Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop. Projektet bär namnet "Runda mattan". Vilket kommer av att projektets mål var att tillverka en rund matta. Materialet har till största delen bestått av plast i olika valörer. Det var tre grupper som arbetade med mattan under tre olika lektionstillfällen. Det vill säga, undersökningen studerar tre olika grupper med ett gemensamt mål. Observationerna har både riktats mot enskilda grupper och skillnader grupperna emellan. Genom att iaktta det mest vanligt förekommande mönstren i grupparbetet har förhoppningen varit att upptäcka företeelser som gynnar gemenskap. Ur interaktionen som skapats mellan deltagare bildas ny kunskap. Det avser nödvändigtvis inte den kunskap man varseblir genom teoretiska eller praktiska ämnen. Kunskapen i denna undersökning behandlar främst den kunskap vi får via samspelet människor emellan. På det sättet kan de normer som inte gynnar gemenskap negligeras. Resultatet av undersökningen består av en uppsats samt artefakten "Runda mattan". Uppsatsen resonerar kring frågeställningen med hjälp av teorier utifrån socialkonstruktionism och pedagogik. Den gestaltande delen kommer förutom mattan återges i affischform. Affischen ska med sin bildliga form relatera till essensen i undersökningen, där dess grundläggande syfte lyfts fram. Det är gruppen som är huvudaktör och arbetet är resultatet. Mattan, affischen och uppsatsen kommer att ställas ut under en vecka på Konstfack i januari 2011. / BI

I detta arbeta har jag försökt ta reda på hur olika F-3 lärare arbetar för att stimulera elevernas taluppfattning i matematik. För att få en inblick i detta så ställde jag mig frågorna: Hur definierar lärare vad taluppfattning innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stimulera elevernas taluppfattning? och vilka svårigheter kan finnas? För att få svar på dessa frågor så intervjuade jag sex olika lärare som arbetade i F-3.  Resultatet jag fick fram hade både likheter och skillnader. Alla lärare definierade dock taluppfattning på samma sätt, vilket var att man har en förståelse för tal. Något annat som alla lärare gjorde var att alla någon gång arbetade med grupparbeten för att stimulera elevernas taluppfattning, det som skiljde dem åt var hur ofta de gjorde det. På frågan som handlade om vilka svårigheter som kan finnas när man arbetar med taluppfattning var svaren olika, bland annat handlade de om hur man arbetar med andraspråkselever och att tillgodose alla elevernas enskilda behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilken grad studenter som använder Facebook och som studerar vid Uppsala universitet uppfattar att vissa grupprocesser (kommunikation, samarbete och koordination) stöds av Facebook och hur det i sin tur påverkar gruppen och det arbete den utför. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av studenter på Uppsala universitet som använder Facebook och kvantitativa data som samlades in har legat som grund för undersökningen. Resultatet av undersökningen är en utvärdering av hur de deltagande studenterna uppfattar att Facebook stödjer de olika grupprocesserna. Undersökningen visar att studenterna tycker att Facebook är ett bra hjälpmedel i grupparbeten och att kommunikationen stödjs till stor del. Men koordinationen och samarbetet stödjs inte till så stor del av Facebook, men studenterna uppfattar ändå det som ett bra hjälpmedel. / The purpose with this essay is to examine the degree to which students, who are using Facebook, at Uppsala University perceive that some group processes (communication, collaboration and coordination) is supported by Facebook and how this in return affects the group and the work performance. The study is based on a survey answered by students who are using Facebook at Uppsala universities and the quantitative data that was collected has been the basis for the study. The result of the study is an evaluation of how these students perceive that Facebook supports the various group processes. The study shows that the students think that Facebook is a good tool in group work and communication is supported to a great extent. But coordination and cooperation are not supported in large part by Facebook, but students still perceive it as a good tool.

The purpose of this essay is to explore how students in secondary school seek out and use information. More specifically, the essay examines how the search and use of information differs between students working in groups and students working independently. The essay draws on in-depth interviews with six students. Two different theories are used to analyse the transcripts from the interviews. The first theory consists of Carol Kuhlthau’s six different stages showing how the students’ feelings, emotions and actions change during the information seeking process. The second theory is Louise Limberg’s category describing the different approaches to information seeking among students in secondary school. The analysis of the results shows that the interviewed can be contained in Limberg’s category A. This means that the students lack knowledge when they search for and use information. Even students who are working together lack knowledge in this. However, the students are rather good at evaluating the information. At the same time, many of the interviewed did not feel confident during the process of information seeking. To obtain help in searching for information, the students use their supervisor (teacher) rather than the librarian. The conclusion is that the method of working in groups should be changed and students can learn to work together in groups if the teacher takes a more active role during the process and help the students to work together. They also need more help from their teachers in processing and evaluating information and the students also need more help from the librarian in searching for information.

<p>The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations.</p><p>This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.</p>

The purpose of this study is to discuss various approaches to group work and the importance of different approaches in relation to group work in schools. The study also looks at the results of the children working in different groups and constellations. This study is based on what previous research, literature and the tree teachers say about the subject group work and group divisions. Issues: Is there any kind of group work that always works? Does the structure of the tasks have any effect on the outcome? Is there any good reason to choose the teamwork approach that? The method I chose is a qualitative study with a phenomenological approach to the analysis. Three teachers were interviewed; result is presented in themes and concludes with a brief summary. In the theory part is the writer and researcher Kjell Granström frequently referenced when he is an actual person in Sweden in the subject. Furthermore, educators Vygotsky and Gardner’s theories of how children learn and how teachers at school can work with these theories are also important for the study. The study findings demonstrate the importance of teacher's choice of work and an awareness of how different group classifications can affect students' work. This is consistent with previous research Granström and also Forslund Frykedal reached.

Diskrepansen mellan inställningen gentemot fysik hos elever på gymnasiet i Europa och Nordamerika och arbetsmarknadens krav på kompetens inom naturvetenskapliga ämnen skapar utmaningar inför framtiden. Inställningen gentemot fysik har visat sig förbättras genom användandet av kollaborativt lärande och representationer. Rapporten syftar till att analysera svenska gymnasieelevers kommunikation i relation till deras identitet som fysiker samt hur de använder olika fysikaliska representationer i en kollaborativ kontext. Datan har insamlats genom gruppdiskussioner där elever tre och tre tillsammans löser kontextrika problem. Det visar sig att den matematiska representationen används frekvent och har en stark ställning i samtalen medan andra representationer som grafer och figurer snarare ses som hjälpmedel för lösningen. Den matematiska representationen ger även upphov till att respondenterna positionerar sig i samtalen som experter. Resultaten stärker tidigare forskningsresultat som påvisar matematikrepresentationens frekventa användning. / The discrepancy between the attitudes that students in upper secondary school has towards physics as a subject in Europe and North America and the labor market requirements of competence in science and technology creates challenges for future generations. The attitudes towards physics have shown to improve when different educational approaches of teaching, such as collaboration and the use of multiple representations have been applied. This report aims to analyse students in Swedish upper secondary schools communication in relation to their physics identity, as well as how they use multiple representations in a collaborative context. To analyse these relations, data has been gathered through group discussionss where students are encouraged to solve context-rich problems collaboratively. My findings shows that the mathematical representation is the most frequently used and also have a dominant position in relation to other representations such as graphs and figures, which are seen predominantly as an aid in forming the solution. When the students in the study utilize the mathematical representation they also tend to position themselves as experts. The findings are in line with previous research which have studied how students use multiple representations.

This study investigates whether course books as well as English teachers at Swedish uppersecondary schools give students opportunities to learn and work together during writtengroup assignments. Six course books for Swedish upper secondary are investigated. Thesebooks are evenly distributed between the courses English 5 and 6. Additionally, five Englishteachers were interviewed. Method wise, a content analysis is applied for both thecoursebooks as well as the transcripts from the interviews. Furthermore, the data isanalysed through the usage of phenomenography where the study aims to summarize theteachers’ perspectives on written group assignments. The results show that three of theexamined course books included group writing assignments. In addition, the results showthat two of the five participating teachers regularly use group writing assignments.Furthermore, all the participating teachers mentioned that they value the importance ofletting their students learn from one another and being equally invested during group work.

Syftet med studien är att ta reda på hur arbete i grupp kan påverka elevers lärande. Jag kommer i denna studie att undersöka vad SO lärare har för erfarenheter av grupparbeten och vilka för- respektive nackdelar de har stött på, samt hur nyanlända kan integreras med hjälp av grupparbeten. Metoden som jag använt mig av har varit semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra SO lärare som undervisar i årskurs F-3. I studien tas utgångspunkten i Vygotskij och den sociokulturella teori, men även andra forskare som är inspirerade av hans forskning. Vygotskij poängterar starkt vikten av grupparbeten. Han menar att den sociala samverkan mellan eleverna är själva grunden till lärande och utveckling (Dysthe 2003). Resultaten av min studie visar att SO lärare tycker att grupparbeten är ett bra arbetssätt, både för nyanlända och övriga elever. Eleverna kan i grupp ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. De lär sig samarbeta och samspela med varandra. Detta gynnar även de nyanlända elevernas integration. Flera lärare nämner Vygotskij och menar att de arbetar efter hans utgångspunkter. Det finns ett par faktorer som de anser att man bör ta i beaktande för att grupparbete skall fungera och gynna alla elever. En del elever kan bli dominanta i gruppen vilken bidrar till att några elever blir uteslutna. Sedan kan det även uppstå konflikter i grupperna för att eleverna t.ex. inte kan fördela arbetet mellan varandra. För att grupparbeten ska stimulera eleverna måste alla vara delaktiga, lärarna bör även vara uppmärksamma på att alla är delaktiga och tar ansvar i gruppen. Eftersom att grupparbete är ett arbetssätt som användas i skolan idag är det viktigt att veta hur de påverkar eleverna.