Mot bakgrund av vad tidigare forskning visar om hur teknikundervisningen framträder i grundskolan har vi genomfört två undersökningar där syftet har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans årskurs 1-3 resonerar kring teknikämnet samt angående sin teknikundervisning. Dessutom har syftet med andra undersökningen varit att undersöka hur några lärarutbildare resonerat kring teknikundervisningen på lärarutbildningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. I våra undersökningar har vi också undersökt vad lärare, respektive lärarutbildare uttryckt om teknikämnets förutsättningar i grundskolan och på lärarutbildningen. Vår teoretiska utgångspunkt har varit det pragmatiska perspektivet. I våra undersökningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från våra två undersökningar visar att ämneskompetens är av stor vikt både för lärarna och lärarutbildarna för att de ska känna sig trygga att undervisa i ämnet. Det får vi bekräftat då samtliga lärare och lärarutbildare i våra undersökningar har gått fortbildning i teknik. Förutsättningar för undervisningen har visat sig vara beroende av material och lokal. Dessutom framkommer det, utifrån lärarnas resonemang, att det finns svårigheter att tolka målen i teknik där en anledning kan vara att det inte finns några kunskapskrav i årskurs tre. I Undersökningen med lärarutbildarna visar resultatet att det är viktigt att eleverna får sina 200 timmar i teknik och att lärarstudenterna kan hantera kunskapskraven för årskurs sex anpassat för de lägre årskurserna. Därutöver anser lärarutbildarna att det är viktigt att vidga studenternas syn på att teknik är mer än elektroniska artefakter.

I augusti 2018 blir det obligatoriskt att följa den reviderade läroplanen (Skolverket, 2017a)där programmering har implementerats i teknik. Frågan vi ställer oss är hur väl förbereddalärarna är att undervisa i programmering då det tidigare inte funnits med i Lgr 11 (Skolverket,2017a). Studiens syfte är att undersöka tekniklärares uppfattningar av implementeringen avprogrammering i teknik samt hur de uppfattar att tillgången till fortbildning ochmaterial/programvara ser ut. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökningsom 55 tekniklärare deltog i, samt sex kvalitativa intervjuer. En fenomenografiskforskningsansats har inspirerat till studien. Genom en kvalitativ analys och kategorisering avenkätsvaren och intervjuerna har uppfattningarna kring fenomenet programmering iteknikämnet och tillgång till fortbildning samt material analyserats.Resultatet av den insamlade empirin visar att majoriteten av tekniklärarna ochutvecklingsledarna ser positivt på att programmering införs i teknikämnet samt att tillgångentill material/programvara är god. Tillgången till fortbildning uppges vara något mindre god äntillgången till material. Strax över hälften av lärarna uppgav att det blivit erbjudnafortbildning och färre än hälften svarade att de redan har gått någon fortbildning.