Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling. Ämnesintegration är ett användbart pedagogiskt verktyg som dock kräver insatser och tid. På skolan arbetar de gärna ämnesintegrerat med sig själva och hållbar utveckling ämnesintegreras ytterst sällan.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning. Genom att de sätter lärandet i ett sammanhang ger de eleverna en helhetssyn i sitt lärande. När pedagogerna utgick från elevernas intresse och erfarenheter menade de att det skapades ett högre engagemang. De har framkommit att de fördelar som pedagogerna ser med den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med de faktorer som ligger som teoritisk utgångspunkt för studien. De intervjuade pedagogerna anser att samspelet har betydelse för barns inlärning. Däremot har de delade meningar om ämnesövergripande undervisningen påverkar elevernas samspel positivt. De nackdelar som pedagogerna kan se med arbetsmetoden är att den är tidskrävande och innebär mycket planering.

Mot bakgrund av vad tidigare forskning visar om hur teknikundervisningen framträder i grundskolan har vi genomfört två undersökningar där syftet har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans årskurs 1-3 resonerar kring teknikämnet samt angående sin teknikundervisning. Dessutom har syftet med andra undersökningen varit att undersöka hur några lärarutbildare resonerat kring teknikundervisningen på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I våra undersökningar har vi också undersökt vad lärare, respektive lärarutbildare uttryckt om teknikämnets förutsättningar i grundskolan och på lärarutbildningen. Vår teoretiska utgångspunkt har varit det pragmatiska perspektivet. I våra undersökningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från våra två undersökningar visar att ämneskompetens är av stor vikt både för lärarna och lärarutbildarna för att de ska känna sig trygga att undervisa i ämnet. Det får vi bekräftat då samtliga lärare och lärarutbildare i våra undersökningar har gått fortbildning i teknik. Förutsättningar för undervisningen har visat sig vara beroende av material och lokal. Dessutom framkommer det, utifrån lärarnas resonemang, att det finns svårigheter att tolka målen i teknik där en anledning kan vara att det inte finns några kunskapskrav i årskurs tre. I Undersökningen med lärarutbildarna visar resultatet att det är viktigt att eleverna får sina 200 timmar i teknik och att lärarstudenterna kan hantera kunskapskraven för årskurs sex anpassat för de lägre årskurserna. Därutöver anser lärarutbildarna att det är viktigt att vidga studenternas syn på att teknik är mer än elektroniska artefakter.

<p>Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet.</p><p>Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer.</p><p>De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna.</p><p>I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program.</p><p>Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.</p>

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet. Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer. De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna. I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.

Sammanfattning Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan. Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.

No description available.

SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats. Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen. Geografiämnet och dess naturgeografiska del utmärker sig tydligt bland lärarna som ett ämne som är svårt att undervisa i och som kanske snarare bör tillhöra NO än SO.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om. Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena.