I min undersökning intervjuade jag 11 lärare i grundskolans senare år för att undersöka deras attityder till ämnesövergripande undervisning. Jag ville ta reda på om Lgr 11 förändrat något i attityden till eller i arbetet med ämnesövergripande undervisning. Vidare vill jag undersöka om det gick att finna några skillnader mellan hur lärare i teoretiska ämnen såg på ämnesövergripande undervisning och hur lärare i praktisk-estetiska ämnen gjorde det. Studien är utförd som en kvalitativ undersökning. Samtliga lärare som deltog i studien var positiva till ämnesövergripande arbete. Den största vinsten för lärare ansåg man vara det ökade kollegiala lärandet och den minskade stressen kring att hinna med sina ämnens centrala innehåll i läroplanen. För elevernas del ansåg lärarna att möjligheterna till ett helhetslärande ökade och därigenom elevernas förståelse och intresse för undervisningen. Den största nackdelen med att arbeta ämnesövergripande ansåg de undersökta lärarna vara problemet med att alla lärare inte är lika intresserade av att samarbeta eller arbeta ämnesövergripande. Det gör det svårt att lyckas med ämnesövergripande undervisning menar man. Lärarna såg inte några stora nackdelar för eleverna men menade att vissa arbetsområden upplevs som tråkiga eller jobbiga för eleverna när liknande innehåll återkommer i flera ämnen. Lärarna i praktisk-estetiska ämnen upplevde alla att den ämnesövergripande undervisningen ökat kollegernas insikt i och respekt för deras ämnen. Man ansåg att samarbetet och de pedagogiska samtalen och planeringarna lett till att ämnena inte längre ansågs ”lättare” eller ”mindre viktiga”. De intervjuade lärarna identifierade tre faktorer som särskilt viktiga när det gäller att lyckas med ämnesövergripande undervisning; Man måste få tid att samplanera och diskutera, man behöver ha ett schema som är anpassat för ämnesövergripande arbete och man måste ha ett kollegium villigt att samarbeta och diskutera. Undersökningen visar att Lgr 11:s centrala innehåll upplevs stressande och att ämnesövergripande undervisning bedöms av de undersökta lärarna lätta på denna stress genom att man kan ta fasta på att flera ämnes centrala innehåll liknar varandra och skapa undervisningssituationer där eleven kan visa kunskaper i flera ämnen samtidigt. Vidare visar undersökningen vikten av att ha fungerande arbetslag i vilket det inte finns konkurrens och revirtänk om man vill lyckas med ämnesövergripande undervisning.

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration / The essay aims to find out if the education will be better if the subjects of history and arts were to be integrated

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld.

Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a. varierat material, utomhuspedagogik och samtal underlättar ett lärande i en ämnesintegration med matematik. Vi kan inte urskilja några tydliga skillnader i föreställningar mellan de fyra intervjuade lärarna med olika utbildningar.

Studien grundar sig i ett problem som framkommer vid stadieövergången från mellanstadiet till högstadiet där elevers uppfattning kring bildanalys brister. För att nå kunskap kring vad som kan orsaka elevernas uppfattning kommer denna studie att undersöka fyra lärares didaktiska val och uppfattningar kring bildanalys på mellanstadiet. För att undersöka detta har två kvalitativa metoder valts ut, dokument i form av lärarnas lektionsplaneringar samt semistrukturerade intervjuer. I studien har de didaktiska frågorna varit grund för att strukturera och skriva fram det insamlade materialets resultat. Resultatet har analyserats mot sociokulturell teori som grundar sig i människan lärande och utveckling. Det framkommer i studien att bildsamtal är den metod som är övervägande. Bildanalysmetoder utförs ibland som bildsamtal och lärare väljer ut delar av en analysmetod. Analysmetoderna förekommer relativt ofta då flera av lärarna gör bildanalys i andra ämnen, det vill säga ämnesintegrerat. Bilder som väljs ut är ofta beroende av vad eleverna jobbar med i andra ämnen, i bildämnet är det övervägande konstbilder. Lärarnas uppfattningar kring bildanalys är förhållandevis gemensam och stämmer väl med teorin. I studien framkommer att lärarna inte alltid förmedlar till eleverna att det är ett ämnesintegrerat arbetsområde, vilket teorin men även forskningen beskriver ha stor vikt för elevernas förståelse. Det framkommer även att lärarna anser att elever har svårigheter med bildtolkningar och baserat på teorin kan det finnas ett samband med att lärarna i studien inte alltid arbetar med bildanalysmetoder i sin helhet.

