Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop. Projektet bär namnet "Runda mattan". Vilket kommer av att projektets mål var att tillverka en rund matta. Materialet har till största delen bestått av plast i olika valörer. Det var tre grupper som arbetade med mattan under tre olika lektionstillfällen. Det vill säga, undersökningen studerar tre olika grupper med ett gemensamt mål. Observationerna har både riktats mot enskilda grupper och skillnader grupperna emellan. Genom att iaktta det mest vanligt förekommande mönstren i grupparbetet har förhoppningen varit att upptäcka företeelser som gynnar gemenskap. Ur interaktionen som skapats mellan deltagare bildas ny kunskap. Det avser nödvändigtvis inte den kunskap man varseblir genom teoretiska eller praktiska ämnen. Kunskapen i denna undersökning behandlar främst den kunskap vi får via samspelet människor emellan. På det sättet kan de normer som inte gynnar gemenskap negligeras. Resultatet av undersökningen består av en uppsats samt artefakten "Runda mattan". Uppsatsen resonerar kring frågeställningen med hjälp av teorier utifrån socialkonstruktionism och pedagogik. Den gestaltande delen kommer förutom mattan återges i affischform. Affischen ska med sin bildliga form relatera till essensen i undersökningen, där dess grundläggande syfte lyfts fram. Det är gruppen som är huvudaktör och arbetet är resultatet. Mattan, affischen och uppsatsen kommer att ställas ut under en vecka på Konstfack i januari 2011. / BI

I dagens konkurrenskraftiga miljö är det aktuellt för företag att låta TPL-företag överta logistiska funktioner istället för företag att utföra det själva. Företag tar hjälp av TPL-företag av olika anledningar, dels för att minska kostnader men också för att företag inte har resurser för att utföra tjänsten själva. Många forskare menar att TPL-företag har blivit allt mer populärare för att de kan addera extra värde till kunderna samt att företag får möjligheten att fokusera på kärnaktiviteter. I logistikbranschen finns det tusentals företag som erbjuder liknande service- och tjänsteerbjudande, det blir allt viktigare för företag att fokusera på det de är bra på istället för att försöka göra allt. Därav outsourcar många företag sin logistik. Att ständigt försöka utveckla service- och tjänsteerbjudande är viktigt i logistikbranschen för att ständigt kunna kundanpassa sig. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur TPL-företaget DACHSER kan i den konkurrenskraftiga miljö fortsätta utveckla sina service- och tjänsteerbjudande gentemot kunder. Teorierna som används i undersökningen är noga valda efter syftet och forskningsfrågorna. Artiklarna som används är hämtade från olika databaser där det specifikt söktes efter begrepp som: service- och tjänsteerbjudande, TPL-företag, samarbete, kundrelationer och outsourcing. Empirin gjordes genom intervjuer av olika personer med olika roller i DACHSER. Under intervjuerna ställdes frågor till respondenterna som var kopplade till den teoretiska referensramen. Därefter kopplades den teoretiska referensramen ihop med studiens empiri för att göra en analys. Slutsatsen visar att DACHSER är ett service- och kundanpassat företag som utvecklar sina service- och tjänsteerbjudande med kunderna genom dagliga kommunikation, avstämningar och kundanpassningar efter förväntningar. Med hjälp av DACHSERs transportnätverk har företaget möjlighet att kundanpassa sig efter kundens behov, då alla filialer hjälper varandra med transporteffektiva lösningar. Med tiden som kundernas krav ökar och blir större, verkar det som inga problem för företaget att anpassa service- och tjänsteerbjudandet för att behålla kunderna. / In today's competitive environment it is necessary for companies to let TPL-companies take over logistical functions instead of companies doing it themselves. Companies take help of TPL-companies for various reasons, partly to reduce costs but also because companies do not have the resources to perform the service themselves. Many researchers believe that TPL- companies have become increasingly popular because they can add extra value to the customers and that companies get the opportunity to focus on their core activities. In the logistics industry, there are thousands of companies that offer similar service and service offerings, it is becoming increasingly important for companies to focus on what they are good at instead of trying to do everything. Hence many companies outsource their logistics. It’s very important in the logistics industry to constantly try to develop service and service offerings in order to customize. The purpose of this paper is to investigate how the TPL-company DACHSER can continue to develop its service and service offerings to customers in the competitive environment. The theories used in the survey are chosen according to the purpose and the research questions. The articles used are derived from various databases where it was specifically searched for concepts such as: service and service offerings, TPL-companies, collaboration, customer relations and outsourcing. The empirical data was made through interviews of various people with different roles in DACHSER, during the interview questions were asked to the respondents who were connected to the theoretical reference framework. Thereafter, the theoretical frame of reference was connected to the study's empirical data to make the analysis. The conclusion shows that DACHSER is a customer-adapted company that develops its service and service offering with customers through daily communication, reconciliations and customizations according to expectations. With DACHSER transport network, the company has the opportunity to customize according to the customer's needs, since all DACHSER branches help each other with transport efficient solutions. As customers' demands increase and become larger, it seems as no problem for the company to adapt the service and service offer to retain customers.

To use others specific competence in a boathouse Interior architects and specialists that cooperate, find more possible choices than the prevailing standardised solutions, and are able to break the norms that dominate their respective fields. Both of us use our specific tools and learn from one another when we meet. This leads to architecture that is more multifaceted as well as a greater understanding of our respective skills. The investigation regarding the power of collaboration will be conducted in the context of a houseboat: a specific building, with specific functions. It is logical to come into contact with scents, lights, sounds, details and functions in that specific building. We will create parts that could be situated in that kind of building. / Att använd andras specifika kunskaper i ett båthus Inredningsarkitekter och specialister som samarbetar hittar fler möjliga val än gängse standardiserade lösningar och får möjlighet att bryta de normer som råder inom respektive fält. Båda använder sina specifika verktyg och i mötet lär vi av varandra. Det leder till en mer mångfacetterad arkitektur och ökad förståelse för våra respektive kompetenser. Undersökningen av samarbetets kraft sker inom ramen av ett båthus. En specifik byggnad, med specifika funktioner. Det finns en logik i att du möter de dofter, ljus, ljud, detaljer och funktioner just där i den specifika byggnaden.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. / This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language.

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors. The discussion addresses that the project has been publicly funded and suggests that further research may focus on the logistics and marketing of redesign.

<p>This thesis explores how cognitive artefacts contribute to the process of reaching common ground within collaborative groups through a study of both Clark's theory of Common Ground and of how artefacts are understood to be used, both by individuals and as seen in distributed cognition. This was accompanied by an ethno-methodologically inspired study in the natural setting of a kitchen to observe how artefacts are used when negotiationg common ground. After the study's completion, participants were interviewed in order to establish whether common ground was successfully established ant to look for consistency between obeservations from the study and how the participants motivate their actions. The study was analysed in order to find patterns, of which four distinct kinds were indentified; these categories were then related to facts established in the study of Common Ground and artefacts.</p>

This thesis explores how cognitive artefacts contribute to the process of reaching common ground within collaborative groups through a study of both Clark's theory of Common Ground and of how artefacts are understood to be used, both by individuals and as seen in distributed cognition. This was accompanied by an ethno-methodologically inspired study in the natural setting of a kitchen to observe how artefacts are used when negotiationg common ground. After the study's completion, participants were interviewed in order to establish whether common ground was successfully established ant to look for consistency between obeservations from the study and how the participants motivate their actions. The study was analysed in order to find patterns, of which four distinct kinds were indentified; these categories were then related to facts established in the study of Common Ground and artefacts.