Examensarbete 15 hp. Lärarexamen

<p>Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inom</p><p>grundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppet</p><p>ämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegrerad</p><p>undervisning kan ske.</p><p>Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; i</p><p>vilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedla</p><p>i vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras i</p><p>denna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner och</p><p>kursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp.</p><p>Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernas</p><p>förståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivt</p><p>inställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration det</p><p>som verkligen sker?</p><p>Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olika</p><p>uppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inom grundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppet ämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegrerad undervisning kan ske. Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; i vilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedla i vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras i denna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner och kursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp. Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernas förståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivt inställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration det som verkligen sker? Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olika uppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt.

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare. Alla informanterna är utbildade lärare i det ämne de undervisar i och studien har begränsats från år tre till år sex. Alla har intervjuats på sin arbetsplats. Av studien har framkommit att samverkan förekommer i dagens skola, nästan alla har någon gång varit med och samverkat men i nuläget är det endast tre lärare som samverkar. Det sker i år tre-sex och i år fyra. Följaktligen är alla åldrar representerade i nulägets samverkan. Som svar på varför inte alla deltar i samverkan har olika anledningar framkommit, exempelvis brist på gemensam planeringstid, att organisationen är ett hinder och kollegors brist på intresse. De som samverkar tycker att det har berikat respektive ämne genom att ämnena har blivit mer konkreta för eleverna och att arbetsglädjen har ökat. Det har även gett eleverna möjlighet att se sammanhang mellan skolans alla ämnen.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.</p>

<p>This essay is about why and how the media is integrated with Swedish as a subject. The purpose of the study is to investigate if the teachers who use different media when teaching Swedish consider that this pedagogy develops the students’ learning. I also aim to find out if there are any differences and/or similarities between the teachers.</p><p>To fulfil the purpose I have done a qualitative study with three teachers who work at a school. I have focused on following issues: How, when, where and why do the teachers use media when teaching Swedish?</p><p>The investigation shows that media is popular today and it is becoming more so all the time. This means that further education and constant updating is necessary in the area of media studies. In addition the society and employees demand such competence, which means that educational institutions must take up this responsibility and follow this development. Additionally the teachers should make media technique education. Presently many pupils have better technical skills than the teachers and administrators in schools. I think that the current school system that has a media profile should invest on the teachers’ media competence.</p><p>Another conclusion is that with media based education people can get a good all - round education and schools can have discussions with the pupils about the subjects that are important to them. This makes it possible to break the traditional teaching methods and get more pupils interested in school work. One important factor in school development is variety, and to try out different ways of working, such as ”learning by doing”.</p>

This essay is about why and how the media is integrated with Swedish as a subject. The purpose of the study is to investigate if the teachers who use different media when teaching Swedish consider that this pedagogy develops the students’ learning. I also aim to find out if there are any differences and/or similarities between the teachers. To fulfil the purpose I have done a qualitative study with three teachers who work at a school. I have focused on following issues: How, when, where and why do the teachers use media when teaching Swedish? The investigation shows that media is popular today and it is becoming more so all the time. This means that further education and constant updating is necessary in the area of media studies. In addition the society and employees demand such competence, which means that educational institutions must take up this responsibility and follow this development. Additionally the teachers should make media technique education. Presently many pupils have better technical skills than the teachers and administrators in schools. I think that the current school system that has a media profile should invest on the teachers’ media competence. Another conclusion is that with media based education people can get a good all - round education and schools can have discussions with the pupils about the subjects that are important to them. This makes it possible to break the traditional teaching methods and get more pupils interested in school work. One important factor in school development is variety, and to try out different ways of working, such as ”learning by doing”.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten. Vad som framkommer är att ca en tredjedel av lärarna, som undersökningen omfattar, inte vet om de har lokala friluftsmål att arbeta efter och ungefär lika många anger att de inte har några friluftsmål att rätta sig efter. Nästan hälften av de lärare som ansvarar för skolans friluftsverksamhet har inte satt upp några mål för den. Historiskt sett var skolans friluftsverksamhet mycket detaljerat i form om innehåll, medan dagens friluftsliv i skolan har väldigt få mål och riktlinjer. Idrott, NO och matematik är de skolämnen som flitigast blir integrerade i friluftsverksamheten. Omfattningen av skolornas friluftsliv är mycket varierande där skolor på landsbygden har fler friluftsdagar än stadsskolor. Historiskt sett har det skett en förändring då stadsskolor omfattades av fler friluftsdagar än byskolorna. Det har även skett en mindre ökning av friluftsdagar för samtliga skolor än vad som genomfördes på 80-talet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3. På varje skola har intervjuerna genomförts med en musiklärare respektive en matematiklärare. I uppsatsen sammanställs enkäterna och intervjuerna där det visar sig att några lärare i årskurs 1-3 använder sig av ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik. De arbetar på olika sätt och den syn de har på ämnesintegration mellan musik och matematik varierar allt från en genomtänkt och medveten undervisning till en omedveten handling. Tidigare forskning kring ämnesintegration framhåller vikten av sambandet mellan musik och matematik för ett helhetsskapande. Varje skolämne har ett egenvärde och därför behövs välutbildade och kunniga lärare för djupkunskaper, men alla lärare bör använda ett integrerat arbetssätt för att skapa en helhet.

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vår undersökning var att försöka förstå lärarnas inställning till rörelse och hur de förhåller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lärare på en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benämns rörelse. Vi har även genomfört ett frågeformulär för att försöka få en mer övergripande bild på lärarnas inställningar till rörelse. Vårt resultat visade att det fanns olika inställningar bland lärarna. En del ansåg att rörelse var något som ska genomföras endast utifrån styrdokumenten medan andra såg det i ett större sammanhang.