Skolan har enligt läroplanen ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Det innebär bland annat att ge eleverna överblick och sammanhang genom att anlägga övergripande perspektiv och samordna olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet (Skolverket, 2022a). Detta självständiga arbete handlar om ämnesintegrerad undervisning, ett utvecklingsområde med hög aktualitet. Syftet var att undersöka hur ämnesintegrerad undervisning bedrivs, ställt i relation till rådande ramar, nedbrutet i tre frågeställningar. I vilka former praktiseras ämnesintegrerad undervisning? Hur varierar förutsättningarna mellan skolor beträffande ramfaktorerna tid, organisation och samordning? Kan man urskilja några samband mellan dessa ramfaktorer och den ämnesintegrerade undervisningen i praktiken såsom den beskrivs avseende kvalitet och kvantitet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare på olika skolor. Materialet analyserades utifrån ramfaktorteorin och resultatet visar på variationer bland de undersökta skolorna beträffande tid och grad av ämnesintegration samt avsatt tid för planering och samordning. Det visar även ett positivt samband mellan löpande planeringstid och samordningsfunktion å ena sidan och måluppfyllelse å den andra, det vill säga ju mer avsatta resurser desto mer ämnesintegrerad undervisning i praktiken. Ämnesintegration förekommer både i större projekt, temaarbeten och enklare former där eleverna får öva förmågan att se samband, samma sorts förmågor som enligt betygskriterierna gör skillnaden mellan höga och låga betyg i skolan. Mot denna bakgrund föreslås den ämnesintegrerade undervisningen införas i högre utsträckning som ett naturligt inslag i den löpande skolverksamheten än vad som har visat sig i studien. Med utgångspunkt från de nationella målen och som en följd av resultatet i studien föreslås bland annat en modell av praktiknära forskning med musikaliska inslag som i förlängningen kan ge den ämnesintegrerade undervisningen en starkare plattform. / According to the curriculum, the school is responsible for ensuring that students acquire and develop knowledge that is necessary for every individual and member of society. This means, among other things, giving the students an overview and context by creating an overall perspective, as well as coordinating different subject areas so that the students can perceive larger areas of knowledge (Skolverket, 2022a). This study is about subject-integrated teaching, a highly topical area of development. The aim was to examine how interdisciplinary teaching is conducted, in relation to prevailing frameworks, broken down into three issues. In what forms is interdisciplinary teaching practiced? How do the conditions vary between schools regarding the frame factors of time, organization, and coordination? Can one discern any connections between these frame factors and the subject-integrated teaching in practice as it is described in terms of quality and quantity. The survey was conducted through three interviews with teachers at different schools. The material was analysed based on the frame factor theory and the results show variations among the investigated schools regarding the occurrence in time and degree of integration as well as allocated resources. The result also shows a positive relationship between planning time and coordination function on the one hand and goal fulfillment on the other, that is, the more allocated resources, the more subject-integrated teaching in practice. Subject integration occurs both in larger projects, theme works and simpler forms where students get to practice their ability to see connections, the same kind of abilities that, according to the grading criteria, make the difference between high and low grades in school. Against this background, it is proposed that the subject-integrated teaching be introduced to a greater extent as a natural element in the ongoing school activities than what has been shown in the study. Based on the national goals and because of the results of the study, a model for practice-based research is proposed, with musical elements that can ultimately give subject-integrated teaching a stronger platform.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit. / The purpose of this study is to examine if there is a connection between the diminishing knowledge of music theory of applicants to colleges of music, and the offering of music theory in the Swedish music and culture schools. In order to reach this goal, I conducted a survey of the prevalence of music theory among the Swedish music and culture schools, and how this is organized. I have used a questionnaire in which the principal or the teacher of music theory has responded to, and I have examined the entrance examinations (C-test) in basic theoretical knowledge and harmony from different years at The Music Academy of Ingesund. Survey responses indicate that a third of those who answered, offer music theory as its own subject. These schools can be found in both large and small municipalities, with a varied number of students. Music theory does not seem to have decreased significantly over the past nine years. Among the schools that do not offer music theory, the main reason given for this is a poor economy. But among schools who offered music theory but were forced to discontinue, the main reason given were the students' lack of interest. I have also investigated the structure of the lesson, certified teachers, integration of music theory in instrumental lessons and the marketing of the subject. In the section where I discuss the results, an explanation may be found as to why there appears to be a declining knowledge of music theory. The responses indicate that while music theory is still generally offered as before, there is a reduction in demand, which may cause the knowledge level to decrease.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål. / A correlated curriculum is a way to give the subject relevance in a wider context to strengthen the pupils’ education.  The idea is that students' motivation will increase for their studies, as the goals to aim for. This study intends to find out vocational teachers perception of a correlated curriculum within the Industrial programme. The studies of opportunities and obstacles of a correlated curriculum are made through qualitative interviews with six vocational teachers within the Industrial programme. The study compares vocational teachers understanding of a correlated curriculum with the perceptions of core subject teachers of another study. The results show that vocational teachers perceive more opportunities than obstacles and have found ways to overcome barriers to integrated working substance. The possibilities are described as increasing motivation, accelerated learning and a holistic approach to knowledge. The obstacles are described as approach to knowledge, lack of communication and time. The solutions are described as taking the initiative, creating common time, clear and simple goals.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna. Vi fann också att ämnesintegration förekom mellan matematik och många andra ämnen, men aldrig mellan matematik och idrott.

