Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning. Genom att de sätter lärandet i ett sammanhang ger de eleverna en helhetssyn i sitt lärande. När pedagogerna utgick från elevernas intresse och erfarenheter menade de att det skapades ett högre engagemang. De har framkommit att de fördelar som pedagogerna ser med den ämnesövergripande undervisningen går hand i hand med de faktorer som ligger som teoritisk utgångspunkt för studien. De intervjuade pedagogerna anser att samspelet har betydelse för barns inlärning. Däremot har de delade meningar om ämnesövergripande undervisningen påverkar elevernas samspel positivt. De nackdelar som pedagogerna kan se med arbetsmetoden är att den är tidskrävande och innebär mycket planering.

Denna studie undersöker hur lärares respons påverkar elevers skrivande. Frågorna som ställs idenna studie är vad lärarens respons fokuserar på i elevernas texter, hur elevernas uppfattarresponsen och vilken påverkan responsen får samt om det finns andra faktorer som på verkar derastexter. I denna studie har en kvalitativ metod använts där jag har följt en lärare och en klass i årskurs6 under arbetet med att skriva en berättelse. Jag har analyserat fyra elevers texter och den responsde fått och därefter intervjuat dessa fyra elever samt läraren. Teorin bakom denna undersökning taravstamp i Lars-Göran Malmgrens tankar om lärares ämnessyn och Ulf Telemans tankar omsvenskämnets identitet.De resultat som studien visade var att lärarens ämnessyn hade stor betydelse för vad eleverna fickrepsons på. I detta fall ledde det till att eleverna uteslutande fick respons på formalia i sina texter.Vidare visar studiens resultat att lärarens ämnessyn även spelade roll för hur eleverna uppfattarresponsen och att lärarens syfte med responsen kan vara att visa elverna en väg till att höja sinabetyg. Slutligen visar studiens resultat att det fanns andra faktorer som påverkade elevernas texter, idetta fall blev det tydligt att den planering eleverna valde att arbeta utifrån påverkade kvalitén itexterna de skrev. Vilken planering eller nivå de valde fick också påverkan på vilken sorts responsde fick av läraren där de som valt den svårare planeringen ofta fick en mer kritisk respons.

Arbetet med den tidiga läs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lärare skildras i denna studie. Syftet är att redogöra för idag verksamma lärares undervisning av tidig läs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de använder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder är i sådana fall aktuella och arbetar samtliga lärare på samma sätt? Studien avser även ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lärarna i studien arbetar för att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att få djup och helhet inom undersökta företeelser. Studiens resultat visar att det inte finns någon specifik uttalad metod de intervjuade lärarna arbetar efter, detta gäller såväl den tidiga läsutvecklingen som den tidiga skrivutvecklingen. Dock kan gemensamma synsätt på undervisningen och inlärning skönjas då samtliga verksamma lärare ser fonologisk medvetenhet och formaliserad bokstavsträning som grundstenar i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

I mitt examensarbete undersöker jag hur svensklärare gestaltar genrepedagogik i sin undervisning i ämnet svenska och vilken potential genrepedagogik tillmäts och på vilka grunder. Genrepedagogiken är en stram undervisningsmodell som har sin grund i Australien där undervisningsidealet är synlig undervisning där man namnger språkets delar och lär utdem till eleverna från tidig ålder. I Sverige har genrepedagogiken fått sitt genomslag i ämnet svenska som andraspråk. Där får eleverna möjlighet att skapa texter i olika genrer vilket ger eleverna förutsättningar att förstå och bearbeta olika texttyper. Genom att läraren utför en formaliserad undervisning och anpassar den efter elevernas intresse och behov främjas läroprocessen.Jag har använt mig av kvalitativ metod när jag analyserat svaren från informanterna. Detta är en analysmetod som hjälpt mig att hålla fokus på frågeställningarna, värdera svaren och få tydlighet i analysen. Jag har intervjuat tolv lärare som undervisar på samma skola och precis avslutat en kurs om genrepedagogik.I analys- och resultat delen av mitt examensarbete presenterar jag min empiri som svarar mot mina frågeställningar utifrån olika aspekter beträffande genrepedagogiken och dess påverkan på undervisningen.I min resultatdel kan jag se att lärarna använder sig av genrepedagogik i sin undervisning, dock inte hela tiden utan de delar upp cirkelmodellen och använder sig av de delar de tyckerär det bästa för gruppens och den enskilda individens utveckling. De har utvecklat enförståelse för genrepedagogiken och dess syfte för att utveckla elevernas arbete med olika texttyper, men de vill även fortsätta med en undervisningsmodell som är tydligt funktionaliserad samt ge eleverna möjlighet att utveckla sitt lärande på olika sätt. Nyckelord: Cirkelmodellen, genrepedagogik, inramning, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, osynlig undervisning, synlig undervisning