens energi. Jag tror också att med dagen slit och släng samhälle mår barnen bra av att lära sig att man kan ge något tillbaka till naturen genom att återanvända gammalt material. Sortering är något barn ofta tycker är roligt och detta bör vi ta till vara på inom förskolan. Jag hoppas att det här ger barnen en rutin och att de i framtiden kommer att kännas självklart för dem att sortera sina sopor.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie. Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet. Det stämmer överrens med att det krävs en trygg klassrumsmiljö för att ur ett sociokulturellt perspektiv kunna utforma kunskap. Som en intressant biprodukt, med stöd av intervjuerna, har det i studien utvecklats en modell som beskriver lärarnas arbete med anpassning. Modellen beskriver hur lärarna först möter en grupp och sedan när de lärt känna varandra kan gå från grupp till individnivå. Vilket program eleverna går på och vilken årskurs de kommer ifrån påverkar också hur gruppen ser ut tillsammans med vilka individer som gruppen består av. Modellen säger att lärare hämtar information ifrån individerna, årskursen och programmet för att kunna göra olika anpassningar. Jag har kunnat identifiera två olika typer av lärare som har olika lång arbetsstäcka för att komma till individnivå beroende på att de befinner sig i olika kontexter.