Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

Det står ingenstans i styrdokumenten att skolan ska vara rolig och att det är det undervisningen ska fokusera på. Men det är oftast mer intressant för elever att lära om undervisningen är rolig. Ämnesintegrerat arbete beskrivs i den här kunskapsöversiktens artiklar som ett roligt sätt både att undervisa på och att ta in nya kunskaper. Vidare står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) (Skolverket 2011, rev. 2019, s. 8) att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka lärares tankar kring ämnesintegrerat arbetssätt. Det här syftet mynnade ut i frågeställningen ”Vad är grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete?”. Inställningar syftar till lärarnas åsikter, känslor och attityder till att arbeta ämnesintegrerat. Efter att vi identifierat kunskapsöversiktens syfte kunde vi ta fram nyckelord med hjälp av syftet. Nyckelord nummer ett var ämnesintegrering och vi försökte sedan finna synonymer och begrepp på engelska. Anledningen till att vi ville finna synonymer var för att bredda vår möjlighet till urval av sökresultat. Ämnesintegrering kan benämnas som exempelvis ämnesövergripande vilket det gör i Lgr11 (Skolverket 2011, rev. 2019). Nyckelorden sökte vi på i databaser och de artiklar vi fick fram läste vi titeln på. I de artiklar vars titlar som var relevanta till syftet läste vi sedan abstract. Ansåg vi fortfarande att artikeln besvarade syftet läste vi igenom hela artikel. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att den främsta anledningen till att arbeta ämnesintegrerat är den vinst som det ger eleverna. Eleverna får ett meningsfullt lärande genom att de får ett helhetsperspektiv på området och kan göra vardagsanknytningar till sitt liv utanför skolan. Vi kunde också finna att lärarna hade två olika sätt att se på begreppet ämnesintegrerat arbetsätt. Det ena sättet var att arbeta integrerat med närbesläktade ämnen och det andra vara att integrera två eller flera av skolans ämnen som inte var närbesläktade, som exempelvis matematik och musik.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares förhållningssätt till ämnesövergripande undervisning på gymnasiet. Fem svensklärare på gymnasiet intervjuas om vad det innebär att arbeta ämnesövergripande, varför de arbetar ämnesövergripande samt med vem de arbetar över ämnesgränserna med.Metoden är kvalitativ och tillvägagångssättet är muntlig intervju. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning om ämnesövergripande undervisning och utifrån teoretiska ramverk om ramfaktorer och ämnessamspel.Resultatet av studien är att ett ämnesövergripande arbete för svensklärare på gymnasienivå till stor del handlar om ett samarbete med sig själv och den egna ämneskombinationen men även samarbete mellan olika lärare, olika ämnen och olika kurser. Ramfaktorer såsom planeringstid och ett flexibelt schema spelar in för att samarbetet ska kunna bli av. Skolledningen har ingen framträdande roll för att samarbeten över ämnesgränser blir av, även om det föreskrivs av Gy11.Svenskämnet får ofta stå för formen och innehållet tas från ett annat ämne, gärna ett karaktärsämne från ett yrkesinriktat program. Svenskämnet har då en stöttande samspelsfunktion. Anledningen till att svensklärarna arbetar ämnesövergripande beror främst på personlig övertygelse om att det finns fördelar med arbetsformen än vad som står skrivet i styrdokument eller utifrån skolledningens direktiv. En fördel är att lärarna kan spara tid när de samarbetar över ämnesgränserna och eleverna examineras endast en gång på samma kunskapsområde. En annan fördel är att man kan se helheter och större sammanhang.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ”Icke godkänt” i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen. I denna rapport undersöks hur elevernas motivation, tron på den egna förmågan samt uppfattningen om behovet av matematikkunskaper i kommande yrkesliv, påverkas efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Undersökningen är utförd på eleverna i årskurs ett på en av byggföretaget Peabs gymnasieskolor och deras matematikundervisning under höstterminen 2009. Genom att utgå från moment i projektet ”Husbygge”, där matematik används naturligt i byggprocessen, kan eleverna uppnå kursmål i Matematik A genom att öva på verklighetsanknutna uppgifter både i bygghallen och under matematiklektionerna. Som kvalitativ metod valdes individuella intervjuer med åtta av eleverna före och efter det ämnesintegrerade projektet samt en enkätundersökning före och efter byggprojektet som utfördes på samtliga elever i årskurs ett. Resultatet av intervjuundersökningen visar att flertalet av eleverna har ökat motivationen för matematikämnet. Resultatet av både enkät- och intervjuundersökningen visar dessutom att majoriteten av eleverna har ökat självförtroendet i matematikämnet efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Vid den andra enkätundersökningen hade fler elever även insett hur ofta de faktiskt använder matematik i bygghallen och kommer använda matematik i kommande yrkesliv. / With the upper secondary school reform in 1994, all students´ got a first common course in matematic, course A, and a common national test in the course. More than 40 percent of the students on the most vocational programmes do not pass the national tests in the Mathematic A course and 30 percent of the students are expected not to pass the course. One of the biggest reasons the students leave upper secondary school without completed grades, is the lack of motivation. There is a great need to oversee what changes can be done in the theoretical subjects to increase the students’ motivation and belief in self-efficiency concerning the practical programmes. This report investigates how the students’ motivation, trust in their own ability as well as the understanding for the need of knowledge in mathematics for future occupations is affected after one semester with subject integrated studies. The investigation is performed on first grade students in one of the construction company Peab’s upper secondary schools and their mathematics teaching during the autumn term of 2009. By starting from elements in the project “House construction”, where mathematics is used naturally in the construction process, the students can achieve the criterions in Mathematics A by practising on reality-based tasks in the building area and in the classroom. As qualitative research method, eight students before and after the subject integrated project were chosen for interviews as well as a poll on the first grade students of the mandatory construction project. The results from the interviews indicate an increase for the majority of the students in motivation for mathematics. The result from both the poll and the interviews indicate an increase in self-efficiency beliefs for mathematics after one semester with subject integrated studies for the majority of the students. At the time for the second poll more students had realized how often they actually use mathematics in the building area and will continue to use it in future occupations.