Ett ämnesövergripande arbetssätt har både en lång historia och genererar goda resultat,trots detta förskjuts lärarnas uppdrag mot andra, i vissa fall disparata, arbetsuppgifter inom utbildningsväsendet. Hur kommer det sig, är ett ämnesövergripande arbetssätt för svårt? Eller finns det andra förklaringar, det är det som denna studie skall försöka att titta närmare på.Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare på gymnasieskolans naturvetenskapliga- och teknikprogram uppfattar och realiserar ett ämnesövergripande arbetssätt. Studien har genomförts genom samtalsintervjuer med empiristyrd tematisk analys som metodramverk. Resultatet av studien visar att de teman som lärarna beskriver är: ämnen och kombinationer av dessa, arbetsformer, eleverna, lärarkollegiet, resultatet av ett ämnesövergripandearbetssätt samt förutsättningar. Samarbetet mellan lärarna är inte alltid smärtfritt, dock är brist på tid till samordning och planering det som framhålls som den största stötestenen, och tydligaste resultatet, för ett välfungerande ämnesövergripande arbetssätt. Eldsjälarnas betydelse är ytterligare ett resultat av studien. En slutsats är att informanterna inte naturligt sett eller tänkt på sin egen undervisning i flera ämnen som ett ämnesövergripande arbetssätt. Den vanligaste formen avämnesövergripande arbetssätt är projektformen.Ytterligare en slutsats finns i att: när uppföljningen sker är det är arbetsformen somutvärderas och inte elevernas kunskapsutveckling. / Interdisciplinary working methods has both a long history and generate good results and yet it has a relatively hidden position within the educational system. How come, is it too difficult? Or are there other reasons? This is the objective for this study.This study will describe the experiences teachers, in the upper secondary school, express while working within interdisciplinary working methods. The study has been performed by a number of interviews and analyzed with applied thematic analysis framework. The result of the study shows that the themes the interviewees describe are; the subjects and combinations of those, ways of working, the students, the colleagues, the results and the prerequisites. The collaboration between the teachers is not a walk in the park, however the lack of time to perform planning and coordination are the major obstacles preventing successful interdisciplinary working methods.The importance of the enthusiasts is another result of the study. One conclusion is that the informants do not naturally thought about their own teaching of several subjects as a cross-disciplinary approach. The most common form of interdisciplinary working method is the project form. Another conclusion is that: when the follow-up is done, it is the work method that is evaluated and not the students' knowledge.