<p>Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.</p><p>I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi.</p><p>Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.</p>

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras. I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om". Kopplingen till energifrågor uttalades tydligt av de flesta elever, men även den påtagliga kopplingen till kemi. Min uppfattning är att undervisningen i skolämnena fysik, kemi och naturvetenskap kommer att upplevas mer intressant och begriplig om man får påbörja sin inlärningsprocess i ett konkret och stimulerande sammanhang. Skolan bör i större utsträckning engagera närsamhället i undervisningen. Det gäller att hitta nya sätt att kommunicera naturvetenskap.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord. Jag kommer även fram till att GE kan inspirera till grundläggande visuella färdigheter, samt ett kritiskt förhållningssätt till visuella fenomen i omvärlden. Genom detta når jag i min slutsats fram till att även om GE inte skapats för att vara ett pedagogiskt verktyg, så lämpar det sig väl att användas som ett sådant.

Studiens syfte är att undersöka lärares upplevelse av att använda organisationen Ung Företagsamhets koncept; UF-företagande i sin undervisning. De frågeställningar som studien ska besvara är; Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare när de använder UF-företagande i sin undervisning? Hur resonerar lärare kring bedömning och betygsunderlag när de använder UF-företagande i sin undervisning?  För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Urvalet har bestått av sex lärare som har erfarenhet av att använda konceptet UF-företagande i kursen Entreprenörskap och företagande.   Resultatet visar att de främsta möjligheterna som lärarna upplever är ett välfungerande koncept, naturliga samarbeten, motiverade elever och verklighetsbaserat lärande – på riktigt. De utmaningar de upplever är tidsbegränsning, konflikthantering och att centralt innehåll inte ryms i konceptet. När lärarna resonerar kring bedömning och betygsunderlag upplever de det som en utmaning, men lyfter metoder som de upplever som framgångsrika. Lärarna använder dokumentation, sambedömning, självvärdering och teoretiska moment för att styrka sin bedömning.

I detta utvecklingsarbete studerade författaren en årskurs två klass i en gymnasieskola skola i Helsingborg. Författaren har försökt öka motivationen för elevernas egna lärande under en egen konstruerad och hållen lektionsplanering. Denna studie använder, genom hela utvecklingsarbete, en undervisningsmetod som heter Problembaserat lärande (PBL). Författaren konstruerade en undersökning med inspiration från Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire "(R-SPQ-2F) och Ahlfeldt et al. (2005)" Student Engagement Survey"(SE). Under lektionsserien arbetade författaren med god undervisning genom att försöka för att göra lektionsserien meningsfull och låta eleverna arbeta i sina arbetsgrupper under några lektioner. Lektionsserien avslutades med en muntlig presentation av grupparbetet. Författaren genomförde också en intervju med författarens handledare. Resultaten visade att det var viktigt med meningsfullhet i lektionsmaterialet och det läraren har en stor betydelse för att kunna öka elevens motivation eget lärande. Ingen linjär relation visades emellertid och ingen större korrelation mellan enkätsfrågorna kan visas. Användningen av PBL i lektionsserien visade sig vara effektiv när eleverna uppnådde åtminstone de lägsta betygskriterierna för betyg E. / In this development work, the author studied a second grade class at an upper secondary school in Helsingborg. The author have tried to increase the motivation for the students own learning during an own constructed and held lesson plan. This study uses, throughout the development work, a teaching method called Problem-Based Learning (PBL). The author constructed a survey with inspiration from Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire" (R-SPQ-2F) and Ahlfeldt et.al. (2005) "Student Engagement Survey" (SE). During the lesson series, the author have worked with good teaching by trying to make the lesson series meaningful and let the students work in their working groups with few lesson sessions. The lesson series ended with an oral presentation of the group work. The author have also conducted an interview with the author s supervisor. The results showed that it was important with meaningfulness in the lesson material and that the teacher has a great importance in order to be able to raise the motivation for the student's own learning. However, no linear relationship showed and no major correlation between the questions could be shown. The use of PBL in the lesson series turned out to be effective when the students achieved at least the lowest rating criteria for the grade E.