Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning. Bildämnet utgår från en och samma kursplan, men hur kan resultatet se olika ut i praktiken på de båda skolorna? Genom intervjuundersökningar fann vi att om elever får vara med och påverka sin undervisning och reflektion och analys sker där alla sinnena får arbetas med skapas möjligheter att införa bifrostinspirerade metoder. Dock är bildframställning starkare än att se att bilden kan användas som ett uttryck. Hinder med ämnesintegration är om ovilja finns att låta ”sitt ämne” integreras. Resultaten ser olika ut i praktiken för att bildundervisning bedrivs olika på olika skolor, av olika pedagoger som har sina traditioner och serverar olika metoder och tekniker.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera de möjligheter och hinder som några yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet upplevde med ämnesintegrerad undervisning. Fokus låg på för- och nackdelar för elevernas lärande och förberedelse inför yrkeslivet. Vidare undersöktes hur ämnesintegrationen, som yrkesämneslärarna hade erfarenhet av, var strukturerad och vilka utvecklingsmöjligheter yrkesämneslärarna ansåg att ämnesintegration hade. Ämnesintegration definierades här som ett medvetet arbetssätt, där mer än en kurs och en lärare var involverad och kursmål från flera kurser bedömdes. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med intervjuer av sex yrkesämneslärare på Fordons- och transportprogrammet som arbetade på samma gymnasieskola. Sammanfattningsvis visade studien att deltagande yrkesämneslärare ansåg att ämnesintegration var ett bra arbetssätt för att ge eleverna möjligheter att utvecklas kunskapsmässigt och förberedas inför yrkeslivet. Dock var deltagande yrkesämneslärare tveksamma beträffande den struktur skolan arbetade efter, en struktur som var baserad på de gymnasiegemensamma ämnena. De upplevde att detta medförde att eleverna eventuellt inte tillgodogjorde sig de fördelar som brukar lyftas fram med ämnesintegration. De såg en positiv utvecklingspotential för skolan med en genomarbetad ämnesintegrerad profil. Studien visade även att det fanns områden som skolan behövde utveckla för att ämnesintegration skulle bli ett framgångsrikt koncept, exempelvis att överbrygga olikheter mellan yrkesämneslärare och ämneslärare samt satsa på kompetensutveckling.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning. De slutsatser som jag då kan dra är att tematisk undervisning är gynnsamt på grund av att olika ämnen integreras inom temat och då bildar en helhet för eleven. Den är också gynnsam på grund av den erfarenhetspedagogiska riktningen den tematiska undervisningen ofta antar.

<p>Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.</p>

This thesis concerns book reading in school, how to work with it and why. My study includes research from four different writers based on the benefits of reading literature and working with this in schools and with children. I have also studied four reading and writing projects relevant for my thesis. I interviewed two teachers and one school librarian on how they use literature with students and their opinion of book reading in their professions. Discussions in my thesis regarding the advantages of reading books concludes that it is not only good for your reading and understanding, but also for your entire being. You will grow as a social and empathic person and your understanding of other people and cultures will make you a better citizen of the democratic society we live in.

Hur ser det ämnesövergripande arbetet ut hos fyra tekniklärare på fyra olika skolor i sydvästra Sverige? Hur har det arbetet förändrats över tid? Vilka visioner har dessa lärare om ämnesintegrering i teknikämnet? Detta är frågor som undersökningen avser att ge svar på. Det inhämtade materialet från fyra semistrukturerade intervjuer visar att det finns en positiv syn på ämnesövergripande arbete men att det arbetet har minskat de senaste åren. Ett ökat bedömningsfokus har enligt intervjuerna bidragit till denna minskning av ämnesintegration och forskning stöder detta. Teknikläraren har en viktig position i ett ämnesövergripande arbete då teknikämnet det knyter an till många andra ämnen och initiativ till ämnessamarbete kommer främst från lärarna själva. Detta initiativ tar de intervjuade lärarna gärna, men de vill ha mer tid till samplanering i schemat. Troligtvis kommer de reviderade kursplanerna som träder i kraft sommaren 2021 att ge detta utrymme. / What does the interdisciplinary work by four technology teachers at four different schools insouthwest Sweden look like? How has it changed over time? What visions do these teachers haveabout subject integration? These are questions that the survey refers to answer. With semistructured interviews, a material has been produced, this was interpreted as a positive view ofinterdisciplinary work by the interviews, but that that work has decreased in recent years. Anincreased focus on assessment has contributed to this reduction according to the interviews andthere is research that supports this. The technology teacher has an important position in a crossdisciplinary work as the technology subject it relates to many other subjects and initiatives forcollaboration between subjects come mostly from the teachers themselves. The interviewees gladlytakes this initiative, but they want more time for co-planning in the schedule. It may be that therevised syllabi that come into force in the summer of 2021 will provide this space.

I läroplanen för gymnasiet står det att det är lärarens ansvar att ge eleverna en möjlighet till ämnesövergripande arbete för att reflektera runt yrkeslivets gränsöverskridning (Skolverket, 2011). Som blivande lärare i idrott och hälsa samt naturkunskap ser vi flera gemensamma områden som skulle kunna integreras med varandra. Däremot har vi inte hittat några exempel på ämnesintegrering i just dessa ämnen, vilket har lett till att vi fokuserat på ämnesintegration generellt. Att bedriva ämnesintegrerad undervisning är något som vår lärarutbildning inte gett oss mycket kunskap om. Vår kunskapsöversikt fokuserar därför på frågan om hur ämnesintegrering bör gå till, vilka fördelar, nackdelar och utmaningar som finns samt konkreta exempel på hur ämnesintegrerat arbete har gjorts av andra lärare och skolor. Vi har kvalitativt granskat källor enligt en systematisk granskningsprocess på sökningar från tre olika databaser. I resultatet har vi sedan sorterat källornas information enligt de olika delarna av vår frågeställning.Resultatet visar att en ämnesintegrerad undervisning skulle kunna ge eleverna en fördjupad kunskap och insikt över komplexa tvärvetenskapliga samhällsfrågor och utmaningar. För att kunna uppnå detta som lärare behövs ett ordentligt förarbete med tydliga mål och syften, resurser, kollegialt stöd samt stöd från rektor. Exemplen visar på att temabaserad ämnesintegration över en kortare period är vanligt förekommande. Flera studier pekar på en brist i omfattningen av ämnesintegrerad undervisning i förhållande till de uppmaningar som styrdokumenten ger. En orsak till detta är att det är brist på kunskap hos lärare kring denna typ av undervisning och att det är ett tidskrävande arbete som ej ges stöd för. Vi ser att kunskapen som ämnesintegrerad undervisning kan ge är viktig för att förbereda eleverna inför komplexa samhällsutmaningar, samtidigt som att lärare behöver kunskap, samarbete och god planering för att kunna förtydliga sådan undervisning.

Syftet med examensarbetet är till att börja med att undersöka vilken inställning ett antal lärare på en grundskola har till begreppet ämnesintegration, vilken erfarenhet de har av att arbeta med ämnesintegrerad undervisning och hur de upplever det. Ett andra syfte med arbetet är att undersöka vilken inställning lärarna har till att ämnesintegrera andra ämnen med engelska och vilken erfarenhet de har av att göra det. Fördelar och utmaningar som lärarna upplever med att genomföra en ämnesintegrerad undervisning beskrivs.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare.Materialet analyseras med hjälp av litteratur om pedagogiska teorier och metoder, aktuell läroplan för grundskolan, samt forskning.Resultatet visar att en majoritet av lärarna i studien ser många positiva effekter av att arbeta ämnesintegrerat, både för den egna planeringen och genomförandet av undervisningen samt för elevernas upplevelse av undervisningen. När det gäller ämnesintegration med engelska ser lärarna en del utmaningar, främst i de lägre årskurserna. Även på mellanstadiet finns utmaningar p.g.a. stor spridning i elevernas engelskkunskaper.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt. En av de fyra lärarna vi intervjuat arbetar inte lika ämnesintegrerat som de övriga lärarna. Vår slutsats är att eleverna i år 5 säger sig se sin utveckling i geografiämnet lättare, om läraren arbetar ämnesintegrerat. Vi tror dock att läraren måste vara tydlig i upplägget av den ämnesintegrerade undervisningen. När det gäller eleverna i år 9 drar vi slutsatsen att anledningen till att de inte tycker att de utvecklas i geografiämnet, är på grund av att de inte tycker att ämnet är så synligt i deras undervisning. Vi har kommit fram till att eleverna önskar arbeta med roligt och varierat material i undervisningen, samt att både elever och lärare vill arbeta så mångsidigt och varierat som möjligt, för att se helheten och inte bara delarna i geografiämnet.

Tidigare forskning har visat att det finns fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning av NO-ämnena. Ämnesintegrerad undervisning är den undervisning som berör flera olika ämnen och på så vis skiljer sig från ämnesindelad undervisning.I vårt arbete vill vi närma oss ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet ur elevers och lärares perspektiv. Vi har undersökt NO-ämnesintegration från två olika perspektiv: undervisningssätt och undervisningstid i NO-ämnen. Vi har undersökt hur dessa perspektiv värderas utifrån tidigare forskning, läroplan och timplan samt genom enkätundersökning på skolor. Vi har utarbetat tre olika enkäter som innehåller påståenden med fem urvalsgrader för varje svar där respondenter kan ringa in det alternativ som passar dem bäst. Vi har bearbetat svaren via statistiska beräkningar.Vårt resultat visar att det finns olika värderingar om ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen. Studiens resultat visar en tendens att föredra ämnesindelad undervisning av naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar också att både vår studie och den tidigare forskningen betonar vikten av undervisningstiden för naturorienterande ämnen. Timplan för kemi, biologi och fysik upplevs inte tillräcklig för att nå målen enligt den bestämda tiden för varje läroplan.