<p>Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.</p><p>I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi.</p><p>Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.</p>

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras. I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi. Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.

I detta examensarbete undersöks elevernas upplevelser av ett klass- och ämnesövergripande temaarbete knutet till elevernas verklighet. Avsikten är att utröna om eleverna upplever denna arbetsform som motiverande samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Forskarna, pedagogerna och styrdokumenten har sin syn på vad som stimulerar lärande stämmer detta överens med elevernas syn? Det är trots allt eleven som ska lära sig mer och deras upplevelser påverkar deras motivation till lärande. Undersökningen är kvantitativ med kompletterande kvalitativa intervjuer av elever som utmärkte sig genom att vara mycket kritiska till arbetsformen.Det jag har kommit fram till i denna undersökning är att elevernas upplevelser av temaarbetet styrs av ett antal faktorer där intresset för ämnet och grupptillhörigheten är de mest dominanta motivationsfaktorerna. En väl fungerande gruppdialog kräver att eleverna har erfarenheter att utbyta vilket man som eleven inte alltid har inom alla områden. Även intresset har stor påverkan på elevernas motivation, ett intressant ämne kan få även den mest kritiske eleven att arbeta aktivt och utveckla sin förståelsekunskap även om gruppen inte är optimal.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord. Jag kommer även fram till att GE kan inspirera till grundläggande visuella färdigheter, samt ett kritiskt förhållningssätt till visuella fenomen i omvärlden. Genom detta når jag i min slutsats fram till att även om GE inte skapats för att vara ett pedagogiskt verktyg, så lämpar det sig väl att användas som ett sådant.

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare kan göra för att skapa motivation hos elever till att läsa skönlitteratur. Studien genomfördes genom att intervjua lärare om hur de arbetar med skönlitterär läsning och vad de tänker på när de utformar sin undervisning och gör sina val av skönlitteratur. Även elever intervjuades för att få inblick i vad de har för relation till läsning och hur och vad de vill läsa. Frågeställningarna som används för att besvara studiens syfte är ”Hur förhåller sig eleverna till att läsa skönlitteratur och vilka faktorer motiverar dem till läsning?” samt ”Hur gör lärarna för att motivera eleverna inför den skönlitterära läsningen?” För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever från två olika skolor i två större städer i Sverige. Intervjuerna med lärarna genomfördes en och en medan de med eleverna skedde i grupp. Det sociokulturella perspektivet på lärande används som ett teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Det studien visar är att elever vill känna koppling till den skönlitteratur de ska läsa i skolan, antingen genom karaktären eller genom händelserna i böckerna. Verklighetsbaserade böcker är något som eleverna föredrar. De vill lära sig saker när de läser och kunna förstå och utveckla sina egna identiteter. Skönlitteratur som Ondskan, När hundarna kommer och Pojken i randig pyjamas lyfts fram av eleverna som bra exempel på böcker. Många lärare använder sig av frågor till olika delar av böckerna som eleverna ska svara på skriftligt, något eleverna inte uppskattar. De vill hellre läsa böckerna för att sedan samtala om dem med de andra eleverna, för att tillsammans upptäcka och skapa förståelse för innehållet samtidigt som de vill dela med sig av och se andras perspektiv på det lästa.

I detta utvecklingsarbete studerade författaren en årskurs två klass i en gymnasieskola skola i Helsingborg. Författaren har försökt öka motivationen för elevernas egna lärande under en egen konstruerad och hållen lektionsplanering. Denna studie använder, genom hela utvecklingsarbete, en undervisningsmetod som heter Problembaserat lärande (PBL). Författaren konstruerade en undersökning med inspiration från Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire "(R-SPQ-2F) och Ahlfeldt et al. (2005)" Student Engagement Survey"(SE). Under lektionsserien arbetade författaren med god undervisning genom att försöka för att göra lektionsserien meningsfull och låta eleverna arbeta i sina arbetsgrupper under några lektioner. Lektionsserien avslutades med en muntlig presentation av grupparbetet. Författaren genomförde också en intervju med författarens handledare. Resultaten visade att det var viktigt med meningsfullhet i lektionsmaterialet och det läraren har en stor betydelse för att kunna öka elevens motivation eget lärande. Ingen linjär relation visades emellertid och ingen större korrelation mellan enkätsfrågorna kan visas. Användningen av PBL i lektionsserien visade sig vara effektiv när eleverna uppnådde åtminstone de lägsta betygskriterierna för betyg E. / In this development work, the author studied a second grade class at an upper secondary school in Helsingborg. The author have tried to increase the motivation for the students own learning during an own constructed and held lesson plan. This study uses, throughout the development work, a teaching method called Problem-Based Learning (PBL). The author constructed a survey with inspiration from Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire" (R-SPQ-2F) and Ahlfeldt et.al. (2005) "Student Engagement Survey" (SE). During the lesson series, the author have worked with good teaching by trying to make the lesson series meaningful and let the students work in their working groups with few lesson sessions. The lesson series ended with an oral presentation of the group work. The author have also conducted an interview with the author s supervisor. The results showed that it was important with meaningfulness in the lesson material and that the teacher has a great importance in order to be able to raise the motivation for the student's own learning. However, no linear relationship showed and no major correlation between the questions could be shown. The use of PBL in the lesson series turned out to be effective when the students achieved at least the lowest rating criteria for the grade E.