Syftet med denna empiriska studie är att öka förståelsen för hur lärare upplever det ämnesintegrerade arbetssättet i SO-undervisningen. Frågeställningen för arbetet lyder: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att integrera SO medövriga skolämnen?. Studien riktar sig till de lärare och studenter som är intresserade av att arbeta ämnesintegrerat med SO-ämnena och vill veta mer om vad arbetssättet kan innebära. Vi har genomfört studien på en kvalitativ metodansats och intervjuat nio verksamma lågstadielärare om deras upplevelser och erfarenheter av att integrera SO-ämnena med andra skolämnen. Vi har analyserat lärarnas utsagor utifrån det hermeneutiska perspektivet intersubjektivitet såväl som lärandeteorierna det sociokulturella perspektivet, konstruktivismen samt pragmatismen. Vi har även analyserat utsagorna utifrån det teoretiska begreppet KASAM. Studien uppmärksammar att det finns intersubjektivitet bland de intervjuade lärarna kring vilka fördelar de upplever att det ämnesintegrerade arbetssättet kan ha i undervisningen och elevers förståelse- och kunskapsutveckling. I resultat- och analyskapitlet uppmärksammas såväl det som gör att lärarnas uppfattningar och erfarenhet av ämnesintegrerat arbete i SO skiljer sig åt, bland annat huruvida de undervisar i alla lågstadiets skolämnen eller enbart några. Utifrån de intervjuade lärarnas utsagor för vi en diskussion i förhållande till tidigare forskning. Slutsatserna av denna diskussion är att lärarnas utsagor stämmer bra överens med tidigare forskning. Slutsatsen lyfter även fram att det finns både likheter och skillnader, exempelvis att huruvida de undervisar i alla lågstadiets ämnen eller enbart några, påverkar hur lågstadielärare upplever att integrera SO med andra skolämnen och vice versa. Studien avslutas med förslag på vidare forskning, där vi lyfter fram att forskningen kring elevernas syn på den ämnesintegrerade undervisningen är bristande. Vidare forskning som undersöker ett elevperspektiv anser vi hade tillfört kunskap och förståelse om det ämnesintegrerade arbetssättet.

Med mitt arbete ville jag undersöka om det ur ett lärarperspektiv, uppfattas negativt eller positivt att arbeta ämnesintegrerat. Under arbetet sökte jag relevant litteratur och forskning för att se hur forskare tänker om saken. Jag intervjuade fem lärare med erfarenhet av ämnesintegrerad undervisning. Utifrån en fenomenografisk forskningsansats och en fenomenografisk forskningsanalys låg mitt fokus på vilken inställning lärare har till ämnesintegrerad undervisning och vad det finns för möjligheter och hinder med ämnesintegrerad undervisning. Jag ville också undersöka lärarnas uppfattningar av naturvetenskap och ämnesintegrerad undervisning.Lärarna i studien definierar ämnesintegrerat arbetssätt på samma sätt, där lärarnas erfarenheter och åsikter kring ett ämnesintegrerat arbetssätt var dock inte enbart positiva. När det gäller möjligheter för ett ämnesintegrerat arbetssätt så nämner lärarna att de anser att man med en verklighetsanknuten undervisning kan skapa goda samhällsmedborgare och att undervisningen skapar motivation samt förståelse genom ett elevinflytande och aktivt kunskapssökande.Medans hinder för en ämnesintegrerad undervisning handlar till stor del om organisatoriska problem, om lärarnas rädsla över att tappa kontrollen över undervisning, svårigheter att hitta ett gemensamt undervisningsinnehåll och risken av att tappa bort viktiga ämneskunskaper.Oavsett om lärare väljer ämnesspecifikt eller integrerat arbetssätt, så menar lärarna att de i undervisningen ska knyta ämnet till verkligheten. Flera av lärarna förespråkar även att undervisningen i naturvetenskap bör ske både ämnesspecifikt och ämnesintegrerat då de menar att man på detta sätt får kontroll över elevernas kunskapsutveckling och inte missar ämneskunskaper.

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen.Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna. En väl fungerande gruppdialog kräver att eleverna har erfarenheter att utbyta vilket man som eleven inte alltid har inom alla områden. Även intresset har stor påverkan på elevernas motivation, ett intressant ämne kan få även den mest kritiske eleven att arbeta aktivt och utveckla sin förståelsekunskap även om gruppen inte är optimal.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen.